Varg sprider skräck i Sydsverige – 25 får dödade

2021 07 24

Efter tre olika vargattacker är oron nu stor på Orust norr om Göteborg.

Totalt har 25 får förlorat livet på grund av vargangreppen som sätter skräck bland får- och hundägare i Orust kommun som ligger beläget mellan Lysekil och Stenungsund på Västkusten. De drabbade gårdarna ligger kring Tegneby och Stillingsön, rapporterar Lokaltidningen Stenungsund.

Trodde det var hund

Först bedömde länsstyrelsen att det var en hundattack men sen gjordes en närmare granskning.

– Vi topsade och tog salivprover, och när testen kom tillbaka igår stod det klart att det var varg, säger Nelly Grönberg, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen till Lokaltidningen.

Kan attackera igen

Hon konstaterar att vargen kan slå till igen.

– Vi har inte spårat det här djuret och vi vet inte var det är någonstans. Förmodligen har vargen gjort minst två angrepp, kanske tre. Och det finns anledning att vara orolig att detta ska hända igen. Vi kan inte utesluta att vargen finns kvar på Orust. Vi rekommenderar att man har stängt mot havet. Vi ser att vid angreppen i Tegneby så har vargen gått längs med strandkanten, och har man inte stängsel runt havet så finns det inget att forcera. Vargen kan bara gå in. Om man har få får och har möjlighet att stänga in dem om natten så kan det vara en lösning, säger hon till tidningen.

Fd försvarsofficer såg den

Fotointresserade Ulf Jedborg som varit officer vid Försvarsmakten i 43 år lyckades fotografera vargen.

– Jag trodde först att det var en stor, vit hund men så insåg jag att det där är ingen hund, det är en varg. Så jag slängde upp kameran och fick iväg ett par bilder. Vargen tittade på mig och jag tittade på vargen. Det varade i säkert fem sekunder innan han kastade sig iväg. Efter att vargen sprungit en bit stannade den, och jag lyckade få ett par foton till. Sen var jag tvungen att stanna bilen och gå igenom bilderna. Helst fotograferar jag räv och rådjur, och när jag ser älg fotar jag givetvis det, men det är inte så vanligt, säger Ulf Jedborg till Lokaltidningen Stenungsund.

ANALYS

Vargattacker på får leder till mycket otäcka skador på fåren och en kvalfull död. Det är förfärligt för de fårägare som drabbas. Vargar kan även attackera och döda hundar.

Foto: Ulf Jedborg, FB

[yop_poll id="401"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen