I NATT: Två flygplan har krockat

2023 09 26

Två flygplan har varit inblandade i en dödlig krasch.

Det rapporterar nyhetsbyrån AP under natten till tisdagen.

Den tragiska händelsen ägde rum i Mexiko, närmare bestämt i delstaten Durango i norra delen av landet.

Barn bland döda

Flygplanen som kraschade var två privatplan av Cessna-typen.

Totalt dog fem personer, enligt lokala myndigheter.

Bland dödsfallen finns också ett barn. Det framgår inte hur gammalt barnet var.

– Kraschen skedde på en mindre landningsbana i staden La Galancita, bekräftar Durangos säkerhetssekretariat för AP.

Kolliderade och fattade eld

Myndigheten fortsätter med att beskriva händelseförloppet:

– Två plan, båda lätta Cessna-flygplan, kolliderade medan det ena lyfte och det andra landade.

Efter att ha kraschat in i varandra fattade både flygplanen omedelbart eld.

Ingen person överlevde olyckan – de fem personerna som omkom var de enda som befann sig ombord.

Mexikos statliga myndigheter har nu inlett en utredning för att ta reda på vad det var som brast och som kunde föranleda dödsolyckan.

Mycket sällsynt

Att två flygplan, oavsett om det rör sig om mindre privatplan eller stora kommersiella passagerarplan, krockar är mycket ovanligt.

Det är också sällsynt att passagerare ombord omkommer när det väl sker en olycka.

Enligt USA:s luftfartsmyndighet FAA minskar också antalet olyckor – de första 20 åren på 2000-talet minskade det med 12,7 procent över hela världen när det gällde just privatplan.

Otroligt låga odds

Enligt Arnold Barnett, expert inom området flygsäkerhet och dess risker och professor i statistik vid MIT, är oddsen att dö i flygolycka mycket höga.

– Om du reser med ett flyg om dagen skulle du i genomsnitt behöva flyga varje dag i 55 000 år innan du blir inblandad i en dödsolycka, säger han till sajten Simple Flying.

Att det dessutom sker i Mexiko gör nattens nyhet än mer anmärkningsvärd, då landet inte återfinns på listan bland de 25 länder med flest dödliga flygplansolyckor sedan 1945.

Listan toppas av USA och Ryssland ligger tvåa.

Arkivfoto: A. Rovny

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen