I NATT: Turkiet hotar att invadera Syrien

2022 05 24

President Recep Tayyip Erdoğan hotar att inleda en ny militär operation i Syrien.

Den turkiska presidenten säger att den drastiska åtgärden kan bli aktuell för att säkra Turkiets södra gräns, rapporterar nyhetsbyrån AP. 

Konkret uppger Erdoğan att landet vill skapa en 30 kilometer lång säker son längs gränsen till Syrien.

“Kommer ta nya steg”

– Vi kommer snart att ta nya steg angående de ofullständiga delarna av projektet som vi startade på den 30 kilometer långa säkra zonen som vi etablerade längs vår södra gräns, säger Erdoğan efter ett regeringsmöte på måndagskvällen. 

Militären förbereder sig

Erdoğan var i övrigt fåordig när det kom till detaljer, men kommenterade att operationens kan inledas så fort landets styrkor inom underrättelse- och säkerhetstjänst samt militären slutfört sina förberedelser, rapporterar ABC News med hänvisning till AP.

Angriper terrorstämplad organisation

Redan hösten 2019 inledde Turkiet en militär offensiv mot den sydöstra delen av Syrien. Enligt Erdogan var syftet med operationen att slå ut Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som av Turkiet anses som en terrororganisation på grund av dess påstådda förbindelser med Kurdistans arbetarparti PKK.

Uppgifter om krigsbrott

I samband med den militära interventionen rapporterade Amnesty om flera fall av misstänkta krigsbrott från den turkiska sidan och uppemot 300 000 människor uppges ha fördrivits under konflikten.

Turkiet nekar Sverige

Erdoğans hot kommer under en känslig period då landet opponerar sig mot ett de svenska och finska medlemsansökningarna i militäralliansen Nato, där Turkiet är medlem sedan 1952. 

Anledningen till motståndet är anklagelser om att bland annat Sverige utgör ett stöd för PKK och andra grupper som är terrorstämplade i Turkiet. Ytterligare ett skäl är att Sverige inte velat sälja vapen till Turkiet på grund av det turkiska intrånget i Syrien 2019, skriver ABC News.

Vill se krav uppfyllda

Hittills har Turkiet blockerat de två ländernas ansökningar och har meddelat att hållningen inte kommer förändras såvida inte landets krav på de nordiska länderna uppfylls, rapporterar CNN.

– Vi sade till våra relevanta vänner att vi kommer att säga nej till Sveriges och Finlands inträde till Nato och vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen, sade Erdoğan på en pressträff i Ankara förra veckan.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

BankID ändras vid årsskiftet

2025 11 23

Från årsskiftet går BankID igenom en förändring.

BankID går från och med januari in i statens nya id-system – och förändringen påverkar alla som använder tjänsten till vardags.

”Större trygghet för användarna”

Vid årsskiftet börjar Sveriges nya auktorisationssystem för elektronisk identifiering att gälla.

Nu står det klart att BankID är officiellt godkänt av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, vilket innebär stora förändringar i bakgrunden – men också tydliga konsumentfördelar.

– För användare innebär auktorisationssystemet att det blir möjligt att logga in med flera olika e-legitimationer, meddelar Digg.

Över 8,6 miljoner svenskar använder BankID varje år – och alla kommer att märka av förändringarna, direkt eller indirekt.

LÄS MER: FÖRSLAG: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

Mindre risk vid driftstopp

I dag är många myndighetstjänster låsta till en enda e-legitimation, ofta BankID.

Ett avbrott kan därför drabba hela landet på några minuter.

Med det nya systemet tvingas offentliga aktörer erbjuda flera id-lösningar samtidigt, vilket minskar risken för digitala stopp.

– Genom auktorisationssystemet ökar alternativen för inloggning, vilket gör att robustheten i systemet ökar. Det minskar sårbarheten, säkerställer att tjänsten fungerar även vid störningar och gör den tillgänglig för fler användare, uppger Digg.

För dig som användare betyder det att du – i fler lägen än tidigare – faktiskt kan logga in även om BankID ligger nere.

Ökad valfrihet för användare

Den stora förändringen sker alltså bakom kulisserna.

Användare kommer fortfarande se knappen ”Logga in med BankID” som vanligt.

Men från och med 2026 ligger fler av dessa inloggningar under statens centrala system istället för lokala myndighetsavtal.

Fördelen är att användare inte längre måste använda exakt den id-lösning som en tjänst kräver, utan fler alternativ ska vara godkända överallt.

Det gör det lättare för personer som inte har BankID, inte kan använda det på sin mobil eller föredrar en annan e-legitimation.

En utveckling som Digg beskriver som ”en nödvändig modernisering av Sveriges digitala infrastruktur.”

Förändringen gör systemet säkrare och mer tillgängligt, utan att kunder behöver ändra något i sitt BankID-användande.

LÄS MER: ”Årets pryl 2026” har utsetts

Foto: BankID

Text: Redaktionen

JUST NU: Ukrainare riskerar massutvisning

2025 11 23

Ukrainare i USA är oroade.

Detta då hundratusentals ukrainare i USA kastas in i ett rättsligt vakuum – och många fruktar att massutvisningar kan bli nästa steg, rapporterar Reuters.

Ständig osäkerhet

När den 35-åriga ukrainska medborgaren Kateryna Golizdra fick sitt uppehållstillstånd indraget i maj hamnade hon omedelbart i riskzonen för utvisning.

– Det är en konstant stress, ångest. Om jag måste lämna USA måste jag börja om helt från början, säger Golizdra till Reuters.

Hon är en av de nästan 200 000 ukrainare som nu befinner sig i ett rättsligt limbo efter att Trumpadministrationen stoppat och försenat handläggningen av förnyelser i det humanitära program som infördes 2022.

För många betyder detta att deras lagliga status redan har gått ut – och att de när som helst kan tas i förvar av immigrationsmyndigheterna.

LÄS MER: ”Zelenskyj och Trump överens” – uppgifter om tvärvändning

Omläggning skapar kaos

Programmet, som gav 260 000 ukrainare tillfälligt skydd efter Rysslands invasion, pausades i januari med hänvisning till säkerhetsskäl.

Senare öppnade president Donald Trump för att helt dra tillbaka ukrainarnas status.

Även efter att en domare i maj beordrat att förnyelser ska återupptas ligger handläggningen nästan still där endast 1 900 ansökningar har behandlats.

Samtidigt har en ny avgift på totalt över 2 300 dollar per person införts.

Anne Smith från Ukraine Immigration Task Force vittnar om att ukrainare nu grips vid byggarbetsplatser, i Uber-bilar och under riktade razzior.

– Vi får flera samtal i veckan om familjemedlemmar som tagits av myndigheter, säger hon.

”Hellre hemlös”

Den växande rädslan för att hamna i förvar eller utvisas har fått många ukrainare att självmant lämna USA.

Flera har tagit sig till Kanada, Latinamerika eller Europa i hopp om att undvika ett utvisningsbeslut.

Softwareingenjören Yevhenii Padafa lämnade Brooklyn efter att hans ansökan löpt ut.

– Om jag återvänder till Ukraina hamnar jag på frontlinjen. Jag är hellre hemlös någon annanstans än skickad dit, säger han.

Trots att Trumpadministrationen inte officiellt har avvecklat programmet, är situationen enligt flera experter på väg mot en tyst massutvisning.

En växande grupp ukrainare är redan utan laglig status, utan möjlighet att arbeta och utan skydd mot att gripas.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Himetalor Akhere Unuabona

Text: Redaktionen