14 000 stoppas från Liseberg – Trots att de redan köpt biljetter

2021 09 29

Besökare på Liseberg har under sommaren blivit upprörda och framfört kritik mot trängsel på nöjesparken på grund av för mycket folk.

Och nu lovar Liseberg att agera genom att göra något så ovanligt som att köpa tillbaka 14 000 biljetter som redan sålts.

Avståndet hålls inte

– Det har blivit ett ovanligt hårt tryck på våra attraktioner och kö-områden, vilket gjort det svårt att få gästerna att hålla smittsäkra avstånd, förklarar Lisebergs VD Andreas Andersen.

Sänker maxtaket

Efter klagomålen från besökare har Liseberg i samråd med Länsstyrelsen kommit fram till att sänka maxtaket för hur många besökare som får vistas på en och samma gång på nöjesparken. Gränsen sänks från 7 000 till 6 000 personer vilket innebär att Liseberg behöver köpa tillbaka en mängd biljetter som redans sålts.

Får inte komma trots biljett

Det handlar om 14 000 biljetter som redan sålts till förväntansfulla Lisebergsbesökare men som nu inte får besöka Liseberg denna säsong.

Gästerna mer homogena

– Vi har sett ett radikalt förändrat gästbeteende i år. Gästsammansättningen är långt mer homogen än vad den normalt sett är på Liseberg och det har blivit ett ovanligt hårt tryck på våra attraktioner och kö-områden, vilket gjort det svårt att få gästerna att hålla smittsäkra avstånd, säger Andreas Andersen, vd på Liseberg, i pressmeddelandet.

Går inte lottlösa

Men de som nu stoppas från att besöka Liseberg går inte helt lottlösa. De kommer att få förtur till den populära halloweensäsongen som drar igång 2 oktober och pågår till 7 november.

- Gästerna som avbokas kommer att kontaktas via e-post och återbetalning kommer att ske automatiskt, säger Andreas Andersen.

Foto: Stefan Karlberg, Liseberg

[yop_poll id="573"]

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen