11 av 13 på intensiven har en sak gemensamt uppger läkare

2022 01 06

En mycket stor majoritet av de senast inlagda på intensiven för covid-19 i Region Sörmland har en sak gemensamt.

Detta meddelar nu Region Sörmlands smittskyddsläkare Signar Mäkitalo till SVT.

Granskning av regionen

Regionen har granskat de 13 senaste patienterna som smittats av coronaviruset och som blivit så pass sjuka att de inte bara har tvingats söka sjukvård utan dessutom blivit så dåliga att de till och med har tvingats läggas in på intensiven.

En och samma sak gemensamt

Så många som 11 av de 13 patienterna har en och samma sak gemensamt uppger smittskyddet.

– Jag kan säga så här att av de 13 senaste som har lagts in på intensivvården så var det två stycken som varit vaccinerade, konstaterar smittskyddsläkaren.

Motsvarar hela 85 procent

Med andra ord är det hela 85 procent av de senast inlagda på intensiven i Sörmland som har en sak gemensamt – de är ovaccinerade rapporterar regionen.

Detta fenomen är ingen nyhet i sig men ju fler som fått dos tre desto starkare blir trenden enligt nationell statistik.

Mycket stora åldersskillnader

Det är även mycket stor skillnad i ålder på vaccinerade som läggs in på intensiven och på ovaccinerade konstaterar Region Sörmlands smittskyddsläkare som berättar att de två vaccinerade var i dryga 70-årsåldern.

Snittålder på blott 48 år

– Alla övriga är ovaccinerade och medelåldern för dem är 48 år. Jag vet att det är ett väldigt stort skydd om man är vaccinerad, mot svår sjukdom och iva/intensivvårdsavdelning, säger smittskyddsläkare Signar Mäkitalo till SVT.

Löper 14 gånger större risk

Han betonar att en ovaccinerad person löper upp till 14 gånger större risk att drabbas av intensivvård vid coronasmitta jämfört med en vaccinerad person.

– Det är de ovaccinerade som belastar intensivvården idag. Om man tittar på Sveriges befolkning är det ungefär 15-20 procent som valt att inte vaccinera sig. De utgör ungefär 80 procent av alla som intensivvårdas, säger han.

Måste upp i 95 procent

Region Sörmlands smittskyddsläkare förklarar att vaccinen har utformats för att skydda mot svår sjukdom och död men vaccinen är så pass effektiva att de även bidrar till minskad smittspridning enligt Mäkitalo.

– Över 95 procent måste vara vaccinerade för att det ska bli ett lugn. I vissa åldersgrupper är vi redan uppe i 95 procent och för de övriga grupperna finns hoppet kvar, säger han.

Många följer uppmaningarna

Larmet om att vaccinet skyddar mycket bra mot svår sjukdom och död när det gäller coronaviruset betonas kraftigt från Sveriges sjukvård och myndigheter. Och det är väldigt många som har följt uppmaningarna och rekommendationerna.

Hela 86 procent

Hela 86 procent av svenska folket som är 12-plussare har inlett sin vaccinering och fått minst 1 dos och hela 82 procent har även tagit 2 doser. Och intresset för att även få dos 3 är väldigt stort runt om i Sverige.

Snabb ökning

Bara sedan 21 december har andelen 18-plussare som fått dos 3 ökat från 26,5 procent till 30,4 procent och i dagarna får allt fler svenska möjlighet att få sin tredje dos.

Foto:  Region Kronoberg


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen