JD Vance ställer stenhårt ultimatum: ”Säg ja, annars lämnar USA”

2025 04 23

USA har ställt ett sista ultimatum till Ryssland och Ukraina.

Under ett besök i Indien berättar vicepresident JD Vance att USA har lämnat ett "mycket explicit förslag" till Ryssland och Ukraina om en väg framåt mot ett fredsavtal.

Om inte länderna accepterar USA:s krav, kommer stormakten lämna rollen som fredsmäklare.

– Det är dags dem att säga ja, annars lämnar USA denna process, säger Vance enligt Bloomberg.

Vidare berättar Vance att USA föreslår att konflikten ska frysas vid nuvarande frontlinje. Ett scenario som kulle innebära att Ryssland tillåts behålla ockuperade områden i Ukraina.

– De nuvarande linjerna, eller någonstans nära dem, är där vi i slutändan, tror jag, kommer att dra de nya linjerna, säger Vance.

Vicepresidenten tillägger att en sådan ”lösning” innebär att både Ukraina och Ryssland måste ge upp ett territorium som de för närvarande kontrollerar.

Här är förslaget

Enligt uppgifter till Axios innehåller det amerikanska utkastet till ett fredsavtal stora eftergifter till Ryssland.

USA är berett att officiellt erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium. Övriga ryskockuperade områden i Ukraina kommer inte officiellt att erkännas som ryska, men Moskva får behålla kontrollen över dem.

Vidare lovar USA att blockera ett ukrainskt medlemskap i Nato och lyfta sanktioner mot Ryssland som infördes 2014.

En källa nära den ukrainska regeringen uppger att Kyiv betraktar det föreslagna fredsavtalet som partiskt mot Ryssland.

– Förslaget innebär tydligt påtagliga vinster för Ryssland, men utrycker bara vagt och allmänt om vad Ukraina kommer att få, säger källan till Axios.

Putin har öppnat för ”fryst” konflikt

Rysslands diktator Vladimir Putin har också öppnat för att ”frysa” kriget i Ukraina vid nuvarande frontlinjer. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till källor med insyn.

Beskedet innebär att Putin gör avkall på total kontroll över de regioner i Ukraina som han illegalt annekterat. Ukraina kontrollerar fortfarande stora delar av Donetsk, Cherson och Zaporizjzja – tre regioner som Putin har utropat som ryska.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)