Jättesmäll för SVT – akut vädjan till regeringen

2026 03 16

SVT har stött på kostnadsproblem och vädjar nu till regeringen.

Tidigare i år kom besked om att SVT måste spara totalt 355 miljoner kronor.

SVT:s kostnader för marknätet har fördubblats – detta efter att kommersiella aktörer som TV4 valt att lämna.

Nu framgår att SVT vädjar till regeringen om svar kring hur de ökade kostnaderna ska hanteras, rapporterar Dagens Media.

Jättesmäll

TV4 och andra kommersiella kanaler har valt att lämna marknätet.

Kostnaderna för SVT har därmed gått från 182 till 374 miljoner kronor om året.

SVT:s styrelse vädjar nu till Kulturdepartementet och Parisa Liljestrand.

– När kostnaderna nu är kända men beslut om finansiering uteblir, försvåras styrelsens möjligheter att säkerställa långsiktiga förutsättningar för uppdragets genomförande.

Uppmanar regeringen

SVT har även skickat med en uppmaning till regeringen om att presentera en lösning som inte drabbar public service-bolagens verksamhet.

Styrelsen framhåller att de “ser med djup oro på att medel som riksdagen uttryckligen avsett för programverksamhet och vital säkerhetshöjning nu tvingas finansiera infrastrukturkostnader som staten själv definierat som extraordinära”.

– Vi värnar normalt sett den operativa rågången, men när de grundläggande ekonomiska spelreglerna för hela tillståndsperioden rubbas redan vid dess början, ser vi det som vårt ansvar att agera, menas det enligt Journalisten.

Läs mer: Nytt rekord idag måndag – nya prislappen vid pump

Måste spara

Samtidigt kommer SVT under 2026 genomföra betydande kostnadsbesparingar.

Så här fördelas det:

- Programverksamheten sparar 220 miljoner.

- SVT Nyheter och Sport sparar 80 miljoner.

- Administration/Ledningsenheterna, tjänsteutveckling/Medieenheten och teknik/Produktion & Teknik sparar 55 miljoner.

“Står kvar med en extrakostnad”

SVT:s vd Anne Lagercrantz har sedan tidigare uttalat sig om effekterna av att kommersiella aktörer lämnat marknätet.

– När kommersiella tv-bolag lämnar det marknät allt färre använder står SVT kvar med en extrakostnad på 192 miljoner, för vad som kan beskrivas som en tågräls för samhällets krisberedskap.

Läs mer: NÖDLARM UTFÄRDAT: Putin slår till mot Moldavien

Foto: SVT resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 mars 2026

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen