JUST NU: 15 personer skjutna till döds på skola

2022 05 24

En 18-årig skolelev misstänks ha utfört en mycket blodig massaker på en grundskola i Texas i USA nu ikväll.

Gärningsmannen har öppnat eld mot en mängd skolelever på skolan i Uvalde strax väster om San Antonio i södra Texas.

Fruktansvärt och ofattbart

Enligt ABC News skall 14 elever och en lärare ha förlorat livet i attacken.

– Han sköt och dödade 14 elever på ett fruktansvärt och ofattbart sätt samt dödade en lärare, säger Texas guvernör Greg Abbott, rapporterar ABC News.

Skjutit sin farmor

Den misstänkte har enligt uppgifter även skjutit sin farmor strax innan han gick in på skolan och öppnade eld.

Universitetssjukhuset i San Antonio bekräftar att man behandlar en 66-årig kvinna som befinner sig i ett kritiskt tillstånd.

Hade en pistol

– Han hade en pistol och möjligen även ett gevär, uppger guvernören enligt ABC News.

Den 18-årige skytten var elev på Uvaldes högstadium. Flera källor klargör att skytten är död efter att polisen sköt honom enligt NBC News.

– Detta är en mycket svår situation, sade Uvaldes borgmästare Don McLaughlin till TV-kanalen.

Sköt två poliser

Två poliser skall ha träffats när de blev beskjutna av 18-åringen enligt guvernör Abbott. Ingen av poliserna skall dock ha ådragit sig livshotande skador. Poliserna besvarade elden och sköt mot pistolmannen.

Bland de elever som drabbades av pistolmannen skall det finnas barn i 10-årsåldern enligt NBC News.

Uppgång med 97 procent

Problemet med skjutningar i USA blir allt värre enligt NBC News.

– FBI gick på måndagen ut med information om att skjutningarna ökade med mer än 50 procent under det senaste helåret, 2021, rapporterar NBC News.

Jämfört med 2017 handlar det om en uppgång på hela 97 procent.

Föräldrar oroliga

Han framhöll även att hans kontor vill kontakta de drabbade föräldrarna innan man går ut med någon mer information.

Ett fruktansvärd situation råder nära skolan då många föräldrar är oroliga men ännu inte fått besked om huruvida deras barn dödats eller inte.

San Antoniopolisen får stöd från FBI.

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen