INRIKES: Dödshotade MP-politiker – åtalas

2022 10 09

Två män åtalas i höst efter att ha dödshotat ett av MP:s språkrör.

Den svenska Säkerhetspolisen lyckades avslöja identiteten på två män som på två sociala medier-plattformar uttryckt dödshot mot MP:s ena språkrör, Per Bolund.

Nu ställs båda två inför rätta misstänkta för olaga hot.

– Det här är sådana hot som tyvärr förtroendevalda får utstå i vardagen, framhåller Åsa Marnell, kanslichef för Miljöpartiets riksorganisation till SR Ekot.

Bra att det tas på allvar

Vidare understryker hon:

–  Så jag tycker det bra att rättsväsendet tar det på allvar och väcker åtal.

Männen, den ena boende i Uppsala och den andra i Blekinge, har på olika sätt uttryckt mer eller mindre konkreta dödshot mot det förra statsrådet.

Den förre, i 40-årsåldern, framförde på Facebook att Per Bolund skulle hängas.

Mannen: ”En metafor”

Enligt radiokanalen framhåller mannen till sitt försvar att han är oskyldig och att hans utspel ska ses som en ”metafor”.

Blekingebon å sin sida kan inte med säkerhet erinra sig att han framfört hoten på Twitter och i så fall än mindre hur de har lytt.

Hoten ska, enligt Säpos utredning, ha lagts ut på kanalerna i i slutet på förra året.

Enligt en relativt färsk undersökning av Brå, Brottsförebyggande rådet, är politiker i allmänhet och MP-politiker i synnerhet frekvent utsatta för hot och hat.

Svårt hitta kandidater

Enligt SVD, som gick igenom Brås rapport i somras, framkommer att i Sveriges 290 kommuner är skillnaden mycket stor mellan partierna när det gäller hur lätt eller svårt det är att finna kandidater.

Socialdemokraterna finns representerade i alla 290 kommuner medan till exempel Centerpartiet finns i alla kommuner utom 7.

I Laxå kommun, där MP har varit med och styrt, fick man inför valet i september inte fram en enda kandidat.

Värre och värre utspel

Till tidningen förklarar Sara Pettersson, MP-ordförande i kommunfullmäktig, varför:

– Hatet och hoten har blivit värre.

Och tillade:

– I valrörelsen skruvas allt upp och det blir ännu mer hat.

Förhandlingarna mot de två nu misstänkta männen ska hållas under senhösten.

Foto: Magnus-Liljegren-Regeringskansliet-resp-Ninni-Andersson-Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen