Fartyget är registrerat under Maltas flagg och fraktar 20 000 ton ammoniumnitrat från Ryssland.

Ammoniumnitrat är ett potentiellt explosivt ämne som används i gödningsmedel och sprängämnen.

Fartyget är lastat med sju gånger mer ammoniumnitrat än de 2 750 ton som orsakade en explosion i hamnen i Beirut i Libanon 2020. Över 200 människor dödades i katastrofen.

Tvingades först lämna

Fartyget "Ruby" hämtade lasten i Ryssland den 22 augusti. Den 3 september sökte Ruby skydd utanför Tromsö i Norge på grund av en storm, rapporterar Newsweek med hänvisning till norska nättidningen The Barents Observer.

Fartyget uppges ha ådragit sig skador på propeller, skrov och roder.

Ruby tvingades omgående lämna hamnen i Tromsö eftersom norska polisen fruktade säkerheten för boende i närheten. Fartygets dockningspunkt var nära ett universitetsområde, ett universitetssjukhus och hundratals bostadshus.

Norska myndigheter har inte uttryckligen sagt att lasten riskerar att explodera, men Tromsö-polisen har klargjort att fartyget innebär en säkerhetsrisk.

– Det är inte önskvärt att fartyget genomgår reparationer nära staden, framhöll polisen i ett uttalande innan Ruby lämnade hamnen.

Utanför Natobas

Fartyget lämnade Tromsö den 4 september, enligt Marine Traffic, en global underrättelsesajt som spårar fartygsrutter.

För närvarande har Ruby lagt till utanför Andenes i norra Norge, där Natobasen Andøya Air Station är belägen.

Anläggningen kommer snart att bli en bas för drönare som används för sjöövervakning. Under 2024 har norska staten investerat för att stärka säkerheten kring flygbasen. Ett anslag på 37,5 miljoner kronor har beviljats. 

– Andøya spelar en viktig roll för nationell säkerhet, försvarsalliansens försvar och teknisk utveckling, sade försvarsminister Bjørn Arild Gram i maj.

– Basens växande militärstrategiska betydelse för Norge och Nato kräver att vi fortsätter att bemanna och bevaka den.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen