Jimmie Åkesson mycket förbryllad: “Förstår inte varför”

2023 09 06

En protest riktades delvis mot Sverigedemokraternas partiledare under tisdagskvällen.

Bakgrunden är det uppmärksammade förslag som regeringen och SD förra veckan gav grönt ljus för.

Förslaget innebär att den som är offentligt anställd, det vill säga jobbar på myndighet eller kommun, ska bli skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när och om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra, meddelade Tidöavtalspartierna på en gemensam pressträff.

Protesterade utanför Åkessons hotell

Det aktuella förslaget, som nu omvandlats till en utredning, är omdiskuterat.

Bland annat har tusentals vårdanställda protesterat då man inte vill ange patienter.

Även från politiskt håll kritiseras beslutet och utredningen kallas ibland av moståndare för “angiverilagen”.

Under gårdagskvällen hölls också en tyst protest organiserad av Antirasistiska nätverket i Vänsterpartiet Fyrbodal utanför Quality Hotel i Vänersborg.

Samma kväll befann sig SD:s partiledare Jimmie Åkesson på samma hotell, rapporterar TTELA.

Är förbryllad

Enligt demonstranterna är SD tillsammans med regeringen upphovsmakare till vad man kallar ett “människofientligt förslag och samhälle byggt på misstänksamhet”.

Men Jimmie Åkesson själv förbryllas av timingen för ifrågasättandet.

– Det jag inte förstår är varför man debatterar det nu. Det har precis gått till utredning och det dröjer några månader innan det är läge att debattera förslaget i riksdagen, säger han till TTELA och poängterar att han hellre tar debatten då.

"Ju tystare desto bättre"

Jimmie Åkesson säger också att han inte noterade den tysta demonstrationen förrän lokaltidningens reporter gjorde honom varse om den.

– Det hör till att människor får uttrycka sin åsikt, så länge det inte förstör. (...) Ju tystare desto bättre.

"Bör skrotas"

Utöver vårdarbetare har även Sveriges biblioteksanställda tagit kamp mot det aktuella förslaget och den potentiella lagändringen.

Över 90 procent av landets bibliotekarier avvisar förslaget om en anmälningsplikt, enligt en undersökning av fackförbundet DIK.

– DIK:s bibliotekariemedlemmar har tydligt uttryckt att förslaget om anmälningsplikt bör skrotas. Det strider mot flera internationella konventioner och står dessutom i bjärt kontrast till bibliotekslagen som slår fast att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK, i ett pressutskick.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram:

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen