INRIKES: Dödshotade MP-politiker – åtalas

2022 10 09

Två män åtalas i höst efter att ha dödshotat ett av MP:s språkrör.

Den svenska Säkerhetspolisen lyckades avslöja identiteten på två män som på två sociala medier-plattformar uttryckt dödshot mot MP:s ena språkrör, Per Bolund.

Nu ställs båda två inför rätta misstänkta för olaga hot.

– Det här är sådana hot som tyvärr förtroendevalda får utstå i vardagen, framhåller Åsa Marnell, kanslichef för Miljöpartiets riksorganisation till SR Ekot.

Bra att det tas på allvar

Vidare understryker hon:

– Så jag tycker det bra att rättsväsendet tar det på allvar och väcker åtal.

Männen, den ena boende i Uppsala och den andra i Blekinge, har på olika sätt uttryckt mer eller mindre konkreta dödshot mot det förra statsrådet.

Den förre, i 40-årsåldern, framförde på Facebook att Per Bolund skulle hängas.

Mannen: ”En metafor”

Enligt radiokanalen framhåller mannen till sitt försvar att han är oskyldig och att hans utspel ska ses som en ”metafor”.

Blekingebon å sin sida kan inte med säkerhet erinra sig att han framfört hoten på Twitter och i så fall än mindre hur de har lytt.

Hoten ska, enligt Säpos utredning, ha lagts ut på kanalerna i i slutet på förra året.

Enligt en relativt färsk undersökning av Brå, Brottsförebyggande rådet, är politiker i allmänhet och MP-politiker i synnerhet frekvent utsatta för hot och hat.

Svårt hitta kandidater

Enligt SVD, som gick igenom Brås rapport i somras, framkommer att i Sveriges 290 kommuner är skillnaden mycket stor mellan partierna när det gäller hur lätt eller svårt det är att finna kandidater.

Socialdemokraterna finns representerade i alla 290 kommuner medan till exempel Centerpartiet finns i alla kommuner utom 7.

I Laxå kommun, där MP har varit med och styrt, fick man inför valet i september inte fram en enda kandidat.

Värre och värre utspel

Till tidningen förklarar Sara Pettersson, MP-ordförande i kommunfullmäktig, varför:

– Hatet och hoten har blivit värre.

Och tillade:

– I valrörelsen skruvas allt upp och det blir ännu mer hat.

Förhandlingarna mot de två nu misstänkta männen ska hållas under senhösten.

Foto: Magnus-Liljegren-Regeringskansliet-resp-Ninni-Andersson-Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen.

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT.

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen