Inför ryska offensiven – dödligaste dygnet hittills

2023 02 07

Det senaste dygnet har varit det dödligaste för ryska trupper sedan invasionen började.

Den ryska invasionen av Ukraina har snart pågått i ett år, och efterlämnat stor förödelse.

Strider pågår på flera håll, och uppgifter pekar på att Ryssland förbereder en stor offensiv i de östra delarna av landet.

Tiotusentals trupper skickas till östra Ukraina för att inleda den nya offensiven, uppger CNN.

– Vi ser fler och fler reserver som skickas i vår riktning, säger guvernören i Luhansk, Serhiy Haidai.

Dödligaste hittills

Samtidigt menar Ukraina under tisdagen att dygnet har varit det dödligaste hittills för de ryska styrkorna.

Den ukrainska försvarsmakten menar att 1 030 ryssar dött under de senaste 24 timmarna, rapporterar Reuters.

Även Ryssland har hävdat ett stort antal ukrainska dödsfall till följd av de intensiva striderna.

Eskalering i öst

Såväl Kyiv som väst framhåller att Ryssland skickat stora mängder trupper mot östra Ukraina under de senaste veckorna.

Den ryska försvarsministern hävdar att sju ukrainska byar har tagits och att landets armé snart kommer nå framgång i Bachmut och Vuhledar.

Brittisk underrättelsetjänst är dock skeptiska till den ryska framgången.

– Det är alltjämt osannolikt att Ryssland kan bygga upp de styrkor som krävs för att förändra krigets utfall de kommande veckorna, menar de.

2 000 kvar

Ryska trupper har under det senaste halvåret försökt ta kontroll över Bachmut, en stad i Donetsk som innan kriget hade 70 000 invånare.

De östra och norra delarna av staden har övertagits och Ryssland läggs stort fokus på området.

Nu uppges bara 2 000 civila invånare vara kvar.

Efterfrågar tyngre vapen

Flera västländer har under den senaste tiden utlovat stridsvagnar till Ukraina.

Bland annat har Tyskland, USA och Polen bekräftat att de tänker skicka stridsvagnar av typerna M1 Abrams och Leopard 2.

Samtidigt efterfrågar Ukraina långdistansrobotar och stridsflygplan för att kunna försvara sig bättre mot de ryska styrkorna.

Det ukrainska försvarsdepartementet har varnat för att den kommande offensiven kan inledas inom en månad.

Foto: General staff of the armed forces of Ukraine

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen