Jimmie Åkesson mycket förbryllad: “Förstår inte varför”

2023 09 06

En protest riktades delvis mot Sverigedemokraternas partiledare under tisdagskvällen.

Bakgrunden är det uppmärksammade förslag som regeringen och SD förra veckan gav grönt ljus för.

Förslaget innebär att den som är offentligt anställd, det vill säga jobbar på myndighet eller kommun, ska bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när och om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra, meddelade Tidöavtalspartierna på en gemensam pressträff.

Protesterade utanför Åkessons hotell

Det aktuella förslaget, som nu omvandlats till en utredning, är omdiskuterat.

Bland annat har tusentals vårdanställda protesterat då man inte vill ange patienter.

Även från politiskt håll kritiseras beslutet och utredningen kallas ibland av moståndare för “angiverilagen”.

Under gårdagskvällen hölls också en tyst protest organiserad av Antirasistiska nätverket i Vänsterpartiet Fyrbodal utanför Quality Hotel i Vänersborg.

Samma kväll befann sig SD:s partiledare Jimmie Åkesson på samma hotell, rapporterar TTELA.

Är förbryllad

Enligt demonstranterna är SD tillsammans med regeringen upphovsmakare till vad man kallar ett “människofientligt förslag och samhälle byggt på misstänksamhet”.

Men Jimmie Åkesson själv förbryllas av timingen för ifrågasättandet.

– Det jag inte förstår är varför man debatterar det nu. Det har precis gått till utredning och det dröjer några månader innan det är läge att debattera förslaget i riksdagen, säger han till TTELA och poängterar att han hellre tar debatten då.

"Ju tystare desto bättre"

Jimmie Åkesson säger också att han inte noterade den tysta demonstrationen förrän lokaltidningens reporter gjorde honom varse om den.

– Det hör till att människor får uttrycka sin åsikt, så länge det inte förstör. (...) Ju tystare desto bättre.

"Bör skrotas"

Utöver vårdarbetare har även Sveriges biblioteksanställda tagit kamp mot det aktuella förslaget och den potentiella lagändringen.

Över 90 procent av landets bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt, enligt en undersökning av fackförbundet DIK.

–  DIK:s bibliotekariemedlemmar har tydligt uttryckt att förslaget om anmälningsplikt bör skrotas. Det strider mot flera internationella konventioner och står dessutom i bjärt kontrast till bibliotekslagen som slår fast att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK, i ett pressutskick.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen