Jimmie Åkesson: Svensk musikgenre kan försvinna

2024 12 10

Svensk dansbandsmusik står inför ett “existentiellt” hot.

Det menar Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna.

Anledningen är att dansband idag beskattas med en så kallad dansbandsmoms på 25 procent per såld biljett, till skillnad från andra kulturformer som betalar 6 procent.

Nu går SD fram med ett konkret förslag om att ta bort den så kallade “straffbeskattningen”.

– Denna orättvisa beskattning missgynnar dansbanden samt den del av vår svenska kultur som dansbandsmusiken utgör, framhåller Jimmie Åkesson tillsammans med elva dansband och producenter, bland annat Bert Karlsson, i en debattartikel i Aftonbladet.

Dansen drar upp summan

Dandsbandsmomsen har kritiserats förr.

Anledningen till att genren beskattas högre är för att besökare dansar vid tillställningarna.

Om publiken suttit eller stått stilla under spelningen hade evenemangen räknats som konsert och då gäller kulturmoms på 6 procent.

– Hade någon sagt ”vi ska in och lyssna på Larz-Kristerz” så hade momsen varit 6 procent, men säger någon ”vi ska in och dansa och ha kul”, då blir det 25 procent. Helt ofattbart, sade artistbokaren Mats Tigerström, som exempelvis hanterar bokningarna för bandet Larz-Kristerz från Älvdalen, till SVT i somras.

"Frågan är existentiell"

Det är inte heller första gången som SD lyfter momsen i politiska forum.

Enligt Jimmie Åkesson handlar frågan om “överlevnad” för “Sveriges djupt rotade dansbandskultur”, skriver partiledaren och dansbanden.

– För många kan det tyckas vara en liten fråga, men för branschen – och det kulturarv vi gemensamt slår vakt om – är frågan existentiell. Dansbandsmusiken är mer än bara musik; det är en social och kulturell institution som för samman människor över generationsgränserna.

– Genom att ta bort dansbandsmomsen erkänner vi och stödjer denna viktiga del av vår kultur. Det är en investering i kulturellt kapital som berikar samhället på ett sätt som inte går att mäta i pengar.

LÄS MER: Musikgenre gör dundersuccé i Sverige – ”det är helt sjukt”

"Orimligt"

I SD:s budget inför nästa år har SD föreslagit att ta bort dansbandsmomsen.

Jimmie Åkesson och övriga debattörer kallar den för en “orimlig straffskatt”.

– Att ta bort straffbeskattningen på dansbandsmusiken är för övrigt också en fråga om rättvisa. Medan teater och konserter ofta får subventioner och skattelättnader, har dansband inte alls fått samma stöd.

– Genom att ta bort dansbandsmomsen, sätter vi en mer rättvis standard för hur vi värderar och stödjer olika kulturella uttryck i Sverige.

Foto: Henrik Nyström, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

– Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

– Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

– Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

– Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen