400 soldater närmar sig Sveriges riksdag inför helgens storövning

2021 10 10

Upp emot 400 soldater i full stridsutrustning närmar sig regeringsbyggnaden Rosenbad och Sveriges riksdag.

Det är Livgardets insatsförband livbataljonen som under de avslutande dagarna på sin krigsförbandsövning övar för försvar av Stockholm i regeringskvarteren i hjärtat av kungliga huvudstaden.

– Skottlossning med lös ammunition kan ske, uppger Försvarsmakten.

Pågår till söndag

Bataljonen övar vid riksdags- och regeringsbyggnaderna och omkringliggande kvarter från tidig kväll lördag den 9 oktober till och med söndag förmiddag den 10 oktober. Förbandet kommer bland annat att sätta upp vaktposter och vägspärrar och soldater kommer att patrullera till fots i området under hela natten. De kontroller som genomförs sker bara på figuranter, förklarar Försvarsmakten.

Storövning

Övningen avser hela Livbataljonens krigsorganisation och pliktpersonal har kallats in för repetitionsövning, de värnpliktiga är på plats, reservofficerare är inne och jobbar, och anställda officerare och soldater har precis avslutat paradsäsongen och står redo att öva sina skarpa krigsuppgifter.

Med stöd av pliktlagen

– Det var en smärre chock i början, men det känns kul också. Jag håller på med skytte civilt, så jag ser fram emot just skyttedelen. Förväntningen är att jag kommer lära mig något nytt och lära mig mer om strid i bebyggelse, säger Kally Fohlin som genomförde värnplikten 2017-2018 som skyttesoldat och kallats in till övningen med stöd av pliktlagen.

Även i Farsta

– Det är jätteskönt att få sträcka lite på sig. Jag ser fram emot att öva strid i bebyggelse, tycker Erik Sjöstrand vid Livbataljonens beridna högvakt

Övningsmoment kommer även att genomföras i Telestaden, Farsta utanför Stockholm.

En otrolig gemenskap

– Jag tycker att man får ut något i försvaret som man inte får ut i det civila; det är en stämning, man har en otrolig gemenskap, man får sätta sig själv lite på prov. Det är som att vara ute och springa, det är jobbigt i början, men när man kommer hem känns det jättebra. Lite så är det att vara i försvaret, säger Kally Fahlin till Försvarsmaktens webbsida.

Foto: Försvarsmakten, Atonia Sehlstedt

[yop_poll id="750"]

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen