INRIKES: Dödshotade MP-politiker – åtalas

2022 10 09

Två män åtalas i höst efter att ha dödshotat ett av MP:s språkrör.

Den svenska Säkerhetspolisen lyckades avslöja identiteten på två män som på två sociala medier-plattformar uttryckt dödshot mot MP:s ena språkrör, Per Bolund.

Nu ställs båda två inför rätta misstänkta för olaga hot.

– Det här är sådana hot som tyvärr förtroendevalda får utstå i vardagen, framhåller Åsa Marnell, kanslichef för Miljöpartiets riksorganisation till SR Ekot.

Bra att det tas på allvar

Vidare understryker hon:

–  Så jag tycker det bra att rättsväsendet tar det på allvar och väcker åtal.

Männen, den ena boende i Uppsala och den andra i Blekinge, har på olika sätt uttryckt mer eller mindre konkreta dödshot mot det förra statsrådet.

Den förre, i 40-årsåldern, framförde på Facebook att Per Bolund skulle hängas.

Mannen: ”En metafor”

Enligt radiokanalen framhåller mannen till sitt försvar att han är oskyldig och att hans utspel ska ses som en ”metafor”.

Blekingebon å sin sida kan inte med säkerhet erinra sig att han framfört hoten på Twitter och i så fall än mindre hur de har lytt.

Hoten ska, enligt Säpos utredning, ha lagts ut på kanalerna i i slutet på förra året.

Enligt en relativt färsk undersökning av Brå, Brottsförebyggande rådet, är politiker i allmänhet och MP-politiker i synnerhet frekvent utsatta för hot och hat.

Svårt hitta kandidater

Enligt SVD, som gick igenom Brås rapport i somras, framkommer att i Sveriges 290 kommuner är skillnaden mycket stor mellan partierna när det gäller hur lätt eller svårt det är att finna kandidater.

Socialdemokraterna finns representerade i alla 290 kommuner medan till exempel Centerpartiet finns i alla kommuner utom 7.

I Laxå kommun, där MP har varit med och styrt, fick man inför valet i september inte fram en enda kandidat.

Värre och värre utspel

Till tidningen förklarar Sara Pettersson, MP-ordförande i kommunfullmäktig, varför:

– Hatet och hoten har blivit värre.

Och tillade:

– I valrörelsen skruvas allt upp och det blir ännu mer hat.

Förhandlingarna mot de två nu misstänkta männen ska hållas under senhösten.

Foto: Magnus-Liljegren-Regeringskansliet-resp-Ninni-Andersson-Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag. 

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet. 

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är meningslöst” – Putin stänger dörren

2025 11 27

Rysslands diktator Vladimir Putin avfärdar möjligheten att underteckna ett fredsavtal så länge Ukrainas nuvarande regering sitter vid makten.

Det fastslår han under en pressträff i Kirgizistan.

– Det är meningslöst att underteckna dokument med det nuvarande ukrainska ledarskapet, säger Putin enligt Sky News.

Han kritiserar den ukrainska regeringen för att inte ha hållit val under kriget och påpekar att Ryssland annordnat val, trots att landet också ”befunnit sig i ett tillstånd av väpnad konflikt”.

– Ryssland vill komma överens med Ukraina så småningom, men det är juridiskt omöjligt nu. Ukraina behöver styras av friska människor som vill bygga en sund relation med Ryssland på lång sikt, säger Putin.

Inga val i krigstid

Ukrainas får inte anordna val under krigstid. Landets konstitution fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, förklarade Ukrainas ex-president Petro Porosjenko i ett inlägg på Facebook efter att USA uppmanat till nyval i Ukraina.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, fastslog Porosjenko.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Låtsatsval i Ryssland

Ryssland har annordnat ett riggat presidentval under kriget.

Putin ställde upp helt utan seriösa motkandidater och fick omkring 90 procent av rösterna.

LÄS OCKSÅ: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen