Jubel i Moskva – besked om “game changer” från Trump

2025 02 10

I mars 2023 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen, ICC, en arresteringsorder mot Vladimir Putin.

Och i slutet av förra veckan gav USA:s president Donald Trump order om att införa sanktioner mot samma domstol.

Det har fått Kreml att jubla.

Ryska tjänstemän firar beslutet som internt i Kreml beskrivs som en “game changer”, rapporterar engelskspråkiga och oberoende The Moscow Times.

– Jag är glad. Det här är fantastiska nyheter. ICC har blivit för arrogant, och nu har Washington satt dem på plats, säger en högt uppsatt tjänsteman inom Kreml, som krävt anonymitet, till tidningen.

"En gåva"

En annan diplomat kallar Trumps besked för “en gåva till Moskva.”

Han menar att beslutet på sikt kan innebära att den ryska diktatorn kommer att kunna resa friare i världen utan att riskera att gripas.

– Detta kommer inte att förändra situationen över en natt, men det ger presidenten, hans team och hans säkerhetstjänster mer manövrerbarhet när de planerar resor. Vi kommer inte att behöva upprepa BRICS-toppmötets fiasko i Sydafrika, säger diplomaten.

Illegala deportationer

ICC:s arresteringsorder baseras på att Putin misstänks ha gett order om illegala deportationer av ukrainska barn.

Beslutet orsakade för två år sedan kris i Kreml och den ryska ledaren tvingades ställa in flera viktiga utlandsresor för att inte bli gripen – bland annat ovan nämnda möte i Sydafrika.

Rysslands förhoppning är att Trumps sanktioner kommer att öppna fler dörrar för Putin, erfar The Moscow Times.

Fördöms av medlemsländer

Förra året utfärdade domstolen en arresteringsorder även mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, hans tidigare försvarsminister Yoav Gallant samt den numera avlidne Hamas-ledaren Mohammed al-Masri.

Enligt Trump har ICC “vidtagit olagliga och grundlösa handlingar riktade mot USA och vår nära allierade Israel”, vilket ska vara skäl för sanktionerna.

Av ICC:s 125 medlemsländer har 79 av dem fördömt det amerikanska beskedet, bland annat Norge.

– Sanktionerna är mycket allvarliga. ICC spelar en nyckelroll i att bekämpa straffrihet för de allvarligaste internationella brotten, sade den norska statssekreteraren Andreas Kravik till NTB i fredags.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen