Inför ryska offensiven – dödligaste dygnet hittills

2023 02 07

Det senaste dygnet har varit det dödligaste för ryska trupper sedan invasionen började.

Den ryska invasionen av Ukraina har snart pågått i ett år, och efterlämnat stor förödelse.

Strider pågår på flera håll, och uppgifter pekar på att Ryssland förbereder en stor offensiv i de östra delarna av landet.

Tiotusentals trupper skickas till östra Ukraina för att inleda den nya offensiven, uppger CNN.

– Vi ser fler och fler reserver som skickas i vår riktning, säger guvernören i Luhansk, Serhiy Haidai.

Dödligaste hittills

Samtidigt menar Ukraina under tisdagen att dygnet har varit det dödligaste hittills för de ryska styrkorna.

Den ukrainska försvarsmakten menar att 1 030 ryssar dött under de senaste 24 timmarna, rapporterar Reuters.

Även Ryssland har hävdat ett stort antal ukrainska dödsfall till följd av de intensiva striderna.

Eskalering i öst

Såväl Kyiv som väst framhåller att Ryssland skickat stora mängder trupper mot östra Ukraina under de senaste veckorna.

Den ryska försvarsministern hävdar att sju ukrainska byar har tagits och att landets armé snart kommer nå framgång i Bachmut och Vuhledar.

Brittisk underrättelsetjänst är dock skeptiska till den ryska framgången.

– Det är alltjämt osannolikt att Ryssland kan bygga upp de styrkor som krävs för att förändra krigets utfall de kommande veckorna, menar de.

2 000 kvar

Ryska trupper har under det senaste halvåret försökt ta kontroll över Bachmut, en stad i Donetsk som innan kriget hade 70 000 invånare.

De östra och norra delarna av staden har övertagits och Ryssland läggs stort fokus på området.

Nu uppges bara 2 000 civila invånare vara kvar.

Efterfrågar tyngre vapen

Flera västländer har under den senaste tiden utlovat stridsvagnar till Ukraina.

Bland annat har Tyskland, USA och Polen bekräftat att de tänker skicka stridsvagnar av typerna M1 Abrams och Leopard 2.

Samtidigt efterfrågar Ukraina långdistansrobotar och stridsflygplan för att kunna försvara sig bättre mot de ryska styrkorna.

Det ukrainska försvarsdepartementet har varnat för att den kommande offensiven kan inledas inom en månad.

Foto: General staff of the armed forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen