Jimmie Åkesson vägrar dyka upp: “Jag kommer aldrig gå dit”

2026 03 18

Jimmie Åkesson (SD) går ut med besked inför valet i höst.

I slutet av förra veckan kom beskedet.

Liberalerna tvärvänder och välkomnar nu Sverigedemokraterna till att ingå i regeringen efter valet i höst.

– Om Tidöpartierna vinner väljarnas förtroende i nästa val är ambitionen att alla fyra partier ska ingå i regeringen. Det är en modell som ger Sverige ett tydligt, stabilt och förutsägbart politiskt alternativ framåt, uppger partiet i ett uttalande.

Beskedet från partiledningen har skapat stor turbulens i Liberalerna, och flera tunga företrädare hotar att lämna sina uppdrag.

Statsministerposten

Just nu är SD det största av Tidöpartierna.

Och om de släpps in i regeringen väcks också frågan om statsministerposten, som historiskt brukar tillfalla det största partiet i regeringsunderlaget.

Jimmie Åkesson anser att han är aktuell för uppdraget, och att det finns förväntningar från partiets väljare att partiledaren ska göra anspråk på posten.

– Jag är statsministerkandidat. Det måste man ha klart för sig, säger han till SvD.

Samtidigt poängterar partiledaren att det finns andra ministerposter som kan vara viktigare för SD att slåss för. Men han avslöjar inte vilka.

Han utesluter inte heller att ge sitt stöd till en annan kandidat till statsministerposten.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har ännu inte gett besked om hur Moderaterna ser på att släppa in SD i regeringen.

LÄS OCKSÅ: Solcellsjätte i konkurs

”Kommer aldrig gå dit”

Fram till 2023 var Jimmie Åkesson den enda partiledaren i riksdagen som inte bjöds in till Nobelfesten.

Men sedan inbjudan började komma, har SD-ledaren valt att avböja.

Och det kommer han fortsätta med, även om han sitter på en ministerpost i regeringen.

Bland annat för att han inte känner sig önskad.

– Nej, jag kommer aldrig att gå på Nobelfesten. Då gör jag hellre någonting annat den dagen, säger han till tidningen.

Många ministerposter

Förutsatt att SD släpps in helt och fullt i regeringssamarbetet kan partiet få ett stort antal ministerposter, enligt Linnéuniversitetets lektor i statsvetenskap, Erik Wångmar, rapporterar DN.

– Om vi har 24 ministrar skulle man kunna tänka sig någonting i stil med tio ministrar från Sverigedemokraterna, åtta från Moderaterna och cirka tre var från Liberalerna och Kristdemokraterna. Men det mesta talar för att L inte kommer in, säger han till tidningen.

LÄS MER: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen