JOE BIDEN: Tror att Ryssland ”går in” i Ukraina

2022 01 20

USA:s regering signalerar att Ryssland kan komma att gå till anfall mot Ukraina mycket snart.

Beskeden från Vita Huset är mycket oroväckande för Ukrainas befolkning.

Kommer att gå in

President Joe Biden var mycket rak när han vid en presskonferens i går kväll svarade på frågor kring Putins hot mot Ukraina.

– Min gissning är att han kommer att gå in. Något kommer han att göra, sa Joe Biden.

Mindre intrång

Biden uppgav att det finns olika viljor inom Nato och skiljde också på en storskalig invasion eller ett mindre intrång från Rysslands sida.

– Det är en sak om det är ett mindre intrång som slutar med att vi kommer att bråka om vad vi ska göra och inte ska göra, sade Biden kryptiskt.

Katastrof för Ryssland

– Men om de faktiskt gör det de har kapacitet att göra – då blir det en katastrof för Ryssland om de ytterligare invaderar Ukraina, sa Joe Biden som betonade att Ryssland kommer att hållas ansvarigt.

Källor i Ukrainas huvudstad Kiev reagerade starkt på Bidens uttalande.

Bestörtning i Kiev

Enligt CNN har ukrainska myndighetskällor reagerat med bestörtning över att USA:s president har skiljt på intrång och invasion och antytt att ett mindre intrång inte kommer att leda till sanktioner.

– Det ger grönt ljus till Putin att gå in i Ukraina. Kiev är förstummat, säger en myndighetskälla till CNN.

Förtydligande

Senare på onsdagskvällen gick Vita Husets pressekreterare Jen Psaki ut med ett förtydligande uttalande.

– Om ryska styrkor går över Ukrainas gräns så är det en förnyad invasion och det kommer att mötas med en snabb, stark och enad respons från USA och våra allierade.

Kan spåra ur

Samtidigt framhöll USA:s president att USA kommer att svara kraftfullt om Putin agerar.

– Jag tror att han får betala ett högt pris.

– Det enda krig som är värre än ett avsiktlig krig är ett oavsiktligt. Och jag är orolig för att detta kan spåra ur, sa Biden.

Kan ske med kort varsel

USA:s utrikesminister Anthony Blinken är på besök i Ukraina och framhöll i går att en rysk attack på Ukraina kan komma att ske med mycket kort varsel. Rysslands vice utrikesminister betonade dock att någon invasion av Ukraina inte är aktuell.

ANALYS

Joe Bidens presskonferens avseende Ukraina gav ett svagt och icke-robust intryck vilket markerades genom att Vita Huset i efterhand fick gå ut med ett förtydligande uttalande.

I ett läge där Ukraina behöver maximalt stöd från USA och EU är det helt fel läge att göra uttalanden om att det finns olika nivåer på hur responsen blir beroende på Rysslands agerande. Att överhuvudtaget tala om ”mindre intrång” lär inte vara något som Vita Huset hade planerat före presskonferensen.

Kontraproduktivt av Biden

Vidare är det tveksamt att lyfta fram Natos interna splittring på ett så tydligt sätt istället för att ta tillfället i akt och sätta press på övriga Natomedlemmar genom att ge ett starkt uttalande om att Nato tveklöst kommer att agera samlat och enigt i händelse av ett ryskt anfall mot Ukraina.

Joe Bidens överdrivna ärlighet under presskonferensen var kontraproduktiv och riskerar att spela Rysslands diktator i händerna.

Samtidigt var Bidens visserligen tydlig med att USA och väst kommer att svara kraftfullt om Ryssland går över gränsen.

Dyster framtid

Bidens prognos om att Ryssland kommer att ”gå in” ger, tillsammans med utrikesminister Blinkens besked om att en rysk attack kan ske med mycket kort varsel, en tydlig bild om att USA:s regering räknar med att läget snart kommer att förvärras och att ett ryskt anfall - av något slag - kan ske omgående.

Foto: The White House


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen