I NATT: Uppgifter om Putins nya plan

2022 08 19

Sedan invasionens första veckor har ryska styrkor ockuperat Europas största kärnkraftverk  Zaporizjzja i södra Ukraina.

Ukraina har tidigare hävdat att Ryssland utnyttjar kraftverket som en sköld för att skydda sina styrkor från ukrainsk beskjutning – samtidigt som rysk militär uppges ha flyttat tung artilleri och ammunition in i kärnkraftverket.

Området runt och på anläggningen har varit utsatt för en ständig beskjutning.

Striderna har inneburit dagliga varningar för en allvarlig olycka.

Ny varning

Nu kommer en annan slags varning.

Flera ukrainska källor inifrån kärnkraftverket vittnar om att Rysslands mål med ockupationen är att stjäla elen, rapporterar Wall Street Journal som tagit stöd av experter för att verifiera påståendet.

Tidningen har utrett den första serien av attacker den 5 augusti.

Personal inifrån anläggningen började ana onåd när en delegation från ryska Rosatom plötsligt försvann från området utan förvarning.

Världshistoriens största elstöld

Enligt tidningens källor har de försvunna ingenjörerna i skymundan arbetat med en plan för hur elektriciteten från Zaporizjzja ska dirigeras om via den ockuperade Krymhalvön och vidare in i Ryssland.

– Det skulle vara den största elektricitetsstölden någonsin, säger Thomas Popik, ordförande i en amerikansk frivilligorganisation som bevakar kritisk infrastruktur, till Wall Street Journal.

Direkta följder för Europa

Enligt experten skulle den ryska stölden få direkta konsekvenser för Europa. Solidariteten inom unionen skulle testats ordentligt i ett redan utsatt läge.  

Elmarknaden, som redan är skakig, skulle påverkas ytterligare om Ryssland lyckas med sin gigantiska elstöld. 

I dag står Zaporizjzja för drygt 20 procent av elproduktionen i Ukraina. 

Om produktionen plötsligt försvinner skulle EU tvingas rycka in och styra om el till Ukraina.

Det skulle kosta unionens allierade en stor summa pengar, då det sannolikt kommer att ske till kraftigt subventionerade priser, rapporterar Wall Street Journal.

Foto: President of Russia Office resp K. Karger

Text: Redaktionen


28 aug 26

Kraftigt regn och åska – här brakar det loss i dag

2026 08 28

Vädret slår om i stora delar av landet under fredagen.

Detta i samband med att ett stort nederbördsområde drar in över Sverige.

Stora delar av landet bör stålsätta sig för ordentligt ruskväder.

– Omfattande regn och åska drar in från sydväst, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

Här slår det till först

Nederbördsområdet når västra Sverige under eftermiddagen innan det breder ut sig över andra delar av landet.

– I eftermiddag rör sig dess frontzon in över Västkusten med regn och åska. Under den andra halvan av dagen breder det ut sig över Götaland, Svealand och sydvästra Norrland, uppger SMHI i sin prognos.

I Västsverige kan det dundra på ordentligt.

– Det kan bli kraftig åska under fredagen och lördagen i Västsverige, säger TV4:s meteorolog Ulrika Elvgren till kanalen.

– Hela landet får en släng av sleven, och sedan blir det väldigt svajigt väder in mot nästa vecka, fortsätter hon.

Drar vidare

Ruskvädret håller i sig under helgen.

– Lokalt med åska i Svealand och södra Norrland, framhåller Klarts Lasse Rydqvist

Störst nederbördsmängder väntas över de norra delarna av landet.

– I morgon ligger fronten över de östra landskapen och Norrland och således är det där vi finner det mest ihållande regnet. I landets sydvästra delar väntas mer skurbetonat regn med perioder av uppehåll, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Plocka fram paraplyet

Nästa vecka väntas fortsatt ostadigt väder.

Redan under måndagen drar nästa lågtryck in över Sverige.

Stora regnmängder faller över Götaland under måndagen, medan skurar väntas på flera håll i resten av landet.

– Under tisdag och onsdag fortsätter regnet vidare norrut över Svealand och Norrland, medan det i Götaland blir mer skurbetonat. Det ostadiga vädret ser sedan även ut att bestå in över nästa helg, uppger SMHI.

LÄS OCKSÅ: Fler svenskar väljer bort elbilar 

Foto: F. Mittermeier

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland. 

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55. 

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen