22 nya dödsfall i Sverige

2021 10 23

Sverige har drabbas av ytterligare 22 nya dödsfall och nu är det bara 15 dödsfall kvar tills pandemin skördat 15 000 dödsoffer i Sverige.

Folkhälsomyndighetens nya uppdatering innebär att 14 985 personer har förlorat livet i pandemin i Sverige och totalt har 1,16 miljoner svenskar smittats av viruset enligt de registrerade uppgifterna. Mörkertalet gör att det kan vara betydligt fler än så som har smittats sedan pandemin startade.

Statsministern hade rätt

När statsministern gick ut i DN den 3 april 2020 och sade att tusentals svenskar skulle dö blev det stora rubriker och en hel del uppstressade personer rasade mot Stefan Löfvens uttalande.

– Vi kommer att ha fler svårt sjuka som måste intensivvårdas, vi kommer att få betydligt fler döda. Vi kommer att få räkna de döda i tusental. Det är lika bra att vi förbereder oss på det. Andra länder har fått ett snabbare förlopp, vi har medvetet försökt dra ut på det men det betyder inte per automatik att vi får färre svårt sjuka eller färre döda. Vi drar ut på det för att sjukvården ska få en möjlighet att klara av det, sa Stefan Löfven i april 2020.

85 % vaccinerade

Sverige hade då drabbats av cirka 500 dödsoffer och nu 1,5 år senare har det visat sig att statsministern tyvärr hade rätt.

Samtidigt fortskrider vaccineringen och Folkhälsomyndigheten uppger idag att 7 223 301 personer har fått minst en vaccindos vilket motsvarar 85 % av Sveriges befolkningen som är 16 år och äldre. Hela 80 % har fått två doser och är därmed fullvaccinerade.

25 elever smittade

Idag rapporteras att 25 högstadieelever i Växjö har smittats med covid-19 och fem klasser har skickats hem och ska istället få distansundervisning.

–  Jag tror att vi kommer att få se mer eller mindre stora utbrott i miljöer där många är ovaccinerade och skolor är en sådan plats, säger smittskyddsläkaren Christian Blomkvist till SVT.

Dåligt för Europa

För tillfället är Europa den enda regionen i världen där coronafallen ökar enligt Världshälsoorganisationen WHO. Senaste veckan ökade antalet smittfall med 7 % i Europa och i hälften av alla länder i Europa registrerades en ökning enligt SVT. Just nu ökar smittspridningen främst i Storbritannien, Ryssland och Turkiet. I Afrika ses nu en nedgång.

Turbulens i riksdagen

Efter att en SD-riksdagsledamot kallat vaccinet för en giftspruta har det avslöjats att fyra SD-ledamöter inte har vaccinerat sig och Centern begär nu att riksdagen tar tag i frågan så att man följer Folkhälsomyndighetens restriktioner. Ovaccinerade ska följa särskilda regler.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="784"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen