JAPAN: 82 procents risk för “megakatastrof” inom 30 år

2025 01 19

Japan kan drabbas av kolossala tsunamier som dödar hundratusentals människor.

Sannolikheten att en så kallad “megabävning”, det vill säga en förödande jordbävning, kommer att inträffa inom de närmaste 30 åren är nu 82 procent.

Det framhåller en panel från den japanska regeringen som därmed höjer risknivån.

"Risken ökar varje år"

Senast en megabävning drabbade Japan var 1946. Den kändes över hela landet och förstörde 36 000 hus enbart i den södra delen av ön Honshu.

– Det har gått 79 år sedan det senaste skalvet, och möjligheten att ytterligare ett skalv inträffar ökar varje år i en takt på ungefär en procent, säger en tjänsteman vid sekretariatet för den japanska forskningskommittén, enligt AFP.

30 meter höga flodvågor

Enligt regeringens uppskattningar kan mindre öar utanför kusten översvämmas av 30 meter höga flodvågor.

Specifikt talar man om risken för en jordbävning i området som kallas Nankai Trough, ett 800 kilometer långt “undervattensdike” som löper parallellt med den japanska Stillahavskusten.

Området ligger delvis i känsliga "Pacific Ring of Fire” där två gigantiska delar av jordskorpan möts: den eurasiska plattan och den filippinska havsplattan.

De senaste 1 400 åren har megabävningar i Nankai Trough inträffat vart 100:e till 200:e år.

9,5 miljoner kan tvingas fly

Tätbefolkade områden på huvudöarna Honshu och Shikoku skulle vid en megabävning kunna drabbas av enorma vågor inom loppet av några minuter.

Uppskattningar visar att 530 000 människor kan vara helt skyddslösa vid ett sådant scenario. Uppemot 9,5 miljoner människor skulle kunna behöva fly, enligt regeringen.

Tokyo förbereder

Sedan tidigare har även huvudstaden Tokyo, världens största stad med 38 miljoner invånare, tagit höjd för en förödande naturkatastrof inom en relativ närtid.

Skolbarn förbereds redan från låg ålder på det ständigt närvarande hotet om jordbävningar och tsunamier och det hålls ofta övningar för att göra barnen redo när katastrofen väl är ett faktum.

För två år sedan uppskattade seismologer risken till 70 procent att Tokyo inom 30 år kommer att drabbas av en jordbävning likt den som inträffade 1923, då över 100 000 människor dog eller försvann och 290 000 hem förstördes.

Notan för skadorna landade på 5,5 miljarder yen – då motsvarande 37 procent av Japans BNP.

Foto: I. Tomášková (OBS! Bilden är AI-genererad för att illustrera hotet av en jättetsunami)

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen