1 sep 2026

Jättebråk om postcovid – Socialstyrelsen anmäls

2025 01 18

Ett stort bråk angående behandlingen av postcovid har lett till en anmälan mot Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har blivit JO-anmäld av Svenska Covidföreningen, som är en ideell patientförening.

Detta eftersom man anser att Socialstyrelsen har ignorerat de synpunkter som patientföreningen har skickat in i samband med framtagandet av ett kunskapsstöd till vården.

Man anklagar också Socialstyrelsen för att ha struntat i viktig forskning om postcovid.

”Konstiga vägval”

Tanken med kunskapsstödet är att det ska underlätta för vården att behandla patienter som har symptom av långvarig covid.

Men Svenska Covidföreningen anser alltså att Socialstyrelsen har ignorerat viktig kunskap i frågan och inte tagit till sig synpunkter.

– Den här processen har kantats av konstiga vägval sedan start. Först tar man genom avgränsning bort den viktigaste forskningen om både vad postcovid är och beror på. Sedan väljer man att inte genomföra någon remissrunda med hänvisning till att “hela Sverige ändå är på semester”, säger Lisa Norén, är läkare och talesperson för Svenska Covidföreningen, i ett uttalande.

Struntat i kvalitetssäkring

Socialstyrelsen har inte diariefört synpunkter från aktörer som har lyft viktiga patientfrågor. Detta trots Socialstyrelsens egna riktlinjer om hur remissrundor ska gå till, menar föreningen.

– Här har myndigheten, utan att kunna uppge något egentligt skäl, struntat i viktiga kvalitetssäkringsprocesser och resultatet blir därefter.

Enligt Lisa Norén finns det flera brister i det kunskapsstöd som Socialstyrelsen har tagit fram, och som hade kunnat rättas till om man hade tagit till sig Svenska Covidföreningens synpunkter.

Viktigt för patienter

Som exempel nämner hon rekommendationer om träning till postcovidpatienter.

– Man har missat att vissa patienter måste undersökas på särskilda sätt innan man kan rekommendera träning till dem. Och de har heller inte tagit med WHO:s rekommendationer om att personer som säger att de blir sämre av att vara aktiva, de behöver få råd om anpassade rehabiliteringsinsatser, säger hon till SR.

Men trots invändningarna har Socialstyrelsen gett beskedet att de inte kommer att göra några ändringar. Därför har Svenska Covidföreningen alltså gjort en JO-anmälan.

Socialstyrelsen har avböjt att kommentera men uppger att man har kontakt med Svenska Covidföreningen samt att man inväntar JO-utredningen.

Foto: O Marketing

Text: Redaktionen


23 okt 2026

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen