20 000 ton explosiv last från Ryssland utanför Natobas

2024 09 14

Ett fartyg, som hämtat 20 000 ton explosiv last från Ryssland, har lagt till utanför en Natobas i Norge.

Fartyget är registrerat under Maltas flagg och fraktar 20 000 ton ammoniumnitrat från Ryssland.

Ammoniumnitrat är ett potentiellt explosivt ämne som används i gödningsmedel och sprängämnen.

Fartyget är lastat med sju gånger mer ammoniumnitrat än de 2 750 ton som orsakade en explosion i hamnen i Beirut i Libanon 2020. Över 200 människor dödades i katastrofen.

Tvingades först lämna

Fartyget "Ruby" hämtade lasten i Ryssland den 22 augusti. Den 3 september sökte Ruby skydd utanför Tromsö i Norge på grund av en storm, rapporterar Newsweek med hänvisning till norska nättidningen The Barents Observer.

Fartyget uppges ha ådragit sig skador på propeller, skrov och roder.

Ruby tvingades omgående lämna hamnen i Tromsö eftersom norska polisen fruktade säkerheten för boende i närheten. Fartygets dockningspunkt var nära ett universitetsområde, ett universitetssjukhus och hundratals bostadshus.

Norska myndigheter har inte uttryckligen sagt att lasten riskerar att explodera, men Tromsö-polisen har klargjort att fartyget innebär en säkerhetsrisk.

– Det är inte önskvärt att fartyget genomgår reparationer nära staden, framhöll polisen i ett uttalande innan Ruby lämnade hamnen.

Utanför Natobas

Fartyget lämnade Tromsö den 4 september, enligt Marine Traffic, en global underrättelsesajt som spårar fartygsrutter.

För närvarande har Ruby lagt till utanför Andenes i norra Norge, där Natobasen Andøya Air Station är belägen.

Anläggningen kommer snart att bli en bas för drönare som används för sjöövervakning. Under 2024 har norska staten investerat för att stärka säkerheten kring flygbasen. Ett anslag på 37,5 miljoner kronor har beviljats.

– Andøya spelar en viktig roll för nationell säkerhet, försvarsalliansens försvar och teknisk utveckling, sade försvarsminister Bjørn Arild Gram i maj.

– Basens växande militärstrategiska betydelse för Norge och Nato kräver att vi fortsätter att bemanna och bevaka den.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen