Ikea aviserade fundamental förändring för sina kunder

2023 09 05

En sådan slutsats kan möbeljätten dra efter ett nyligen utfört experiment som slog bakut med en gång.

Ändrade i grunden

Alla som har besökt Ikea vet hur det går till när man kommer in i varuhuset.

Planlösningen är motsatsen till öppen – till skillnad från hur upplevelsen är i många andra butiker.

Istället går man längs med en slags labyrint som pedagogiskt guidar kunden från den ena avdelningen till den andra.

Det är just det som Ikea försökt ändra på – genom att på flera håll öppna citybutiker som avviker från den typiska Ikeaupplevelsen. 

Bland annat i österrikiska Wien, rapporterar Wall Street Journal.

Hade jättefel

De nya butikerna, som ofta låg inne i centrala delar av städer i hela världen, såg alltså ut mer som vanliga varuhus.

– Kunder kunde ta vilken väg de ville genom butiken och produkter från olika rum i hemmet visades tillsammans, beskriver WSJ.

Ikeas chefer trodde att kunderna skulle uppskatta möjligheten att kunna gå som man ville utan att ta en omväg genom flera olika avdelningar.

De kunde dock inte ha haft mer fel.

– I verkligheten visade kundintervjuer och feedbackundersökningar att många kunder längtade efter butiksdesignens vägledande hand, säger Tolga Öncü, chef för detaljhandeln på Ingka Group som driver majoriteten av Ikeas varuhus, till den amerikanska tidningen.

Tvingas backa

Experimentet floppade därmed totalt och Ikea har därefter känt sig tvungna att backa.

Nu gör man om planritningarna och skyltningen även för citybutikerna – så att de ska likna de traditionella varuhusen.

– Vi trodde att vi inte behövde vägleda kunderna eftersom att butikerna är så små att vi trodde att de skulle se allt, säger Tolga Öncü.

– Men det blev väldigt tydligt att kunderna tänkte: “Nej, nej, nej, det här är en stor butik!”.

Som en verklig katalog

Den karakteristiska labyrinten hos Ikea har sitt ursprung i tanken att man vill leda sina kunder genom en verklig version av en Ikea-katalog.

Samma princip gäller idag.

– Labyrinten blir tilltalande eftersom du går igenom perfekt utformad 3D-reklam för ett bättre liv och fördjupar dig helt i dessa utrymmen, säger arkitektsturhistorikern Jeff Hardwick till WSJ.

Tidningen skriver även att en del kunder dock klagat på att det tar för lång tid att navigera och att rutten är så invecklad att den upplevs mer som en “fälla” än en väg.

Foto: Ikea

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen