INRIKES: Nato-soldater på övning i svensk skärgård

2022 10 05

Nya miljöer för amerikanska soldater på övning i svenska vatten.

Att Sverige officiellt än så länge står utanför Nato hindrar inte landet från att öva med USA i svenska vatten i Stockholms skärgård.

– Det är definitivt annan miljö än Afghanistan och Irak, där vi var mer fordonsburna, säger Andrew T Priddy, ansvarig för den amerikanska brigaden, till New York Times.

Och, poängterar den svenske officeren Adam Camel:

– Övningarna skickar ett tydligt meddelande till framför allt Ryssland.

Ukrainakriget har ändrat läget

Den svenska neutraliteten har varit vida känd sedan länge. Men inte minst sedan Ryssland invaderade Ukraina har den ifrågasatts mer och mer. Och nu är det bara några länder kvar som ska godkänna Sveriges medlemsansökan, däribland Turkiet.

I väntan på det har alltså svensk och amerikansk militär övat, alltmedan rapporterna från Ukraina sveper in.

Hundratals amerikanska marinsoldater har tränat, sida vid sida, med sina svenska kolleger bland de många öar, kobbar och skär som utgör den svenska skärgården utanför huvudstaden, rapporterar den amerikanska tidningen.

Kallt regn och slippriga berghällar är en ny miljö för de amerikanska soldaterna som ska få fason på hur man hanterar stridsbåtar och utrustning under de förutsättningarna.

Det kan innebära att lära sig tillbringa längre perioder under vatten för att plötsligt ge sig in i eldstrider.

Viktigt kunna hantera ny miljö

Priddy igen:

– Att kunna jobba i den här typen av miljö, i den svenska övärlden, är extremt viktigt.

Han tillägger i riktning de svenska soldaterna:

– Vi som amerikanska marinkårssoldater har mycket att lära av dem.

Medan Nato-gästerna lär sig av de svenska värdarna om hur man hanterar miljön, lär sig svenskarna hur man kan komma att behöva agera i krig. Där har amerikanerna onekligen större erfarenhet.

Parallellt under övningarna kommenterar Sveriges statsminister Magdalena Andersson den säkerhetspolitiska situation som har utvecklats till mer osäkerhet:

– Vår neutralitet har tjänat Sverige bra, men vår övertygelse är att den inte kommer att tjäna oss i framtiden, skriver tidningen.

Foto: Nato/arkivbild

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen