Socialstyrelsen har blivit JO-anmäld av Svenska Covidföreningen, som är en ideell patientförening.

Detta eftersom man anser att Socialstyrelsen har ignorerat de synpunkter som patientföreningen har skickat in i samband med framtagandet av ett kunskapsstöd till vården.

Man anklagar också Socialstyrelsen för att ha struntat i viktig forskning om postcovid.

”Konstiga vägval”

Tanken med kunskapsstödet är att det ska underlätta för vården att behandla patienter som har symptom av långvarig covid.

Men Svenska Covidföreningen anser alltså att Socialstyrelsen har ignorerat viktig kunskap i frågan och inte tagit till sig synpunkter.

– Den här processen har kantats av konstiga vägval sedan start. Först tar man genom avgränsning bort den viktigaste forskningen om både vad postcovid är och beror på. Sedan väljer man att inte genomföra någon remissrunda med hänvisning till att “hela Sverige ändå är på semester”, säger Lisa Norén, är läkare och talesperson för Svenska Covidföreningen, i ett uttalande.

Struntat i kvalitetssäkring

Socialstyrelsen har inte diariefört synpunkter från aktörer som har lyft viktiga patientfrågor. Detta trots Socialstyrelsens egna riktlinjer om hur remissrundor ska gå till, menar föreningen.

– Här har myndigheten, utan att kunna uppge något egentligt skäl, struntat i viktiga kvalitetssäkringsprocesser och resultatet blir därefter.

Enligt Lisa Norén finns det flera brister i det kunskapsstöd som Socialstyrelsen har tagit fram, och som hade kunnat rättas till om man hade tagit till sig Svenska Covidföreningens synpunkter.

Viktigt för patienter

Som exempel nämner hon rekommendationer om träning till postcovidpatienter.

– Man har missat att vissa patienter måste undersökas på särskilda sätt innan man kan rekommendera träning till dem. Och de har heller inte tagit med WHO:s rekommendationer om att personer som säger att de blir sämre av att vara aktiva, de behöver få råd om anpassade rehabiliteringsinsatser, säger hon till SR.

Men trots invändningarna har Socialstyrelsen gett beskedet att de inte kommer att göra några ändringar. Därför har Svenska Covidföreningen alltså gjort en JO-anmälan.

Socialstyrelsen har avböjt att kommentera men uppger att man har kontakt med Svenska Covidföreningen samt att man inväntar JO-utredningen.

Foto: O Marketing

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen