Jättesmäll för populär lågpriskedja – har 93 butiker i Sverige

2025 04 13

Lågprisjätten ÖoB går med storförlust.

Kedjan, som har 93 butiker i Sverige, redovisar en rörelseförlust på 115 miljoner norska kronor för det första kvartalet.

Enligt ägaren Europris beror nedgången på omfattande utförsäljning av tidigare sortiment som ska ersättas av nya produkter.

– De ekonomiska resultaten under första kvartalet fortsatte att påverkas av en utförsäljning som kannibaliserade på annan försäljning, framhåller den norska koncernen i ett uttalande enligt Market.

Vidare konstaterar Europris, som ägt ÖoB sedan maj 2024, att det kommer ta tid att vända den negativa utvecklingen.

– Som tidigare kommunicerats kommer det att ta tid att återställa ÖoB som en attraktiv shoppingdestination och vända den negativa utvecklingen i kundflöde.

Ledande lågpriskedja

ÖoB:s tidigare ägare Runsvengruppen öppnade sitt första varuhus i Linköping 1961.

Drygt 30 år senare köpte Runsvengruppen upp Överskottsbolaget, som senare blev ÖoB.

I maj 2024 förvärvade Europris hela ÖoB. Den norska lågpriskoncernen ägde sedan tidigare 20 procent av ÖoB, men är i dag ensam ägare.

Europris driver mer än 370 varuhus i Sverige och Norge och har en årlig omsättning på 14 miljarder kronor.

Stort intresse för lågpriskedjor

ÖoB:s ras inträffar samtidigt som svenska konsumenters benägenhet att handla hos lågpriskedjor ökar.

På tjugo år har omsättningen i den svenska lågprishandeln nästan fyrdubblats – från cirka 30 miljarder kronor 2004 till 114 miljarder kronor i dag.

Det visar en granskning som tagits fram av HUI Research på uppdrag av fastighetsutvecklaren inom lågprishandel, Prisma Properties.

Undersökningen visar bland annat att:

- Antalet anställda i den svenska lågprishandeln nästan har tredubblats sedan 2004.

- Lågpriskedjornas planerade nyetableringar i Sverige de kommande åren kommer att resultera i tusentals arbetstillfällen. Ett exempel är Lidl som redan i dag har cirka 5 600 anställda i Sverige och planerar att öppna 90 nya butiker, vilket skulle innebära cirka 2 500 nya arbetstillfällen (beräknat utifrån genomsnittligt antal anställda i nuvarande butiker).

- Lågprishandelns expansion inte bara sker i storstadsregionerna, utan också i mindre kommuner.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen