15 jan 2026

Jättesmäll för populär lågpriskedja – har 93 butiker i Sverige

2025 04 13

Lågprisjätten ÖoB går med storförlust.

Kedjan, som har 93 butiker i Sverige, redovisar en rörelseförlust på 115 miljoner norska kronor för det första kvartalet.

Enligt ägaren Europris beror nedgången på omfattande utförsäljning av tidigare sortiment som ska ersättas av nya produkter.

– De ekonomiska resultaten under första kvartalet fortsatte att påverkas av en utförsäljning som kannibaliserade på annan försäljning, framhåller den norska koncernen i ett uttalande enligt Market.

Vidare konstaterar Europris, som ägt ÖoB sedan maj 2024, att det kommer ta tid att vända den negativa utvecklingen.

– Som tidigare kommunicerats kommer det att ta tid att återställa ÖoB som en attraktiv shoppingdestination och vända den negativa utvecklingen i kundflöde.

Ledande lågpriskedja

ÖoB:s tidigare ägare Runsvengruppen öppnade sitt första varuhus i Linköping 1961.

Drygt 30 år senare köpte Runsvengruppen upp Överskottsbolaget, som senare blev ÖoB.

I maj 2024 förvärvade Europris hela ÖoB. Den norska lågpriskoncernen ägde sedan tidigare 20 procent av ÖoB, men är i dag ensam ägare.

Europris driver mer än 370 varuhus i Sverige och Norge och har en årlig omsättning på 14 miljarder kronor.

Stort intresse för lågpriskedjor 

ÖoB:s ras inträffar samtidigt som svenska konsumenters benägenhet att handla hos lågpriskedjor ökar.

På tjugo år har omsättningen i den svenska lågprishandeln nästan fyrdubblats – från cirka 30 miljarder kronor 2004 till 114 miljarder kronor i dag.

Det visar en granskning som tagits fram av HUI Research på uppdrag av fastighetsutvecklaren inom lågprishandel, Prisma Properties.

Undersökningen visar bland annat att:

- Antalet anställda i den svenska lågprishandeln nästan har tredubblats sedan 2004.

- Lågpriskedjornas planerade nyetableringar i Sverige de kommande åren kommer att resultera i tusentals arbetstillfällen. Ett exempel är Lidl som redan i dag har cirka 5 600 anställda i Sverige och planerar att öppna 90 nya butiker, vilket skulle innebära cirka 2 500 nya arbetstillfällen (beräknat utifrån genomsnittligt antal anställda i nuvarande butiker).

- Lågprishandelns expansion inte bara sker i storstadsregionerna, utan också i mindre kommuner.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen