Jimmie Åkesson: Svensk musikgenre kan försvinna

2024 12 10

Svensk dansbandsmusik står inför ett “existentiellt” hot.

Det menar Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna.

Anledningen är att dansband idag beskattas med en så kallad dansbandsmoms på 25 procent per såld biljett, till skillnad från andra kulturformer som betalar 6 procent.

Nu går SD fram med ett konkret förslag om att ta bort den så kallade “straffbeskattningen”.

– Denna orättvisa beskattning missgynnar dansbanden samt den del av vår svenska kultur som dansbandsmusiken utgör, framhåller Jimmie Åkesson tillsammans med elva dansband och producenter, bland annat Bert Karlsson, i en debattartikel i Aftonbladet.

Dansen drar upp summan

Dandsbandsmomsen har kritiserats förr.

Anledningen till att genren beskattas högre är för att besökare dansar vid tillställningarna.

Om publiken suttit eller stått stilla under spelningen hade evenemangen räknats som konsert och då gäller kulturmoms på 6 procent.

– Hade någon sagt ”vi ska in och lyssna på Larz-Kristerz” så hade momsen varit 6 procent, men säger någon ”vi ska in och dansa och ha kul”, då blir det 25 procent. Helt ofattbart, sade artistbokaren Mats Tigerström, som exempelvis hanterar bokningarna för bandet Larz-Kristerz från Älvdalen, till SVT i somras.

"Frågan är existentiell"

Det är inte heller första gången som SD lyfter momsen i politiska forum.

Enligt Jimmie Åkesson handlar frågan om “överlevnad” för “Sveriges djupt rotade dansbandskultur”, skriver partiledaren och dansbanden.

– För många kan det tyckas vara en liten fråga, men för branschen – och det kulturarv vi gemensamt slår vakt om – är frågan existentiell. Dansbandsmusiken är mer än bara musik; det är en social och kulturell institution som för samman människor över generationsgränserna.

– Genom att ta bort dansbandsmomsen erkänner vi och stödjer denna viktiga del av vår kultur. Det är en investering i kulturellt kapital som berikar samhället på ett sätt som inte går att mäta i pengar.

LÄS MER: Musikgenre gör dundersuccé i Sverige – ”det är helt sjukt”

"Orimligt"

I SD:s budget inför nästa år har SD föreslagit att ta bort dansbandsmomsen.

Jimmie Åkesson och övriga debattörer kallar den för en “orimlig straffskatt”.

– Att ta bort straffbeskattningen på dansbandsmusiken är för övrigt också en fråga om rättvisa. Medan teater och konserter ofta får subventioner och skattelättnader, har dansband inte alls fått samma stöd.

– Genom att ta bort dansbandsmomsen, sätter vi en mer rättvis standard för hur vi värderar och stödjer olika kulturella uttryck i Sverige.

Foto: Henrik Nyström, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Biltema uppmanar kunder i hela Sverige – lämna tillbaka genast

2026 06 30

Kunder till lågpriskedjan Biltema varnas för en populär produkt.

Mitt i sommarvärmen går den populära kedjan ut och återkallar en vara som används flitigt av många semesterfirare. Särskilt campare.

– Biltema uppmanar alla kunder som har Biltema Campingstol med artikelnummer 37-516 att sluta använda dessa och kontakta Biltema för att få pengarna tillbaka, uppger kedjan i ett uttalande.

Produkten heter campingstol, 8 positioner.

Risk för personskada

Upptäckta kvalitetsbrister ligger bakom återkallandet.

– Detta kan innebära att stolens aluminiumprofiler viker sig, vilket kan utgöra en risk för personskada, framhåller Biltema.

Återkallelsen omfattar samtliga stolar som sålts fram till och med den 30 juni 2025.

Använd inte

Biltema uppmanar nu sina kunder att genast sluta använda campingstolen.

Istället ska den återlämnas till närmaste varuhus. Pengarna återbetalas och inget kvitto behöver uppvisas, enligt kedjan.

LÄS OCKSÅ: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Riskerade vite

Biltema har sedan tidigare fått beskedet att den aktuella campingstolen bedöms vara farlig och måste återkallas, rapporterar Partille tidning.

– I bakåtfällt läge brister aluminiumrören och man faller handlöst bakåt med risk för skador på rygg, nacke och huvud, framhåller Konsumentverket i beslutet, enligt tidningen.

Om föreläggandet inte följdes riskerade Biltema ett vite om två miljoner kronor.

Togs bort

Det ledde till att stolen slutade säljas i juni förra året.

Däremot gjordes ingen återkallelse, förrän nu.

– Under framtagning genomgår Biltemas produkter riskbedömning och noggranna tester för att säkerställa att de uppfyller relevanta föreskrifter och säkerhetskrav på alla marknader där Biltema är verksamt, framhåller lågpriskedjan, i ett uttalande.

– Trots detta har vi uppmärksammats på att denna produkt kan utgöra en säkerhetsrisk, och därför väljer Biltema att återkalla produkten.

LÄS OCKSÅ: Trippelsmäll för svensk mat

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 07 01

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen