JAPAN: 82 procents risk för “megakatastrof” inom 30 år

2025 01 19

Japan kan drabbas av kolossala tsunamier som dödar hundratusentals människor.

Sannolikheten att en så kallad “megabävning”, det vill säga en förödande jordbävning, kommer att inträffa inom de närmaste 30 åren är nu 82 procent.

Det framhåller en panel från den japanska regeringen som därmed höjer risknivån.

"Risken ökar varje år"

Senast en megabävning drabbade Japan var 1946. Den kändes över hela landet och förstörde 36 000 hus enbart i den södra delen av ön Honshu.

– Det har gått 79 år sedan det senaste skalvet, och möjligheten att ytterligare ett skalv inträffar ökar varje år i en takt på ungefär en procent, säger en tjänsteman vid sekretariatet för den japanska forskningskommittén, enligt AFP.

30 meter höga flodvågor

Enligt regeringens uppskattningar kan mindre öar utanför kusten översvämmas av 30 meter höga flodvågor.

Specifikt talar man om risken för en jordbävning i området som kallas Nankai Trough, ett 800 kilometer långt “undervattensdike” som löper parallellt med den japanska Stillahavskusten.

Området ligger delvis i känsliga "Pacific Ring of Fire” där två gigantiska delar av jordskorpan möts: den eurasiska plattan och den filippinska havsplattan.

De senaste 1 400 åren har megabävningar i Nankai Trough inträffat vart 100:e till 200:e år.

9,5 miljoner kan tvingas fly

Tätbefolkade områden på huvudöarna Honshu och Shikoku skulle vid en megabävning kunna drabbas av enorma vågor inom loppet av några minuter. 

Uppskattningar visar att 530 000 människor kan vara helt skyddslösa vid ett sådant scenario. Uppemot 9,5 miljoner människor skulle kunna behöva fly, enligt regeringen.

Tokyo förbereder

Sedan tidigare har även huvudstaden Tokyo, världens största stad med 38 miljoner invånare, tagit höjd för en förödande naturkatastrof inom en relativ närtid.

Skolbarn förbereds redan från låg ålder på det ständigt närvarande hotet om jordbävningar och tsunamier och det hålls ofta övningar för att göra barnen redo när katastrofen väl är ett faktum.

För två år sedan uppskattade seismologer risken till 70 procent att Tokyo inom 30 år kommer att drabbas av en jordbävning likt den som inträffade 1923, då över 100 000 människor dog eller försvann och 290 000 hem förstördes.

Notan för skadorna landade på 5,5 miljarder yen – då motsvarande 37 procent av Japans BNP.

Foto: I. Tomášková (OBS! Bilden är AI-genererad för att illustrera hotet av en jättetsunami)

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen