1 november 2025

Jubel i Moskva – besked om “game changer” från Trump

2025 02 10

I mars 2023 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen, ICC, en arresteringsorder mot Vladimir Putin.

Och i slutet av förra veckan gav USA:s president Donald Trump order om att införa sanktioner mot samma domstol.

Det har fått Kreml att jubla.

Ryska tjänstemän firar beslutet som internt i Kreml beskrivs som en “game changer”, rapporterar engelskspråkiga och oberoende The Moscow Times.

– Jag är glad. Det här är fantastiska nyheter. ICC har blivit för arrogant, och nu har Washington satt dem på plats, säger en högt uppsatt tjänsteman inom Kreml, som krävt anonymitet, till tidningen.

"En gåva"

En annan diplomat kallar Trumps besked för “en gåva till Moskva.”

Han menar att beslutet på sikt kan innebära att den ryska diktatorn kommer att kunna resa friare i världen utan att riskera att gripas.

– Detta kommer inte att förändra situationen över en natt, men det ger presidenten, hans team och hans säkerhetstjänster mer manövrerbarhet när de planerar resor. Vi kommer inte att behöva upprepa BRICS-toppmötets fiasko i Sydafrika, säger diplomaten.

Illegala deportationer

ICC:s arresteringsorder baseras på att Putin misstänks ha gett order om illegala deportationer av ukrainska barn.

Beslutet orsakade för två år sedan kris i Kreml och den ryska ledaren tvingades ställa in flera viktiga utlandsresor för att inte bli gripen – bland annat ovan nämnda möte i Sydafrika.

Rysslands förhoppning är att Trumps sanktioner kommer att öppna fler dörrar för Putin, erfar The Moscow Times.

Fördöms av medlemsländer

Förra året utfärdade domstolen en arresteringsorder även mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, hans tidigare försvarsminister Yoav Gallant samt den numera avlidne Hamas-ledaren Mohammed al-Masri.

Enligt Trump har ICC “vidtagit olagliga och grundlösa handlingar riktade mot USA och vår nära allierade Israel”, vilket ska vara skäl för sanktionerna.

Av ICC:s 125 medlemsländer har 79 av dem fördömt det amerikanska beskedet, bland annat Norge.

– Sanktionerna är mycket allvarliga. ICC spelar en nyckelroll i att bekämpa straffrihet för de allvarligaste internationella brotten, sade den norska statssekreteraren Andreas Kravik till NTB i fredags.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen