20 000 ton explosiv last från Ryssland utanför Natobas

2024 09 14

Ett fartyg, som hämtat 20 000 ton explosiv last från Ryssland, har lagt till utanför en Natobas i Norge.

Fartyget är registrerat under Maltas flagg och fraktar 20 000 ton ammoniumnitrat från Ryssland.

Ammoniumnitrat är ett potentiellt explosivt ämne som används i gödningsmedel och sprängämnen.

Fartyget är lastat med sju gånger mer ammoniumnitrat än de 2 750 ton som orsakade en explosion i hamnen i Beirut i Libanon 2020. Över 200 människor dödades i katastrofen.

Tvingades först lämna

Fartyget "Ruby" hämtade lasten i Ryssland den 22 augusti. Den 3 september sökte Ruby skydd utanför Tromsö i Norge på grund av en storm, rapporterar Newsweek med hänvisning till norska nättidningen The Barents Observer.

Fartyget uppges ha ådragit sig skador på propeller, skrov och roder.

Ruby tvingades omgående lämna hamnen i Tromsö eftersom norska polisen fruktade säkerheten för boende i närheten. Fartygets dockningspunkt var nära ett universitetsområde, ett universitetssjukhus och hundratals bostadshus.

Norska myndigheter har inte uttryckligen sagt att lasten riskerar att explodera, men Tromsö-polisen har klargjort att fartyget innebär en säkerhetsrisk.

– Det är inte önskvärt att fartyget genomgår reparationer nära staden, framhöll polisen i ett uttalande innan Ruby lämnade hamnen.

Utanför Natobas

Fartyget lämnade Tromsö den 4 september, enligt Marine Traffic, en global underrättelsesajt som spårar fartygsrutter.

För närvarande har Ruby lagt till utanför Andenes i norra Norge, där Natobasen Andøya Air Station är belägen.

Anläggningen kommer snart att bli en bas för drönare som används för sjöövervakning. Under 2024 har norska staten investerat för att stärka säkerheten kring flygbasen. Ett anslag på 37,5 miljoner kronor har beviljats.

– Andøya spelar en viktig roll för nationell säkerhet, försvarsalliansens försvar och teknisk utveckling, sade försvarsminister Bjørn Arild Gram i maj.

– Basens växande militärstrategiska betydelse för Norge och Nato kräver att vi fortsätter att bemanna och bevaka den.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen