Jättesmäll för svenska företag – sämsta på 30 år

2025 02 10

Inte sedan 1996 har så många svenska företag gått i konkurs som nu.

Över 10 000 svenska företag gick i konkurs förra året, något som Marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om. Det är den högsta siffran sedan 1996.

Dessutom ligger ytterligare över 16 000 företag illa till, då man har fått uppskjuten skatt som snart måste betalas.

Helen Olsson är en av de företagare som drabbats. Hon har drivit en möbelbutik i Åkersberga tillsammans med sin man i över 30 års tid – men nu är det slut med det.

– Det här är så mycket mer än en konkurs, det är en avveckling av ett liv, säger Olsson till SR.

Ökade kostnader och minskad lönsamhet tvingade dock Olsson att till sist lägga ner affären som hennes pappa en gång startade.

– Vi hoppades in i det sista att det skulle gå att ordna på något sätt, avslutar hon.

Ljusa trenden: “Tyvärr för tidigt”

I januari i år såg det dock något bättre ut än under samma månad förra året.

Antalet konkurser sjönk ner till 903 företag under månaden, vilket drabbade över 4 000 anställda.

En minskning med minst 15 procent jämfört med 2024.

Dock är det ännu alldeles för tidigt att börja hoppas på ljusare tider, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

– Tyvärr är det för tidigt att se detta som ett trendbrott. Många företag kämpar fortfarande med lönsamheten och sin överlevnad, fortsätter han.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – behöver anställa 65 000

“En extraordinär händelse”

Alla branscher – förutom åkeribranschen – ser en ökad lönsamhet i januari jämfört med förra året, men Henrik Jacobsson varnar för att stirra sig blint på siffrorna.

– Det är glädjande att konkurserna inte stigit denna månad, även om det är en högre siffra än vad vi normalt ser för en enskild månad, säger Jacobsson och fortsätter:

– Minskningen var dock väntad, då vi förra året registrerade nästan 150 konkurser kopplade till ett och samma bedrägeri. Det var en extraordinär händelse som drev upp siffrorna, säger Jacobsson.

Läs också: ICA slår larm – prissmäll kan vänta svenska kunder

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen