Illasinnat och felaktigt rykte i Sverige på sociala medier om Ukraina

2022 02 20

Det figurerar illasinnade och falska rykten i Sverige på sociala medier kopplat till Ukrainakriget.

Att sociala medier som Facebook och Instagram titt som tätt bjuder på illasinnade rykten är inget nytt.

Både Ukraina och pandemin

Det märktes inte minst under pandemin då det florerade det ena tokigare ryktet efter det andra om allt ifrån att pandemin var en påhittad bluff till att vaccinet inte alls fungerade mot svår sjukdom och död. Och Ukraina är inget undantag.

Applåderas av ryska diktaturen

Nu cirkulerar det nämligen återigen felaktiga rykten och denna gång handlar det om rykten som applåderas av den ryska diktaturen som befaras vara i färd med att utföra det största krigsanfallet i Europa mannaminne.

Ryktets kärna

Ryktet som cirkulerar bland mindre nogräknade konton på sociala i Sverige går ut på att orsaken till att USA och Storbritannien om och om igen pekar ut att Ryssland är på väg att anfalla Ukraina vilken dag som helst beror på att USA, Storbritannien, EU och Nato vill krigshetsa Ryssland och vill skapa krig.

Ryktet är så dumt att klockorna stannar men ändå florerar det friskt på Facebook, Instagram och andra plattformar.

Tänk till

Det är väldigt lätt att lista ut att ryktet är totalt felaktigt om man bara tänker till.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som just nu byggt den största militära mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som redan anfallit tre regioner i Ukraina som lett till 15 000 dödsoffer – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som är grymma diktaturer – utan Ryssland. Ja, sen är Turkiet en bra bit på väg.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som uppger att man drar tillbaka trupper när man i tvärtom skickar fram fler trupper – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som säger nej till frihet, demokrati och fria val – utan Ryssland.

Väst inte den skyldige

Det är med andra ord inte Väst som är den skyldige till att Europa står på randen till ett fasansfullt krig som enligt bedömare kan skörda 85 000 dödsoffer och utlösa en flyktingvåg till EU på mellan tre och fem miljoner personer enligt beräkningar.

Effektiv metod

Men varför går USA:s regeringschef Joe Biden och Storbritanniens regeringschef Boris Johnson ut om och om igen och preciserar att Ryssland kan komma att anfalla Ukraina vilken dag som helst?

Jo för att det är ett av de allra effektivaste sätten att motverka att Rysslands diktator inleder krig mot Ukraina.

Extremt felaktigt

Genom att hela tiden pressa Ryssland har Väst tvingat ut den ryska diktaturens utrikesminister Sergei Lavrov på banan för att upprepa att det är helt fel att Ryssland tänker anfalla Ukraina.

Det illasinnade ryktet att USA, Storbritannien och Väst försöker hetsa fram ett krig är med andra extremt felaktigt – det är i själva verket precis tvärtom. Väst gör allt som går för att förhindra ett krig.

Finns inte ens på kartan

När Putinregimen skyller allt på att Nato hotar Ryssland så står det klart att Nato inte ens kommer att sända trupper till Ukraina – inte ens om Ryssland anfaller. Att Nato skulle sända in trupper i Ryssland finns inte ens på kartan.

Putinregimens idéer är befängda.

Falska lögner

Att den ryska diktaturens lögner sprids även i Sverige på sociala medier är ingen överraskning alls. Så fungerar världen idag.

Och Ukraina är evigt tacksamma för all hjälp och stöd Väst kan ge i kampen mot den ryska diktaturen som redan slagit klorna i tre av landets 27 regioner och befaras vilja gripa även övriga 24 regioner.

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen