9 juli 2026

Jimmie Åkesson mycket förbryllad: “Förstår inte varför”

2023 09 06

En protest riktades delvis mot Sverigedemokraternas partiledare under tisdagskvällen.

Bakgrunden är det uppmärksammade förslag som regeringen och SD förra veckan gav grönt ljus för.

Förslaget innebär att den som är offentligt anställd, det vill säga jobbar på myndighet eller kommun, ska bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när och om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra, meddelade Tidöavtalspartierna på en gemensam pressträff.

Protesterade utanför Åkessons hotell

Det aktuella förslaget, som nu omvandlats till en utredning, är omdiskuterat.

Bland annat har tusentals vårdanställda protesterat då man inte vill ange patienter.

Även från politiskt håll kritiseras beslutet och utredningen kallas ibland av moståndare för “angiverilagen”.

Under gårdagskvällen hölls också en tyst protest organiserad av Antirasistiska nätverket i Vänsterpartiet Fyrbodal utanför Quality Hotel i Vänersborg.

Samma kväll befann sig SD:s partiledare Jimmie Åkesson på samma hotell, rapporterar TTELA.

Är förbryllad

Enligt demonstranterna är SD tillsammans med regeringen upphovsmakare till vad man kallar ett “människofientligt förslag och samhälle byggt på misstänksamhet”.

Men Jimmie Åkesson själv förbryllas av timingen för ifrågasättandet.

– Det jag inte förstår är varför man debatterar det nu. Det har precis gått till utredning och det dröjer några månader innan det är läge att debattera förslaget i riksdagen, säger han till TTELA och poängterar att han hellre tar debatten då.

"Ju tystare desto bättre"

Jimmie Åkesson säger också att han inte noterade den tysta demonstrationen förrän lokaltidningens reporter gjorde honom varse om den.

– Det hör till att människor får uttrycka sin åsikt, så länge det inte förstör. (...) Ju tystare desto bättre.

"Bör skrotas"

Utöver vårdarbetare har även Sveriges biblioteksanställda tagit kamp mot det aktuella förslaget och den potentiella lagändringen.

Över 90 procent av landets bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt, enligt en undersökning av fackförbundet DIK.

–  DIK:s bibliotekariemedlemmar har tydligt uttryckt att förslaget om anmälningsplikt bör skrotas. Det strider mot flera internationella konventioner och står dessutom i bjärt kontrast till bibliotekslagen som slår fast att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK, i ett pressutskick.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen