Illasinnat och felaktigt rykte i Sverige på sociala medier om Ukraina

2022 02 20

Det figurerar illasinnade och falska rykten i Sverige på sociala medier kopplat till Ukrainakriget.

Att sociala medier som Facebook och Instagram titt som tätt bjuder på illasinnade rykten är inget nytt.

Både Ukraina och pandemin

Det märktes inte minst under pandemin då det florerade det ena tokigare ryktet efter det andra om allt ifrån att pandemin var en påhittad bluff till att vaccinet inte alls fungerade mot svår sjukdom och död. Och Ukraina är inget undantag.

Applåderas av ryska diktaturen

Nu cirkulerar det nämligen återigen felaktiga rykten och denna gång handlar det om rykten som applåderas av den ryska diktaturen som befaras vara i färd med att utföra det största krigsanfallet i Europa mannaminne.

Ryktets kärna

Ryktet som cirkulerar bland mindre nogräknade konton på sociala i Sverige går ut på att orsaken till att USA och Storbritannien om och om igen pekar ut att Ryssland är på väg att anfalla Ukraina vilken dag som helst beror på att USA, Storbritannien, EU och Nato vill krigshetsa Ryssland och vill skapa krig.

Ryktet är så dumt att klockorna stannar men ändå florerar det friskt på Facebook, Instagram och andra plattformar.

Tänk till

Det är väldigt lätt att lista ut att ryktet är totalt felaktigt om man bara tänker till.

◾Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som just nu byggt den största militära mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget – utan Ryssland.

◾Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som redan anfallit tre regioner i Ukraina som lett till 15 000 dödsoffer – utan Ryssland.

◾Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som är grymma diktaturer – utan Ryssland. Ja, sen är Turkiet en bra bit på väg.

◾Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som uppger att man drar tillbaka trupper när man i tvärtom skickar fram fler trupper – utan Ryssland.

◾Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som säger nej till frihet, demokrati och fria val – utan Ryssland.

Väst inte den skyldige

Det är med andra ord inte Väst som är den skyldige till att Europa står på randen till ett fasansfullt krig som enligt bedömare kan skörda 85 000 dödsoffer och utlösa en flyktingvåg till EU på mellan tre och fem miljoner personer enligt beräkningar.

Effektiv metod

Men varför går USA:s regeringschef Joe Biden och Storbritanniens regeringschef Boris Johnson ut om och om igen och preciserar att Ryssland kan komma att anfalla Ukraina vilken dag som helst?

Jo för att det är ett av de allra effektivaste sätten att motverka att Rysslands diktator inleder krig mot Ukraina.

Extremt felaktigt

Genom att hela tiden pressa Ryssland har Väst tvingat ut den ryska diktaturens utrikesminister Sergei Lavrov på banan för att upprepa att det är helt fel att Ryssland tänker anfalla Ukraina.

Det illasinnade ryktet att USA, Storbritannien och Väst försöker hetsa fram ett krig är med andra extremt felaktigt – det är i själva verket precis tvärtom. Väst gör allt som går för att förhindra ett krig.

Finns inte ens på kartan

När Putinregimen skyller allt på att Nato hotar Ryssland så står det klart att Nato inte ens kommer att sända trupper till Ukraina – inte ens om Ryssland anfaller. Att Nato skulle sända in trupper i Ryssland finns inte ens på kartan.

Putinregimens idéer är befängda.

Falska lögner

Att den ryska diktaturens lögner sprids även i Sverige på sociala medier är ingen överraskning alls. Så fungerar världen idag.

Och Ukraina är evigt tacksamma för all hjälp och stöd Väst kan ge i kampen mot den ryska diktaturen som redan slagit klorna i tre av landets 27 regioner och befaras vilja gripa även övriga 24 regioner.

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen