Jättesmäll för svenska företag – sämsta på 30 år

2025 02 10

Inte sedan 1996 har så många svenska företag gått i konkurs som nu.

Över 10 000 svenska företag gick i konkurs förra året, något som Marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om. Det är den högsta siffran sedan 1996.

Dessutom ligger ytterligare över 16 000 företag illa till, då man har fått uppskjuten skatt som snart måste betalas.

Helen Olsson är en av de företagare som drabbats. Hon har drivit en möbelbutik i Åkersberga tillsammans med sin man i över 30 års tid – men nu är det slut med det.

– Det här är så mycket mer än en konkurs, det är en avveckling av ett liv, säger Olsson till SR.

Ökade kostnader och minskad lönsamhet tvingade dock Olsson att till sist lägga ner affären som hennes pappa en gång startade.

– Vi hoppades in i det sista att det skulle gå att ordna på något sätt, avslutar hon.

Ljusa trenden: “Tyvärr för tidigt”

I januari i år såg det dock något bättre ut än under samma månad förra året.

Antalet konkurser sjönk ner till 903 företag under månaden, vilket drabbade över 4 000 anställda.

En minskning med minst 15 procent jämfört med 2024.

Dock är det ännu alldeles för tidigt att börja hoppas på ljusare tider, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

– Tyvärr är det för tidigt att se detta som ett trendbrott. Många företag kämpar fortfarande med lönsamheten och sin överlevnad, fortsätter han.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – behöver anställa 65 000

“En extraordinär händelse”

Alla branscher – förutom åkeribranschen – ser en ökad lönsamhet i januari jämfört med förra året, men Henrik Jacobsson varnar för att stirra sig blint på siffrorna.

– Det är glädjande att konkurserna inte stigit denna månad, även om det är en högre siffra än vad vi normalt ser för en enskild månad, säger Jacobsson och fortsätter:

– Minskningen var dock väntad, då vi förra året registrerade nästan 150 konkurser kopplade till ett och samma bedrägeri. Det var en extraordinär händelse som drev upp siffrorna, säger Jacobsson.

Läs också: ICA slår larm – prissmäll kan vänta svenska kunder

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen