Illasinnat och felaktigt rykte i Sverige på sociala medier om Ukraina

2022 02 20

Det figurerar illasinnade och falska rykten i Sverige på sociala medier kopplat till Ukrainakriget.

Att sociala medier som Facebook och Instagram titt som tätt bjuder på illasinnade rykten är inget nytt.

Både Ukraina och pandemin

Det märktes inte minst under pandemin då det florerade det ena tokigare ryktet efter det andra om allt ifrån att pandemin var en påhittad bluff till att vaccinet inte alls fungerade mot svår sjukdom och död. Och Ukraina är inget undantag.

Applåderas av ryska diktaturen

Nu cirkulerar det nämligen återigen felaktiga rykten och denna gång handlar det om rykten som applåderas av den ryska diktaturen som befaras vara i färd med att utföra det största krigsanfallet i Europa mannaminne.

Ryktets kärna

Ryktet som cirkulerar bland mindre nogräknade konton på sociala i Sverige går ut på att orsaken till att USA och Storbritannien om och om igen pekar ut att Ryssland är på väg att anfalla Ukraina vilken dag som helst beror på att USA, Storbritannien, EU och Nato vill krigshetsa Ryssland och vill skapa krig.

Ryktet är så dumt att klockorna stannar men ändå florerar det friskt på Facebook, Instagram och andra plattformar.

Tänk till

Det är väldigt lätt att lista ut att ryktet är totalt felaktigt om man bara tänker till.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som just nu byggt den största militära mobiliseringen i Europa sedan andra världskriget – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som redan anfallit tre regioner i Ukraina som lett till 15 000 dödsoffer – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som är grymma diktaturer – utan Ryssland. Ja, sen är Turkiet en bra bit på väg.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som uppger att man drar tillbaka trupper när man i tvärtom skickar fram fler trupper – utan Ryssland.

Det är inte USA, Storbritannien, EU och Nato inklusive Norge och Danmark som säger nej till frihet, demokrati och fria val – utan Ryssland.

Väst inte den skyldige

Det är med andra ord inte Väst som är den skyldige till att Europa står på randen till ett fasansfullt krig som enligt bedömare kan skörda 85 000 dödsoffer och utlösa en flyktingvåg till EU på mellan tre och fem miljoner personer enligt beräkningar.

Effektiv metod

Men varför går USA:s regeringschef Joe Biden och Storbritanniens regeringschef Boris Johnson ut om och om igen och preciserar att Ryssland kan komma att anfalla Ukraina vilken dag som helst?

Jo för att det är ett av de allra effektivaste sätten att motverka att Rysslands diktator inleder krig mot Ukraina.

Extremt felaktigt

Genom att hela tiden pressa Ryssland har Väst tvingat ut den ryska diktaturens utrikesminister Sergei Lavrov på banan för att upprepa att det är helt fel att Ryssland tänker anfalla Ukraina.

Det illasinnade ryktet att USA, Storbritannien och Väst försöker hetsa fram ett krig är med andra extremt felaktigt – det är i själva verket precis tvärtom. Väst gör allt som går för att förhindra ett krig.

Finns inte ens på kartan

När Putinregimen skyller allt på att Nato hotar Ryssland så står det klart att Nato inte ens kommer att sända trupper till Ukraina – inte ens om Ryssland anfaller. Att Nato skulle sända in trupper i Ryssland finns inte ens på kartan.

Putinregimens idéer är befängda.

Falska lögner

Att den ryska diktaturens lögner sprids även i Sverige på sociala medier är ingen överraskning alls. Så fungerar världen idag.

Och Ukraina är evigt tacksamma för all hjälp och stöd Väst kan ge i kampen mot den ryska diktaturen som redan slagit klorna i tre av landets 27 regioner och befaras vilja gripa även övriga 24 regioner.

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen