INRIKES: Dödshotade MP-politiker – åtalas

2022 10 09

Två män åtalas i höst efter att ha dödshotat ett av MP:s språkrör.

Den svenska Säkerhetspolisen lyckades avslöja identiteten på två män som på två sociala medier-plattformar uttryckt dödshot mot MP:s ena språkrör, Per Bolund.

Nu ställs båda två inför rätta misstänkta för olaga hot.

– Det här är sådana hot som tyvärr förtroendevalda får utstå i vardagen, framhåller Åsa Marnell, kanslichef för Miljöpartiets riksorganisation till SR Ekot.

Bra att det tas på allvar

Vidare understryker hon:

–  Så jag tycker det bra att rättsväsendet tar det på allvar och väcker åtal.

Männen, den ena boende i Uppsala och den andra i Blekinge, har på olika sätt uttryckt mer eller mindre konkreta dödshot mot det förra statsrådet.

Den förre, i 40-årsåldern, framförde på Facebook att Per Bolund skulle hängas.

Mannen: ”En metafor”

Enligt radiokanalen framhåller mannen till sitt försvar att han är oskyldig och att hans utspel ska ses som en ”metafor”.

Blekingebon å sin sida kan inte med säkerhet erinra sig att han framfört hoten på Twitter och i så fall än mindre hur de har lytt.

Hoten ska, enligt Säpos utredning, ha lagts ut på kanalerna i i slutet på förra året.

Enligt en relativt färsk undersökning av Brå, Brottsförebyggande rådet, är politiker i allmänhet och MP-politiker i synnerhet frekvent utsatta för hot och hat.

Svårt hitta kandidater

Enligt SVD, som gick igenom Brås rapport i somras, framkommer att i Sveriges 290 kommuner är skillnaden mycket stor mellan partierna när det gäller hur lätt eller svårt det är att finna kandidater.

Socialdemokraterna finns representerade i alla 290 kommuner medan till exempel Centerpartiet finns i alla kommuner utom 7.

I Laxå kommun, där MP har varit med och styrt, fick man inför valet i september inte fram en enda kandidat.

Värre och värre utspel

Till tidningen förklarar Sara Pettersson, MP-ordförande i kommunfullmäktig, varför:

– Hatet och hoten har blivit värre.

Och tillade:

– I valrörelsen skruvas allt upp och det blir ännu mer hat.

Förhandlingarna mot de två nu misstänkta männen ska hållas under senhösten.

Foto: Magnus-Liljegren-Regeringskansliet-resp-Ninni-Andersson-Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen