JOE BIDEN: Tror att Ryssland ”går in” i Ukraina

2022 01 20

USA:s regering signalerar att Ryssland kan komma att gå till anfall mot Ukraina mycket snart.

Beskeden från Vita Huset är mycket oroväckande för Ukrainas befolkning.

Kommer att gå in

President Joe Biden var mycket rak när han vid en presskonferens i går kväll svarade på frågor kring Putins hot mot Ukraina.

– Min gissning är att han kommer att gå in. Något kommer han att göra, sa Joe Biden.

Mindre intrång

Biden uppgav att det finns olika viljor inom Nato och skiljde också på en storskalig invasion eller ett mindre intrång från Rysslands sida.

– Det är en sak om det är ett mindre intrång som slutar med att vi kommer att bråka om vad vi ska göra och inte ska göra, sade Biden kryptiskt.

Katastrof för Ryssland

– Men om de faktiskt gör det de har kapacitet att göra – då blir det en katastrof för Ryssland om de ytterligare invaderar Ukraina, sa Joe Biden som betonade att Ryssland kommer att hållas ansvarigt.

Källor i Ukrainas huvudstad Kiev reagerade starkt på Bidens uttalande.

Bestörtning i Kiev

Enligt CNN har ukrainska myndighetskällor reagerat med bestörtning över att USA:s president har skiljt på intrång och invasion och antytt att ett mindre intrång inte kommer att leda till sanktioner.

– Det ger grönt ljus till Putin att gå in i Ukraina. Kiev är förstummat, säger en myndighetskälla till CNN.

Förtydligande

Senare på onsdagskvällen gick Vita Husets pressekreterare Jen Psaki ut med ett förtydligande uttalande.

– Om ryska styrkor går över Ukrainas gräns så är det en förnyad invasion och det kommer att mötas med en snabb, stark och enad respons från USA och våra allierade.

Kan spåra ur

Samtidigt framhöll USA:s president att USA kommer att svara kraftfullt om Putin agerar.

– Jag tror att han får betala ett högt pris.

– Det enda krig som är värre än ett avsiktlig krig är ett oavsiktligt. Och jag är orolig för att detta kan spåra ur, sa Biden.

Kan ske med kort varsel

USA:s utrikesminister Anthony Blinken är på besök i Ukraina och framhöll i går att en rysk attack på Ukraina kan komma att ske med mycket kort varsel. Rysslands vice utrikesminister betonade dock att någon invasion av Ukraina inte är aktuell.

ANALYS

Joe Bidens presskonferens avseende Ukraina gav ett svagt och icke-robust intryck vilket markerades genom att Vita Huset i efterhand fick gå ut med ett förtydligande uttalande.

I ett läge där Ukraina behöver maximalt stöd från USA och EU är det helt fel läge att göra uttalanden om att det finns olika nivåer på hur responsen blir beroende på Rysslands agerande. Att överhuvudtaget tala om ”mindre intrång” lär inte vara något som Vita Huset hade planerat före presskonferensen.

Kontraproduktivt av Biden

Vidare är det tveksamt att lyfta fram Natos interna splittring på ett så tydligt sätt istället för att ta tillfället i akt och sätta press på övriga Natomedlemmar genom att ge ett starkt uttalande om att Nato tveklöst kommer att agera samlat och enigt i händelse av ett ryskt anfall mot Ukraina.

Joe Bidens överdrivna ärlighet under presskonferensen var kontraproduktiv och riskerar att spela Rysslands diktator i händerna.

Samtidigt var Bidens visserligen tydlig med att USA och väst kommer att svara kraftfullt om Ryssland går över gränsen.

Dyster framtid

Bidens prognos om att Ryssland kommer att ”gå in” ger, tillsammans med utrikesminister Blinkens besked om att en rysk attack kan ske med mycket kort varsel, en tydlig bild om att USA:s regering räknar med att läget snart kommer att förvärras och att ett ryskt anfall - av något slag - kan ske omgående.

Foto: The White House


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen