Jätteföretag meddelar – verksamhet lämnar Sverige

2024 10 01

Ett av Sveriges mest prestigefyllda företag meddelar att verksamhet flyttas utomlands.

Det handlar om streamingjätten Spotify.

Företaget väljer nu att flytta jobben utomlands, rapporterar Breakit.

Detta efter att företaget fått en dom emot sig i kammarrätten.

Bakslag i rätten

Musikjätten Spotify har under en längre tid kämpat för att cirka 250 anställda i Sverige ska kunna jobba nattetid.

Detta har dock Arbetsmiljöverket och Förvaltningsrätten sagt nej till, rapporterar tidningen.

Och nu har det alltså kommit en dom i kammarrätten som bekräftar det negativa beskedet för Spotify.

Företaget får inte den dispens som krävs för nattarbete, trots att företaget anser det nödvändigt för att säkra tjänstens tillgänglighet.

– Kammarrätten bedömer att Spotify AB:s behov av nattarbete inte medför att det finns sådana särskilda skäl som krävs för att medge en avvikelse från förbudet mot nattarbete, skriver Kammarrätten i domen, enligt tidningen.

Spotify meddelar nu att det får stora konsekvenser.

Måste flytta utomlands

Enligt Spotify innebär detta att en stor del av verksamheten måste flyttas utomlands.

– Uppgifterna flyttas till kollegor i andra länder eftersom det är driften under just natten som behöver säkras, säger Spotifys talesperson Julia Levander till tidningen.

Flytten uppges redan delvis vara genomförd, eftersom Spotify har haft problem med den här frågan under en längre tid.

Beredskapstjänstgöring är avgörande för att företaget ska kunna upprätthålla sin service, enligt bolaget.

Det finns i nuläget dock inga uppgifter om att medarbetare har förlorat sina jobb.

Så säger lagen

Enligt kammarrätten så ligger det inte i samhällets intresse att ge strömningsföretag dispens när det gäller nattarbete, rapporterar tidningen Kollega.

Nattarbete kan dock tillåtas om företaget tecknar kollektivavtal, enligt tidningen.

Bakgrunden till kammarrättens beslut är att det i Sverige är förbjudet att jobba mellan klockan 00 och 05.

Undantag kan göras för företag vars verksamhet anses samhällsviktig, exempelvis sjukvård.

Alternativt kan man teckna kollektivavtal där fack och arbetsgivare kommer överens om att tillåta nattarbete, enligt tidningen.

Foto: Linus Mimietz

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen