I NATT: Turkiet hotar att invadera Syrien

2022 05 24

President Recep Tayyip Erdoğan hotar att inleda en ny militär operation i Syrien.

Den turkiska presidenten säger att den drastiska åtgärden kan bli aktuell för att säkra Turkiets södra gräns, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Konkret uppger Erdoğan att landet vill skapa en 30 kilometer lång säker son längs gränsen till Syrien.

“Kommer ta nya steg”

– Vi kommer snart att ta nya steg angående de ofullständiga delarna av projektet som vi startade på den 30 kilometer långa säkra zonen som vi etablerade längs vår södra gräns, säger Erdoğan efter ett regeringsmöte på måndagskvällen.

Militären förbereder sig

Erdoğan var i övrigt fåordig när det kom till detaljer, men kommenterade att operationens kan inledas så fort landets styrkor inom underrättelse- och säkerhetstjänst samt militären slutfört sina förberedelser, rapporterar ABC News med hänvisning till AP.

Angriper terrorstämplad organisation

Redan hösten 2019 inledde Turkiet en militär offensiv mot den sydöstra delen av Syrien. Enligt Erdogan var syftet med operationen att slå ut Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som av Turkiet anses som en terrororganisation på grund av dess påstådda förbindelser med Kurdistans arbetarparti PKK.

Uppgifter om krigsbrott

I samband med den militära interventionen rapporterade Amnesty om flera fall av misstänkta krigsbrott från den turkiska sidan och uppemot 300 000 människor uppges ha fördrivits under konflikten.

Turkiet nekar Sverige

Erdoğans hot kommer under en känslig period då landet opponerar sig mot ett de svenska och finska medlemsansökningarna i militäralliansen Nato, där Turkiet är medlem sedan 1952.

Anledningen till motståndet är anklagelser om att bland annat Sverige utgör ett stöd för PKK och andra grupper som är terrorstämplade i Turkiet. Ytterligare ett skäl är att Sverige inte velat sälja vapen till Turkiet på grund av det turkiska intrånget i Syrien 2019, skriver ABC News.

Vill se krav uppfyllda

Hittills har Turkiet blockerat de två ländernas ansökningar och har meddelat att hållningen inte kommer förändras såvida inte landets krav på de nordiska länderna uppfylls, rapporterar CNN.

– Vi sade till våra relevanta vänner att vi kommer att säga nej till Sveriges och Finlands inträde till Nato och vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen, sade Erdoğan på en pressträff i Ankara förra veckan.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen