ICA-handlare hävdar: Lögn sprids om matjätten

2023 12 13

Under fjolåret skenade inflationen iväg i Sverige.

Framför allt sköt matpriserna i höjden.

I takt med att prisökningarna blev ett faktum höjdes tonläget mot Sveriges tre dominerande livsmedelsföretag – Ica, Axfood och Coop. Misstankar om att aktörerna passade på att höja priserna extra mycket spred sig snabbt i samhället.

Från politiskt håll hördes en likande retorik.

Vänsterpartiet krävde att regeringen skulle kalla upp matjättarna och ställa krav på åtgärder som skulle pressa ner matpriserna.

– Matpriserna skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi, samtidigt som matkedjorna gör historiskt höga vinster. Det borde vara omöjligt, men förklaringen är en enkel. Matjättarna har blivit så stora att de satt konkurrensen ur spel, framhöll V i ett uttalande.

Några dagar senare kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) upp Ica, Coop och Axfood.

Efter samtalen markerade hon tydligt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket.

– Jag tycker fortfarande att det är orimligt att svenska matkassar kostar så mycket mer än i länder runt om, sade finansministern och tillade:

– Det finns mer att göra för att pressa priserna.

Slår tillbaka

Ica Maxi-handlaren Fredrik Rister beskriver fjolåret som en tung psykologisk period.

Han hävdar att misstankarna om pressade priser saknar grund.

– I verkligheten var det tvärtom. Vi höll emot prisökningarna hårt, med resultatet att våra marginaler minskade kraftigt, säger Ica-handlaren till DN.

Gick med vinst

Trots ett kämpigt fjolår gick Ica med vinst.

Enligt en granskning av DN låg rörelsemarginalerna (vinst i förhållande till försäljning) under 2022 i genomsnitt på 3,7–4,3 procent för Ica-butikerna. Den högsta genomsnittliga marginalen hade Ica Maxi-konceptet.

Under 2023 har marginalerna ökat. I den senaste kvartalsrapporten redovisar Maxi-butikerna en ökad försäljning på 8 procent.

Får stöd av granskning

Påståendet om att Ica och övriga matjättar pressat upp matpriserna har inte bekräftats.

En granskning, som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av regeringen, ger inget stöd åt påståendet.

SCB fastlår att ”att prisökningarna på livsmedel inte har inneburit att handlarna gjort större vinster i förhållande till kostnadsökningen”.

I undersökningen har SCB granskat livsmedelsbranschens rörelsemarginal, det vill säga hur stor del av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka avskrivningar, räntor, skatt och ge eventuell vinst.

Foto: G Emma

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen