22 nya dödsfall i Sverige

2021 10 23

Sverige har drabbas av ytterligare 22 nya dödsfall och nu är det bara 15 dödsfall kvar tills pandemin skördat 15 000 dödsoffer i Sverige.

Folkhälsomyndighetens nya uppdatering innebär att 14 985 personer har förlorat livet i pandemin i Sverige och totalt har 1,16 miljoner svenskar smittats av viruset enligt de registrerade uppgifterna. Mörkertalet gör att det kan vara betydligt fler än så som har smittats sedan pandemin startade.

Statsministern hade rätt

När statsministern gick ut i DN den 3 april 2020 och sade att tusentals svenskar skulle dö blev det stora rubriker och en hel del uppstressade personer rasade mot Stefan Löfvens uttalande.

– Vi kommer att ha fler svårt sjuka som måste intensivvårdas, vi kommer att få betydligt fler döda. Vi kommer att få räkna de döda i tusental. Det är lika bra att vi förbereder oss på det. Andra länder har fått ett snabbare förlopp, vi har medvetet försökt dra ut på det men det betyder inte per automatik att vi får färre svårt sjuka eller färre döda. Vi drar ut på det för att sjukvården ska få en möjlighet att klara av det, sa Stefan Löfven i april 2020.

85 % vaccinerade

Sverige hade då drabbats av cirka 500 dödsoffer och nu 1,5 år senare har det visat sig att statsministern tyvärr hade rätt.

Samtidigt fortskrider vaccineringen och Folkhälsomyndigheten uppger idag att 7 223 301 personer har fått minst en vaccindos vilket motsvarar 85 % av Sveriges befolkningen som är 16 år och äldre. Hela 80 % har fått två doser och är därmed fullvaccinerade.

25 elever smittade

Idag rapporteras att 25 högstadieelever i Växjö har smittats med covid-19 och fem klasser har skickats hem och ska istället få distansundervisning.

–  Jag tror att vi kommer att få se mer eller mindre stora utbrott i miljöer där många är ovaccinerade och skolor är en sådan plats, säger smittskyddsläkaren Christian Blomkvist till SVT.

Dåligt för Europa

För tillfället är Europa den enda regionen i världen där coronafallen ökar enligt Världshälsoorganisationen WHO. Senaste veckan ökade antalet smittfall med 7 % i Europa och i hälften av alla länder i Europa registrerades en ökning enligt SVT. Just nu ökar smittspridningen främst i Storbritannien, Ryssland och Turkiet. I Afrika ses nu en nedgång.

Turbulens i riksdagen

Efter att en SD-riksdagsledamot kallat vaccinet för en giftspruta har det avslöjats att fyra SD-ledamöter inte har vaccinerat sig och Centern begär nu att riksdagen tar tag i frågan så att man följer Folkhälsomyndighetens restriktioner. Ovaccinerade ska följa särskilda regler.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="784"]

4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen