ICA slår larm om svår situation – ”händer nästan varje gång”

2025 01 26

Många ICA-anställda tvingas hantera väldigt svåra situationer.

Att matbutiker utsätts för brott har blivit allt vanligare på senare år.

Under 2024 har brottsligheten mot handeln slagit rekord, enligt Svensk Handel.

Och nu larmar ICA om en svår situation för de anställda.

”Sker nästan varje gång”

Situationen är så allvarlig att butiksanställda uppmanas att inte ingripa vid stölder när de bedömer att det är för riskabelt, rapporterar SVT.

En butikschef som kanalen har pratat med bekräftar att hot förekommer väldigt ofta i samband med att man vill ingripa.

– Det kan vara alla möjliga hot. Det kan vara från ”du ska få fan, du ska dö, du ska göra det”. Det sker nästan varje gång, säger Werner Jacoby, butikschef på en ICA-butik i Stockholm, till radiokanalen.

”Känner sig inte bekväma”

Det är vanligt att butiksanställda helt enkelt inte vågar ingripa mot någon som stjäl i butiken.

– Det skulle jag säga händer för att folk känner sig absolut inte bekväma i att ingripa, för man vet inte om personen har kniv på sig, säger Werner Jacoby.

Det finns en stor rädsla för att personen kan vara våldsam – inte minst med tanke på att hot uttalas väldigt ofta i samband med ingripanden.

Enligt Svensk Handels statistik för 2024 så uppger 46 procent av butikerna att de utsatts för brott eller hotfullt beteende.

Det är rekordhöga siffror.

Många brott anmäls inte

Trots att många butiker utsätts för brott, är det långt ifrån alltid som brotten anmäls till polisen.

En annan undersökning från Svensk Handel som gäller fjärde kvartalet 2024 visar att endast 43 procent uppger att de polisanmält stöld. Det är en stor tillbakagång jämfört med 63 procent kvartalet innan.

– Det är allvarligt att en så stor andel av stölderna aldrig når rättssystemet. Om vi inte polisanmäler brotten får vi inte heller en rättvisande bild av problemets omfattning, vilket försvårar både brottsbekämpning och förebyggande arbete, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i ett uttalande.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen