21 nov 2025

JD Vance ställer stenhårt ultimatum: ”Säg ja, annars lämnar USA”

2025 04 23

USA har ställt ett sista ultimatum till Ryssland och Ukraina.

Under ett besök i Indien berättar vicepresident JD Vance att USA har lämnat ett "mycket explicit förslag" till Ryssland och Ukraina om en väg framåt mot ett fredsavtal.

Om inte länderna accepterar USA:s krav, kommer stormakten lämna rollen som fredsmäklare.

– Det är dags dem att säga ja, annars lämnar USA denna process, säger Vance enligt Bloomberg.

Vidare berättar Vance att USA föreslår att konflikten ska frysas vid nuvarande frontlinje. Ett scenario som kulle innebära att Ryssland tillåts behålla ockuperade områden i Ukraina.

– De nuvarande linjerna, eller någonstans nära dem, är där vi i slutändan, tror jag, kommer att dra de nya linjerna, säger Vance.

Vicepresidenten tillägger att en sådan ”lösning” innebär att både Ukraina och Ryssland måste ge upp ett territorium som de för närvarande kontrollerar.

Här är förslaget

Enligt uppgifter till Axios innehåller det amerikanska utkastet till ett fredsavtal stora eftergifter till Ryssland.

USA är berett att officiellt erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium. Övriga ryskockuperade områden i Ukraina kommer inte officiellt att erkännas som ryska, men Moskva får behålla kontrollen över dem.

Vidare lovar USA att blockera ett ukrainskt medlemskap i Nato och lyfta sanktioner mot Ryssland som infördes 2014.

En källa nära den ukrainska regeringen uppger att Kyiv betraktar det föreslagna fredsavtalet som partiskt mot Ryssland.

– Förslaget innebär tydligt påtagliga vinster för Ryssland, men utrycker bara vagt och allmänt om vad Ukraina kommer att få, säger källan till Axios.

Putin har öppnat för ”fryst” konflikt

Rysslands diktator Vladimir Putin har också öppnat för att ”frysa” kriget i Ukraina vid nuvarande frontlinjer. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till källor med insyn.

Beskedet innebär att Putin gör avkall på total kontroll över de regioner i Ukraina som han illegalt annekterat. Ukraina kontrollerar fortfarande stora delar av Donetsk, Cherson och Zaporizjzja – tre regioner som Putin har utropat som ryska.

Foto:

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen