I NATT: Två flygplan har krockat

2023 09 26

Två flygplan har varit inblandade i en dödlig krasch.

Det rapporterar nyhetsbyrån AP under natten till tisdagen.

Den tragiska händelsen ägde rum i Mexiko, närmare bestämt i delstaten Durango i norra delen av landet.

Barn bland döda

Flygplanen som kraschade var två privatplan av Cessna-typen. 

Totalt dog fem personer, enligt lokala myndigheter.

Bland dödsfallen finns också ett barn. Det framgår inte hur gammalt barnet var.

– Kraschen skedde på en mindre landningsbana i staden La Galancita, bekräftar Durangos säkerhetssekretariat för AP.

Kolliderade och fattade eld

Myndigheten fortsätter med att beskriva händelseförloppet:

– Två plan, båda lätta Cessna-flygplan, kolliderade medan det ena lyfte och det andra landade.

Efter att ha kraschat in i varandra fattade både flygplanen omedelbart eld.

Ingen person överlevde olyckan – de fem personerna som omkom var de enda som befann sig ombord.

Mexikos statliga myndigheter har nu inlett en utredning för att ta reda på vad det var som brast och som kunde föranleda dödsolyckan.

Mycket sällsynt

Att två flygplan, oavsett om det rör sig om mindre privatplan eller stora kommersiella passagerarplan, krockar är mycket ovanligt.

Det är också sällsynt att passagerare ombord omkommer när det väl sker en olycka.

Enligt USA:s luftfartsmyndighet FAA minskar också antalet olyckor – de första 20 åren på 2000-talet minskade det med 12,7 procent över hela världen när det gällde just privatplan.

Otroligt låga odds

Enligt Arnold Barnett, expert inom området flygsäkerhet och dess risker och professor i statistik vid MIT, är oddsen att dö i flygolycka mycket höga.

– Om du reser med ett flyg om dagen skulle du i genomsnitt behöva flyga varje dag i 55 000 år innan du blir inblandad i en dödsolycka, säger han till sajten Simple Flying.

Att det dessutom sker i Mexiko gör nattens nyhet än mer anmärkningsvärd, då landet inte återfinns på listan bland de 25 länder med flest dödliga flygplansolyckor sedan 1945.

Listan toppas av USA och Ryssland ligger tvåa.

Arkivfoto: A. Rovny

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen