Inför ryska offensiven – dödligaste dygnet hittills

2023 02 07

Det senaste dygnet har varit det dödligaste för ryska trupper sedan invasionen började.

Den ryska invasionen av Ukraina har snart pågått i ett år, och efterlämnat stor förödelse.

Strider pågår på flera håll, och uppgifter pekar på att Ryssland förbereder en stor offensiv i de östra delarna av landet.

Tiotusentals trupper skickas till östra Ukraina för att inleda den nya offensiven, uppger CNN.

– Vi ser fler och fler reserver som skickas i vår riktning, säger guvernören i Luhansk, Serhiy Haidai.

Dödligaste hittills

Samtidigt menar Ukraina under tisdagen att dygnet har varit det dödligaste hittills för de ryska styrkorna.

Den ukrainska försvarsmakten menar att 1 030 ryssar dött under de senaste 24 timmarna, rapporterar Reuters.

Även Ryssland har hävdat ett stort antal ukrainska dödsfall till följd av de intensiva striderna.

Eskalering i öst

Såväl Kyiv som väst framhåller att Ryssland skickat stora mängder trupper mot östra Ukraina under de senaste veckorna.

Den ryska försvarsministern hävdar att sju ukrainska byar har tagits och att landets armé snart kommer nå framgång i Bachmut och Vuhledar.

Brittisk underrättelsetjänst är dock skeptiska till den ryska framgången.

– Det är alltjämt osannolikt att Ryssland kan bygga upp de styrkor som krävs för att förändra krigets utfall de kommande veckorna, menar de.

2 000 kvar

Ryska trupper har under det senaste halvåret försökt ta kontroll över Bachmut, en stad i Donetsk som innan kriget hade 70 000 invånare.

De östra och norra delarna av staden har övertagits och Ryssland läggs stort fokus på området.

Nu uppges bara 2 000 civila invånare vara kvar.

Efterfrågar tyngre vapen

Flera västländer har under den senaste tiden utlovat stridsvagnar till Ukraina.

Bland annat har Tyskland, USA och Polen bekräftat att de tänker skicka stridsvagnar av typerna M1 Abrams och Leopard 2.

Samtidigt efterfrågar Ukraina långdistansrobotar och stridsflygplan för att kunna försvara sig bättre mot de ryska styrkorna.

Det ukrainska försvarsdepartementet har varnat för att den kommande offensiven kan inledas inom en månad.

Foto: General staff of the armed forces of Ukraine

Text: Redaktionen


4 sep 2026

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Majoriteten av Sveriges livsmedelskedjor sänkte matpriserna i augusti.

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten                            

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen