JOE BIDEN: Tror att Ryssland ”går in” i Ukraina

2022 01 20

USA:s regering signalerar att Ryssland kan komma att gå till anfall mot Ukraina mycket snart.

Beskeden från Vita Huset är mycket oroväckande för Ukrainas befolkning.

Kommer att gå in

President Joe Biden var mycket rak när han vid en presskonferens i går kväll svarade på frågor kring Putins hot mot Ukraina.

– Min gissning är att han kommer att gå in. Något kommer han att göra, sa Joe Biden.

Mindre intrång

Biden uppgav att det finns olika viljor inom Nato och skiljde också på en storskalig invasion eller ett mindre intrång från Rysslands sida.

– Det är en sak om det är ett mindre intrång som slutar med att vi kommer att bråka om vad vi ska göra och inte ska göra, sade Biden kryptiskt.

Katastrof för Ryssland

– Men om de faktiskt gör det de har kapacitet att göra – då blir det en katastrof för Ryssland om de ytterligare invaderar Ukraina, sa Joe Biden som betonade att Ryssland kommer att hållas ansvarigt.

Källor i Ukrainas huvudstad Kiev reagerade starkt på Bidens uttalande.

Bestörtning i Kiev

Enligt CNN har ukrainska myndighetskällor reagerat med bestörtning över att USA:s president har skiljt på intrång och invasion och antytt att ett mindre intrång inte kommer att leda till sanktioner.

– Det ger grönt ljus till Putin att gå in i Ukraina. Kiev är förstummat, säger en myndighetskälla till CNN.

Förtydligande

Senare på onsdagskvällen gick Vita Husets pressekreterare Jen Psaki ut med ett förtydligande uttalande.

– Om ryska styrkor går över Ukrainas gräns så är det en förnyad invasion och det kommer att mötas med en snabb, stark och enad respons från USA och våra allierade.

Kan spåra ur

Samtidigt framhöll USA:s president att USA kommer att svara kraftfullt om Putin agerar.

– Jag tror att han får betala ett högt pris.

– Det enda krig som är värre än ett avsiktlig krig är ett oavsiktligt. Och jag är orolig för att detta kan spåra ur, sa Biden.

Kan ske med kort varsel

USA:s utrikesminister Anthony Blinken är på besök i Ukraina och framhöll i går att en rysk attack på Ukraina kan komma att ske med mycket kort varsel. Rysslands vice utrikesminister betonade dock att någon invasion av Ukraina inte är aktuell.

ANALYS

Joe Bidens presskonferens avseende Ukraina gav ett svagt och icke-robust intryck vilket markerades genom att Vita Huset i efterhand fick gå ut med ett förtydligande uttalande.

I ett läge där Ukraina behöver maximalt stöd från USA och EU är det helt fel läge att göra uttalanden om att det finns olika nivåer på hur responsen blir beroende på Rysslands agerande. Att överhuvudtaget tala om ”mindre intrång” lär inte vara något som Vita Huset hade planerat före presskonferensen.

Kontraproduktivt av Biden

Vidare är det tveksamt att lyfta fram Natos interna splittring på ett så tydligt sätt istället för att ta tillfället i akt och sätta press på övriga Natomedlemmar genom att ge ett starkt uttalande om att Nato tveklöst kommer att agera samlat och enigt i händelse av ett ryskt anfall mot Ukraina.

Joe Bidens överdrivna ärlighet under presskonferensen var kontraproduktiv och riskerar att spela Rysslands diktator i händerna.

Samtidigt var Bidens visserligen tydlig med att USA och väst kommer att svara kraftfullt om Ryssland går över gränsen.

Dyster framtid

Bidens prognos om att Ryssland kommer att ”gå in” ger, tillsammans med utrikesminister Blinkens besked om att en rysk attack kan ske med mycket kort varsel, en tydlig bild om att USA:s regering räknar med att läget snart kommer att förvärras och att ett ryskt anfall - av något slag - kan ske omgående.

Foto: The White House


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen