INFORMATIONSKRIGET: Viral bild från ”CNN” användes i propagandasyfte

2022 04 28

På sociala medier har en bild på påstådda ukrainska barnsoldater blivit viral. 

Bilden uppges vara från en artikel som publicerats av CNN.

Den föreställer barnsoldater från Ukraina och har cirkulerat på sociala medier sedan 2018.

Flera länder

Inlägg innehållandes bilden har delats i flera länder och har används i flera sammanhang där det har hävdats att en artikel från CNN bevisar att Ukraina använder barnsoldater i strider mot de ryska trupperna.  

Efter en faktagranskning kan nu detta påstående förklaras som falskt, rapporterar AFP.

Nyhetsbyrån har gjort en omfattande granskning och har inte hittat några bevis för att inlägget eller bilden någonsin har publicerats av CNN.

Den amerikanska tv-kanalen har även bekräftat att avsändaren är förfalskad och att de ej står bakom bilden.

En talesperson från CNN konstaterade den 20 april att mediejätten aldrig publicerat bilden, uppger AFP.

Dök upp på Twitter

Bilden på barn i militära kläder dök återigen upp på Twitter den 14 april. En användare från Indonesien delade bilden och den blev återigen viral, rapporterar AFP.

Bildtexten löd: ”Desperata åtgärder”.

CNN:s officiella logotyp syntes längst upp till höger.

Fejkintervju

I texten nedanför bilden hävdades det att CNN intervjuat en 12-årig ukrainsk flicka.

Texten i sin helhet:

– När striderna i östra Ukraina intensifieras, registrerar sig modiga barn för att bekämpa de ryska inkräktarna. Vi pratade med en flicka. Olga, 12, från Zaporizjzja, berättar sin historia om hur hon tar till vapen för att bekämpa de ryska trupperna.   

Har publicerats tidigare

Nyhetsbyråns granskning visar att bilden trots allt är äkta och publicerades 2018 av den brittiska tidningen The Times.

Bilden användes i en artikel som handlade om hur barn i åldrarna sju till femton tillbringade sin semester i ett sommarläger som organiserades och drevs av Azovbataljonen, en högerextrem gruppering inom den ukrainska militären.

Fotografen kommenterar bilden

Mannen bakom bilden är den brittiske fotografen Alex Masi. Han förklarar att bilden är från ett sommarläger 2016-17 där ”barn lär sig om krigets realiteter”.

Han bekräftar att inägget som cirkulerat på Twitter är falskt. 

– Bilden är min och har aldrig använts av CNN. De här barnen är väldigt trevliga. Killarna från Azov likaså. De är inte nazister, säger han till AFP.  

Liten del av Ukrainas armé

Azovbataljonen utgör en bråkdel av den ukrainska militären med sina drygt 900 medlemmar.

Enligt Internationella institutet för strategiska studier (IISS) hade Ukraina sammanlagt 209 000 soldater i aktiv tjänst 2021.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har använt bataljonen i sin propaganda för att rättfärdiga sitt påstående om att nazister styr Ukraina och att landet måste ”avnazifieras”.

Foto: J. Franganillo

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen