22 nya dödsfall i Sverige

2021 10 23

Folkhälsomyndighetens nya uppdatering innebär att 14 985 personer har förlorat livet i pandemin i Sverige och totalt har 1,16 miljoner svenskar smittats av viruset enligt de registrerade uppgifterna. Mörkertalet gör att det kan vara betydligt fler än så som har smittats sedan pandemin startade.

Statsministern hade rätt

När statsministern gick ut i DN den 3 april 2020 och sade att tusentals svenskar skulle dö blev det stora rubriker och en hel del uppstressade personer rasade mot Stefan Löfvens uttalande.

– Vi kommer att ha fler svårt sjuka som måste intensivvårdas, vi kommer att få betydligt fler döda. Vi kommer att få räkna de döda i tusental. Det är lika bra att vi förbereder oss på det. Andra länder har fått ett snabbare förlopp, vi har medvetet försökt dra ut på det men det betyder inte per automatik att vi får färre svårt sjuka eller färre döda. Vi drar ut på det för att sjukvården ska få en möjlighet att klara av det, sa Stefan Löfven i april 2020.

85 % vaccinerade

Sverige hade då drabbats av cirka 500 dödsoffer och nu 1,5 år senare har det visat sig att statsministern tyvärr hade rätt.

Samtidigt fortskrider vaccineringen och Folkhälsomyndigheten uppger idag att 7 223 301 personer har fått minst en vaccindos vilket motsvarar 85 % av Sveriges befolkningen som är 16 år och äldre. Hela 80 % har fått två doser och är därmed fullvaccinerade.

25 elever smittade

Idag rapporteras att 25 högstadieelever i Växjö har smittats med covid-19 och fem klasser har skickats hem och ska istället få distansundervisning.

–  Jag tror att vi kommer att få se mer eller mindre stora utbrott i miljöer där många är ovaccinerade och skolor är en sådan plats, säger smittskyddsläkaren Christian Blomkvist till SVT.

Dåligt för Europa

För tillfället är Europa den enda regionen i världen där coronafallen ökar enligt Världshälsoorganisationen WHO. Senaste veckan ökade antalet smittfall med 7 % i Europa och i hälften av alla länder i Europa registrerades en ökning enligt SVT. Just nu ökar smittspridningen främst i Storbritannien, Ryssland och Turkiet. I Afrika ses nu en nedgång.

Turbulens i riksdagen

Efter att en SD-riksdagsledamot kallat vaccinet för en giftspruta har det avslöjats att fyra SD-ledamöter inte har vaccinerat sig och Centern begär nu att riksdagen tar tag i frågan så att man följer Folkhälsomyndighetens restriktioner. Ovaccinerade ska följa särskilda regler.

Foto: Region Uppsala

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen