Ikea i blåsväder – anklagas för plagiat

2025 05 09

En svensk designer anklagar Ikea för att ha plagierat hennes verk – nu svarar möbeljätten och inleder en egen granskning.

Formgivaren Jessica Signell går nu till angrepp mot Ikea. Hon menar att deras nya bord "Stockholm 2025" bär tydliga likheter med hennes egen design "Eve", som hon skapade redan år 2005, rapporterar DN.

– Ikea har just lanserat en produkt som är slående lik min möbel ”Eve” – samma unika typologi och proportioner, samma funktion, hävdar Jessica Signell i en debattartikel i samma tidning.

Möbeljätten har nu reagerat på anklagelserna och meddelar att de tar situationen på största allvar.

– Produktdesign är en grundpelare i vår affärsidé. Vi har därför inlett en utredning för att säkerställa att vi inte brustit i våra rutiner, framhåller Ikea i en kommentar till DN.

Inte första gången

Ikea har även tidigare haft liknande incidenter. År 2012 dömdes företaget till att betala 300 000 kronor i skadestånd och drygt fyra miljoner i ersättning för rättegångskostnader mot en amerikansk ficklampstillverkare.

Dessutom har både Hasta och Babybjörn stämt Ikea för påstådda mönsterintrång, skriver SVT.

Men Ikea är inte den enda möbelkedja som pekats ut för att ha tagit för stora "inspirationer". År 2022 dömdes Mio för upphovsrättsintrång efter att ha plagierat Galleri Asplunds design av bordet "Palais Royal". Ett fall som slutade med att Mio fick betala över en miljon kronor i vite och skadestånd, skriver TMF.

LÄS MER: Kunder tömmer lagret på Ikea – alla vill köpa samma sak

Foto: Ikea/pressbild

Test: Redaktionen

Pinkod till bankkort ska försvinna – det här ersätter

2026 10 22

Tiderna med att knappa in en kod på fyra siffror när du betalar med ditt bankkort är på väg att ta slut.

Redan idag har metoden börjat fasas ut i och med att “blipptekniken” tagit över allt mer när det gäller mindre köp i butik. Nu kan koden dock snart vara ett minne blott även vid större köp.

Ny teknik är nämligen på väg att etablera sig i västvärlden, rapporterar franska Presse-Citron. Det är det så kallade biometriska bankkortet som introduceras, som innebär att kunden istället placerar sitt finger på en inbyggd sensor i kortet.

Den franska industrijätten Thales håller just nu på att utveckla tekniken.

– Det finns inte längre något behov av att ange din hemliga kod eftersom kortet omedelbart känner igen ditt finger, säger Frédéric Martinez, produktmarknadschef på Thales, till tekniksajten.

En tidsfråga

I Frankrike har nu flera stora banker börjat fasa ut pinkoderna och ersätta dem med den nya tekniken. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan fler länder hänger på.

Fördelen anses vara säkerheten. Ett fingeravtryck är unikt, medan en kriminell med förhållandevis enkla medel skulle kunna lägga beslag på bankkoden.

Den franska tidningen menar dock att kunderna hittills är relativt splittrade. En del beskrivs som entusiastiska, andra ser inte någon anledning att förändra det nuvarande systemet.

– Men förändringen har definitivt börjat, skriver tekniksajten.

Andra läser: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Inopererade chip

Biometriska lösningar för betalningar är i sig inget nytt, men blir allt mer kreativa. Idag har tusentals svenskar ett inopererat chip i handen som på sikt kan ersätta kreditkort, passerkort och biljetter, rapporterade SVT i fjol.

Och redan 2019 införde Mastercard till exempel att du skulle kunna betala med hjälp av fingeravtryck eller ansiktsigenkännig. Men hittills har det handlat om köp på nätet.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, sade Mastercards dåvarande regionchef för Norden och Baltikum vid tillfället.

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen

Jättelik ökning i ny mätning

2026 10 22

Förra veckan konstaterades att Moderaterna stod för en ökning på fyra procentenheter i Novus senaste mätning.

Nu får Ulf Kristersson (M) ytterligare skäl att jubla.

Hans förtroendesiffror stiger med hela sju procentenheter. Nu uppger 45 procent av respondenterna att de har mycket eller ganska stort förtroende för M-ledaren i Verians senaste mätning.

Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, rapporterar SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, säger kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion.

Stort ras för Dadgostar

Dystrare läsning är det dock för Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Hon faller med åtta procentenheter. Ett ras som innebär en bottennoering på 11 procent – värsta på sex år.

– Så här lågt förtroende har hon inte haft sedan hon valdes 2020, säger Elisabeth Marmorstein.

Även det beskedet går i linje med Novus mätning från förra veckan, då Vänsterpartiet föll 1,2 procentenheter till den nya opinionssiffran på 7,2 procent.

Kräver omröstning

Under veckan ska Elisabeth Thand Ringqvist (C), som innehar sonderingsuppdraget, träffa alla partiledare. Bland annat just Ulf Kristersson. Tidigare i veckan sade statsministern att sonderingsuppdraget måste avslutas med en statsministeromröstning.

Blir det ingen ny regering är han själv öppen att ta nästa sonderingsuppdrag.

Men då måste någonting i de parlamentariska förutsättningarna ha förändrats.

– Det är ingen mening så länge det är uppenbart att det finns en majoritet som vill att Socialdemokraterna ska leda nästa regering, säger Kristersson till Expressen.

Hela mätningen

Här är Verians nya förtroendemätning uppdaterad 22 oktober.

Ulf Kristersson (M) 45 +7

Ebba Busch (KD) 41 -1

Magdalena Andersson (S) 40 +3

Jimmie Åkesson (SD) 33 +2

Amanda Lind (MP) 24 +3

Simona Mohamsson (L) 20 +1

Elisabeth Thand Ringqvist (C) 18 +/-0

Daniel Helldén (MP) 13 +1

Nooshi Dadgostar (V) 11 -8

Källa: SVT/Verian.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen