I NATT: Turkiet hotar att invadera Syrien

2022 05 24

President Recep Tayyip Erdoğan hotar att inleda en ny militär operation i Syrien.

Den turkiska presidenten säger att den drastiska åtgärden kan bli aktuell för att säkra Turkiets södra gräns, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Konkret uppger Erdoğan att landet vill skapa en 30 kilometer lång säker son längs gränsen till Syrien.

“Kommer ta nya steg”

– Vi kommer snart att ta nya steg angående de ofullständiga delarna av projektet som vi startade på den 30 kilometer långa säkra zonen som vi etablerade längs vår södra gräns, säger Erdoğan efter ett regeringsmöte på måndagskvällen.

Militären förbereder sig

Erdoğan var i övrigt fåordig när det kom till detaljer, men kommenterade att operationens kan inledas så fort landets styrkor inom underrättelse- och säkerhetstjänst samt militären slutfört sina förberedelser, rapporterar ABC News med hänvisning till AP.

Angriper terrorstämplad organisation

Redan hösten 2019 inledde Turkiet en militär offensiv mot den sydöstra delen av Syrien. Enligt Erdogan var syftet med operationen att slå ut Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som av Turkiet anses som en terrororganisation på grund av dess påstådda förbindelser med Kurdistans arbetarparti PKK.

Uppgifter om krigsbrott

I samband med den militära interventionen rapporterade Amnesty om flera fall av misstänkta krigsbrott från den turkiska sidan och uppemot 300 000 människor uppges ha fördrivits under konflikten.

Turkiet nekar Sverige

Erdoğans hot kommer under en känslig period då landet opponerar sig mot ett de svenska och finska medlemsansökningarna i militäralliansen Nato, där Turkiet är medlem sedan 1952.

Anledningen till motståndet är anklagelser om att bland annat Sverige utgör ett stöd för PKK och andra grupper som är terrorstämplade i Turkiet. Ytterligare ett skäl är att Sverige inte velat sälja vapen till Turkiet på grund av det turkiska intrånget i Syrien 2019, skriver ABC News.

Vill se krav uppfyllda

Hittills har Turkiet blockerat de två ländernas ansökningar och har meddelat att hållningen inte kommer förändras såvida inte landets krav på de nordiska länderna uppfylls, rapporterar CNN.

– Vi sade till våra relevanta vänner att vi kommer att säga nej till Sveriges och Finlands inträde till Nato och vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen, sade Erdoğan på en pressträff i Ankara förra veckan.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen