Jättesmäll för svenska företag – sämsta på 30 år

2025 02 10

Inte sedan 1996 har så många svenska företag gått i konkurs som nu.

Över 10 000 svenska företag gick i konkurs förra året, något som Marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om. Det är den högsta siffran sedan 1996.

Dessutom ligger ytterligare över 16 000 företag illa till, då man har fått uppskjuten skatt som snart måste betalas.

Helen Olsson är en av de företagare som drabbats. Hon har drivit en möbelbutik i Åkersberga tillsammans med sin man i över 30 års tid – men nu är det slut med det.

– Det här är så mycket mer än en konkurs, det är en avveckling av ett liv, säger Olsson till SR.

Ökade kostnader och minskad lönsamhet tvingade dock Olsson att till sist lägga ner affären som hennes pappa en gång startade.

– Vi hoppades in i det sista att det skulle gå att ordna på något sätt, avslutar hon.

Ljusa trenden: “Tyvärr för tidigt”

I januari i år såg det dock något bättre ut än under samma månad förra året.

Antalet konkurser sjönk ner till 903 företag under månaden, vilket drabbade över 4 000 anställda.

En minskning med minst 15 procent jämfört med 2024.

Dock är det ännu alldeles för tidigt att börja hoppas på ljusare tider, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

– Tyvärr är det för tidigt att se detta som ett trendbrott. Många företag kämpar fortfarande med lönsamheten och sin överlevnad, fortsätter han.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – behöver anställa 65 000

“En extraordinär händelse”

Alla branscher – förutom åkeribranschen – ser en ökad lönsamhet i januari jämfört med förra året, men Henrik Jacobsson varnar för att stirra sig blint på siffrorna.

– Det är glädjande att konkurserna inte stigit denna månad, även om det är en högre siffra än vad vi normalt ser för en enskild månad, säger Jacobsson och fortsätter:

– Minskningen var dock väntad, då vi förra året registrerade nästan 150 konkurser kopplade till ett och samma bedrägeri. Det var en extraordinär händelse som drev upp siffrorna, säger Jacobsson.

Läs också: ICA slår larm – prissmäll kan vänta svenska kunder

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen