Jättesmäll för svenska företag – sämsta på 30 år

2025 02 10

Inte sedan 1996 har så många svenska företag gått i konkurs som nu.

Över 10 000 svenska företag gick i konkurs förra året, något som Marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om. Det är den högsta siffran sedan 1996.

Dessutom ligger ytterligare över 16 000 företag illa till, då man har fått uppskjuten skatt som snart måste betalas.

Helen Olsson är en av de företagare som drabbats. Hon har drivit en möbelbutik i Åkersberga tillsammans med sin man i över 30 års tid – men nu är det slut med det.

– Det här är så mycket mer än en konkurs, det är en avveckling av ett liv, säger Olsson till SR.

Ökade kostnader och minskad lönsamhet tvingade dock Olsson att till sist lägga ner affären som hennes pappa en gång startade.

– Vi hoppades in i det sista att det skulle gå att ordna på något sätt, avslutar hon.

Ljusa trenden: “Tyvärr för tidigt”

I januari i år såg det dock något bättre ut än under samma månad förra året.

Antalet konkurser sjönk ner till 903 företag under månaden, vilket drabbade över 4 000 anställda.

En minskning med minst 15 procent jämfört med 2024.

Dock är det ännu alldeles för tidigt att börja hoppas på ljusare tider, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

– Tyvärr är det för tidigt att se detta som ett trendbrott. Många företag kämpar fortfarande med lönsamheten och sin överlevnad, fortsätter han.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – behöver anställa 65 000

“En extraordinär händelse”

Alla branscher – förutom åkeribranschen – ser en ökad lönsamhet i januari jämfört med förra året, men Henrik Jacobsson varnar för att stirra sig blint på siffrorna.

– Det är glädjande att konkurserna inte stigit denna månad, även om det är en högre siffra än vad vi normalt ser för en enskild månad, säger Jacobsson och fortsätter:

– Minskningen var dock väntad, då vi förra året registrerade nästan 150 konkurser kopplade till ett och samma bedrägeri. Det var en extraordinär händelse som drev upp siffrorna, säger Jacobsson.

Läs också: ICA slår larm – prissmäll kan vänta svenska kunder

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen