22 nya dödsfall i Sverige

2021 10 23

Sverige har drabbas av ytterligare 22 nya dödsfall och nu är det bara 15 dödsfall kvar tills pandemin skördat 15 000 dödsoffer i Sverige.

Folkhälsomyndighetens nya uppdatering innebär att 14 985 personer har förlorat livet i pandemin i Sverige och totalt har 1,16 miljoner svenskar smittats av viruset enligt de registrerade uppgifterna. Mörkertalet gör att det kan vara betydligt fler än så som har smittats sedan pandemin startade.

Statsministern hade rätt

När statsministern gick ut i DN den 3 april 2020 och sade att tusentals svenskar skulle dö blev det stora rubriker och en hel del uppstressade personer rasade mot Stefan Löfvens uttalande.

– Vi kommer att ha fler svårt sjuka som måste intensivvårdas, vi kommer att få betydligt fler döda. Vi kommer att få räkna de döda i tusental. Det är lika bra att vi förbereder oss på det. Andra länder har fått ett snabbare förlopp, vi har medvetet försökt dra ut på det men det betyder inte per automatik att vi får färre svårt sjuka eller färre döda. Vi drar ut på det för att sjukvården ska få en möjlighet att klara av det, sa Stefan Löfven i april 2020.

85 % vaccinerade

Sverige hade då drabbats av cirka 500 dödsoffer och nu 1,5 år senare har det visat sig att statsministern tyvärr hade rätt.

Samtidigt fortskrider vaccineringen och Folkhälsomyndigheten uppger idag att 7 223 301 personer har fått minst en vaccindos vilket motsvarar 85 % av Sveriges befolkningen som är 16 år och äldre. Hela 80 % har fått två doser och är därmed fullvaccinerade.

25 elever smittade

Idag rapporteras att 25 högstadieelever i Växjö har smittats med covid-19 och fem klasser har skickats hem och ska istället få distansundervisning.

–  Jag tror att vi kommer att få se mer eller mindre stora utbrott i miljöer där många är ovaccinerade och skolor är en sådan plats, säger smittskyddsläkaren Christian Blomkvist till SVT.

Dåligt för Europa

För tillfället är Europa den enda regionen i världen där coronafallen ökar enligt Världshälsoorganisationen WHO. Senaste veckan ökade antalet smittfall med 7 % i Europa och i hälften av alla länder i Europa registrerades en ökning enligt SVT. Just nu ökar smittspridningen främst i Storbritannien, Ryssland och Turkiet. I Afrika ses nu en nedgång.

Turbulens i riksdagen

Efter att en SD-riksdagsledamot kallat vaccinet för en giftspruta har det avslöjats att fyra SD-ledamöter inte har vaccinerat sig och Centern begär nu att riksdagen tar tag i frågan så att man följer Folkhälsomyndighetens restriktioner. Ovaccinerade ska följa särskilda regler.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="784"]

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen