JOE BIDEN: Tror att Ryssland ”går in” i Ukraina

2022 01 20

USA:s regering signalerar att Ryssland kan komma att gå till anfall mot Ukraina mycket snart.

Beskeden från Vita Huset är mycket oroväckande för Ukrainas befolkning.

Kommer att gå in

President Joe Biden var mycket rak när han vid en presskonferens i går kväll svarade på frågor kring Putins hot mot Ukraina.

– Min gissning är att han kommer att gå in. Något kommer han att göra, sa Joe Biden.

Mindre intrång

Biden uppgav att det finns olika viljor inom Nato och skiljde också på en storskalig invasion eller ett mindre intrång från Rysslands sida.

– Det är en sak om det är ett mindre intrång som slutar med att vi kommer att bråka om vad vi ska göra och inte ska göra, sade Biden kryptiskt.

Katastrof för Ryssland

– Men om de faktiskt gör det de har kapacitet att göra – då blir det en katastrof för Ryssland om de ytterligare invaderar Ukraina, sa Joe Biden som betonade att Ryssland kommer att hållas ansvarigt.

Källor i Ukrainas huvudstad Kiev reagerade starkt på Bidens uttalande.

Bestörtning i Kiev

Enligt CNN har ukrainska myndighetskällor reagerat med bestörtning över att USA:s president har skiljt på intrång och invasion och antytt att ett mindre intrång inte kommer att leda till sanktioner.

– Det ger grönt ljus till Putin att gå in i Ukraina. Kiev är förstummat, säger en myndighetskälla till CNN.

Förtydligande

Senare på onsdagskvällen gick Vita Husets pressekreterare Jen Psaki ut med ett förtydligande uttalande.

– Om ryska styrkor går över Ukrainas gräns så är det en förnyad invasion och det kommer att mötas med en snabb, stark och enad respons från USA och våra allierade.

Kan spåra ur

Samtidigt framhöll USA:s president att USA kommer att svara kraftfullt om Putin agerar.

– Jag tror att han får betala ett högt pris.

– Det enda krig som är värre än ett avsiktlig krig är ett oavsiktligt. Och jag är orolig för att detta kan spåra ur, sa Biden.

Kan ske med kort varsel

USA:s utrikesminister Anthony Blinken är på besök i Ukraina och framhöll i går att en rysk attack på Ukraina kan komma att ske med mycket kort varsel. Rysslands vice utrikesminister betonade dock att någon invasion av Ukraina inte är aktuell.

ANALYS

Joe Bidens presskonferens avseende Ukraina gav ett svagt och icke-robust intryck vilket markerades genom att Vita Huset i efterhand fick gå ut med ett förtydligande uttalande.

I ett läge där Ukraina behöver maximalt stöd från USA och EU är det helt fel läge att göra uttalanden om att det finns olika nivåer på hur responsen blir beroende på Rysslands agerande. Att överhuvudtaget tala om ”mindre intrång” lär inte vara något som Vita Huset hade planerat före presskonferensen.

Kontraproduktivt av Biden

Vidare är det tveksamt att lyfta fram Natos interna splittring på ett så tydligt sätt istället för att ta tillfället i akt och sätta press på övriga Natomedlemmar genom att ge ett starkt uttalande om att Nato tveklöst kommer att agera samlat och enigt i händelse av ett ryskt anfall mot Ukraina.

Joe Bidens överdrivna ärlighet under presskonferensen var kontraproduktiv och riskerar att spela Rysslands diktator i händerna.

Samtidigt var Bidens visserligen tydlig med att USA och väst kommer att svara kraftfullt om Ryssland går över gränsen.

Dyster framtid

Bidens prognos om att Ryssland kommer att ”gå in” ger, tillsammans med utrikesminister Blinkens besked om att en rysk attack kan ske med mycket kort varsel, en tydlig bild om att USA:s regering räknar med att läget snart kommer att förvärras och att ett ryskt anfall - av något slag - kan ske omgående.

Foto: The White House


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 26

”Ner med tsaren” – ryssar tar till gatorna i Moskva

2026 10 05

Ryssar har tagit till gatorna i huvudstaden.

En stor demonstration i Rysslands huvudstad urartade under gårdagen.

Slagrop med ”Ner med tsaren” hördes på gatorna – omkring 60 personer greps efter demonstrationen, rapporterar Kyiv Post.

Godkänd demonstration

Demonstrationen arrangerades av Rysslands kommunistparti, KPRF, och hade godkänts av Moskvas myndigheter.

Den hölls på söndagen nära monumentet över hjältarna från 1905 års revolution på Krasnopresnenskaja Zastava-torget. Enligt olika uppskattningar deltog mellan flera hundra och omkring 2 000 personer.

Demonstrationen hölls för att uppmärksamma årsdagen av den politiska krisen i Ryssland 1993, då landets parlament besköts.

Demonstrationen tog dock en oväntad vändning och urartade.

”Ner med tsaren”

Mot slutet av demonstrationen började deltagarna ropa flera regimkritiska slagord.

– Bland annat hördes ”Ner med tsaren”, ”För rättvisa val”, ”Vi vill ha frihet”, ”Ner med Roskomnadzor”, ”Nej till politiskt förtryck” och ”Frihet åt politiska fångar”, enligt ryska Telegramkanaler och organisationen OVD-Info.

Det var efter att slagorden började ropas som polisen började ingripa.

– När manifestationen avslutades genomförde polisen gripanden. Omkring 60 personer, huvudsakligen ungdomar, fördes in i fångtransportfordon, säger Dmitrij Novikovs, vice ordförande i centralkommittén för Rysslands kommunistparti (KPRF), i ett inlägg på Telegram.

Enligt uppgifter fanns 26 KPRF-medlemmar och omkring 30 medlemmar från partiet Jabloko bland de gripna, tillsammans med flera andra aktivister.

De fördes till flera polisstationer runt om i Moskva.

Ögonvittnen uppger samtidigt att polisen gick in i folkmassan och grep demonstranter med våld. OVD-Info rapporterade även anklagelser om att en polis sparkade en person som hade fallit till marken och att en annan deltagare drogs bort i håret.

Vissa av de gripna uppges senare ha släppts, medan andra fortfarande befann sig på polisstationer i väntan på domstolsförhandlingar, enligt ryska medier.

Krävde frihet för politiska fångar

Demonstranterna krävde också att politiska fångar skulle släppas.

Bland annat uttrycktes stöd för aktivisten Dmitry Morozov från Izjevsk, som greps av den ryska säkerhetstjänsten FSB den 2 oktober efter att ha kampanjat för en demonstration mot påstått valfusk.

Demonstranterna visade även stöd för KPRF-medlemmen Nikolai Bondarenko, som stoppades från att kandidera i valet till den ryska statsduman.

KPRF uppgav att partiet arbetade för att få de gripna frigivna och ge dem juridisk hjälp.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen