Illasinnat och felaktigt rykte i Sverige på sociala medier om Ukraina

2022 02 20

Det figurerar illasinnade och falska rykten i Sverige på sociala medier kopplat till Ukrainakriget.

Att sociala medier som Facebook och Instagram titt som tätt bjuder på illasinnade rykten är inget nytt.

Både Ukraina och pandemin

Det märktes inte minst under pandemin då det florerade det ena tokigare ryktet efter det andra om allt ifrån att pandemin var en påhittad bluff till att vaccinet inte alls fungerade mot svår sjukdom och död. Och Ukraina är inget undantag.

Applåderas av ryska diktaturen

Nu cirkulerar det nämligen återigen felaktiga rykten och denna gång handlar det om rykten som applåderas av den ryska diktaturen som befaras vara i färd med att utföra det största krigsanfallet i Europa mannaminne.

Ryktets kärna

Ryktet som cirkulerar bland mindre nogräknade konton på sociala i Sverige går ut på att orsaken till att USA och Storbritannien om och om igen pekar ut att Ryssland är på väg att anfalla Ukraina vilken dag som helst beror på att USA, Storbritannien, EU och Nato vill krigshetsa Ryssland och vill skapa krig.

Ryktet är så dumt att klockorna stannar men ändå florerar det friskt på Facebook, Instagram och andra plattformar.

Tänk till

Det är väldigt lätt att lista ut att ryktet är totalt felaktigt om man bara tänker till.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som just nu byggt den största militära mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som redan anfallit tre regioner i Ukraina som lett till 15 000 dödsoffer – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som är grymma diktaturer – utan Ryssland. Ja, sen är Turkiet en bra bit på väg.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som uppger att man drar tillbaka trupper när man i tvärtom skickar fram fler trupper – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som säger nej till frihet, demokrati och fria val – utan Ryssland.

Väst inte den skyldige

Det är med andra ord inte Väst som är den skyldige till att Europa står på randen till ett fasansfullt krig som enligt bedömare kan skörda 85 000 dödsoffer och utlösa en flyktingvåg till EU på mellan tre och fem miljoner personer enligt beräkningar.

Effektiv metod

Men varför går USA:s regeringschef Joe Biden och Storbritanniens regeringschef Boris Johnson ut om och om igen och preciserar att Ryssland kan komma att anfalla Ukraina vilken dag som helst?

Jo för att det är ett av de allra effektivaste sätten att motverka att Rysslands diktator inleder krig mot Ukraina.

Extremt felaktigt

Genom att hela tiden pressa Ryssland har Väst tvingat ut den ryska diktaturens utrikesminister Sergei Lavrov på banan för att upprepa att det är helt fel att Ryssland tänker anfalla Ukraina.

Det illasinnade ryktet att USA, Storbritannien och Väst försöker hetsa fram ett krig är med andra extremt felaktigt – det är i själva verket precis tvärtom. Väst gör allt som går för att förhindra ett krig.

Finns inte ens på kartan

När Putinregimen skyller allt på att Nato hotar Ryssland så står det klart att Nato inte ens kommer att sända trupper till Ukraina – inte ens om Ryssland anfaller. Att Nato skulle sända in trupper i Ryssland finns inte ens på kartan.

Putinregimens idéer är befängda.

Falska lögner

Att den ryska diktaturens lögner sprids även i Sverige på sociala medier är ingen överraskning alls. Så fungerar världen idag.

Och Ukraina är evigt tacksamma för all hjälp och stöd Väst kan ge i kampen mot den ryska diktaturen som redan slagit klorna i tre av landets 27 regioner och befaras vilja gripa även övriga 24 regioner.

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen