14 mars 2026

Jimmie Åkesson: Svensk musikgenre kan försvinna

2024 12 10

Svensk dansbandsmusik står inför ett “existentiellt” hot.

Det menar Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna.

Anledningen är att dansband idag beskattas med en så kallad dansbandsmoms på 25 procent per såld biljett, till skillnad från andra kulturformer som betalar 6 procent.

Nu går SD fram med ett konkret förslag om att ta bort den så kallade “straffbeskattningen”.

Denna orättvisa beskattning missgynnar dansbanden samt den del av vår svenska kultur som dansbandsmusiken utgör, framhåller Jimmie Åkesson tillsammans med elva dansband och producenter, bland annat Bert Karlsson, i en debattartikel i Aftonbladet.

Dansen drar upp summan

Dandsbandsmomsen har kritiserats förr.

Anledningen till att genren beskattas högre är för att besökare dansar vid tillställningarna.

Om publiken suttit eller stått stilla under spelningen hade evenemangen räknats som konsert och då gäller kulturmoms på 6 procent.

– Hade någon sagt ”vi ska in och lyssna på Larz-Kristerz” så hade momsen varit 6 procent, men säger någon ”vi ska in och dansa och ha kul”, då blir det 25 procent. Helt ofattbart, sade artistbokaren Mats Tigerström, som exempelvis hanterar bokningarna för bandet Larz-Kristerz från Älvdalen, till SVT i somras.

"Frågan är existentiell"

Det är inte heller första gången som SD lyfter momsen i politiska forum.

Enligt Jimmie Åkesson handlar frågan om “överlevnad” för “Sveriges djupt rotade dansbandskultur”, skriver partiledaren och dansbanden.

– För många kan det tyckas vara en liten fråga, men för branschen – och det kulturarv vi gemensamt slår vakt om – är frågan existentiell. Dansbandsmusiken är mer än bara musik; det är en social och kulturell institution som för samman människor över generationsgränserna.

Genom att ta bort dansbandsmomsen erkänner vi och stödjer denna viktiga del av vår kultur. Det är en investering i kulturellt kapital som berikar samhället på ett sätt som inte går att mäta i pengar.

LÄS MER: Musikgenre gör dundersuccé i Sverige – ”det är helt sjukt”

"Orimligt"

I SD:s budget inför nästa år har SD föreslagit att ta bort dansbandsmomsen.

Jimmie Åkesson och övriga debattörer kallar den för en “orimlig straffskatt”.

– Att ta bort straffbeskattningen på dansbandsmusiken är för övrigt också en fråga om rättvisa. Medan teater och konserter ofta får subventioner och skattelättnader, har dansband inte alls fått samma stöd.

– Genom att ta bort dansbandsmomsen, sätter vi en mer rättvis standard för hur vi värderar och stödjer olika kulturella uttryck i Sverige.

Foto: Henrik Nyström, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen