– Inför avgifter på import till EU som orsakar utsläpp

2021 03 14

När EU ökar klimatambitionerna ska man inte kunna smita undan avgifterna genom att flytta produktion utanför EU eller genom att öka importen anser Liberalerna som vill se krafttag mot utsläpp runt om i världen.

– Forskarna är överens om att ett globalt pris på koldioxid skulle vara bäst för att minska utsläppen, men så länge det inte är praktiskt möjligt måste vi hitta andra vägar framåt. Det är därför hög tid att EU börjar prissätta utsläpp från varor som importeras till EU, skriver Liberalerna Karin Karlsbro, EU-parlamentariker, Tina Acketoft, EU-politisk talesperson och Joar Forssell, klimat- och handelspolitisk talesperson i GP.

För att undvika att EU:s avgifter mot utsläppen leder till att så kallat koldioxidläckage, det vill säga att utsläppen bara flyttar till någon annanstans i världen så vill Liberalerna införa gränsavgifter.

– Vi vill att EU inför en gränsavgift för koldioxidutsläpp (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM) för att prissätta koldioxid som importeras till EU, om den inte redan prissatts någon annanstans. Så skapar incitament för producenter i andra länder att minska sina utsläpp, anser Liberalerna.
L vill att en betydande del av intäkterna öronmärks till klimatbistånd och klimatinvesteringar utanför EU. Då blir systemet dubbelt fördelaktigt för klimatet och vi visar att avgiften inte införs för att ta in skatt, menar L.

ANALYS

Forskningen visar att koldioxidavgifter är mycket effektivt i kampen för en renare planet och för att verkligen lyckas krävs globala åtgärder. EU:s nya ordförande Ursula Von der Leyen har i likhet med flera medlemsländer lovat att prioritera det globala miljöarbete vilket talar för att frågan får ett brett stöd.

[forminator_poll id="1493"]

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 27

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen