I KVÄLL: KD säger nej Liberalerna

2022 02 07

Ebba Busch (KD) berättar ikväll att Kristdemokraterna inte vill bilda regering med L eller SD

I SVT:s 30 minuter säger hon att det har varit för stormigt under den senaste mandatperioden och därför är det bättre om L och SD får vara stödpartier.

Fortsatt samarbete

– Det bästa för Sverige vore en KD-M-regering, men med nära och gott samarbete med Sverigedemokraterna och Liberalerna kring budgeten, säger hon.

Vad är det som varit stormigt?

Liberalerna valde för en tid sen att lämna allianssamarbetet med M och KD för att bilda regering tillsammans med S och MP. Ett samarbete de senare valde att lämna för att gå tillbaka till ett samarbete M och KD.

– Jag förstår ju deras bitterhet, och accepterar den ett tag till, kring att vi lämnade allianssamarbetet. Men nu får det räcka. Nu är vi tillbaka, nu är det valår, och vi kommer självklart behövas för att det ska bildas en ny regering, sade Nyamko Sabuni under SVT:s 30 minuter, förra veckan.

Vill inte bilda en trepartiregering

Ebba Busch är tveksam till att det skulle gå att samarbeta men Liberalerna vid en eventuell regeringsbildning.

– Jag utgår från det jag vet fungerar. Vi har ett nära dagligt samarbete med Moderaterna i dag, säger Ebba Busch.

Ett ”underbetyg” att SD röstades in i riksdagen

Tidigare i veckan uttryckte sig Ebba Busch kritiskt till SD i en intervju med DN. SD är precis som Liberalerna en möjlig samarbetspartner vid en eventuell regeringsbildning.

– Vi grundades som en motrörelse till nazismen, och jag ser det som ett enormt underbetyg att ett parti som har rötter i nazismen kom in i riksdagen, sade hon.

Omformulering av uttalandet

Ett uttalande hon sedan omformulerade under SVT:s 30 minuter.

– Jag pratade om Kristdemokraterna och Kristdemokratin flytande. Kristdemokratin bildades som en motreaktion mot nazismen, sade hon.

Bildningen av en högerregering

Moderaterna och Kristdemokraterna kan komma att behöva både Liberalerna och Sverigedemokraterna för att bilda en högerregering. Det är samtidigt högst osannolikt att Liberalerna eller SD kommer att ge sitt stöd till M och KD utan att få något inflytande. Ebba Buschs uttalande i kväll indikerar att det finns trösklar inför framtida samarbeten mellan högerpartierna.

Foto: KD resp. Liberalerna

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen