400 soldater närmar sig Sveriges riksdag inför helgens storövning

2021 10 10

Upp emot 400 soldater i full stridsutrustning närmar sig regeringsbyggnaden Rosenbad och Sveriges riksdag.

Det är Livgardets insatsförband livbataljonen som under de avslutande dagarna på sin krigsförbandsövning övar för försvar av Stockholm i regeringskvarteren i hjärtat av kungliga huvudstaden.

– Skottlossning med lös ammunition kan ske, uppger Försvarsmakten.

Pågår till söndag

Bataljonen övar vid riksdags- och regeringsbyggnaderna och omkringliggande kvarter från tidig kväll lördag den 9 oktober till och med söndag förmiddag den 10 oktober. Förbandet kommer bland annat att sätta upp vaktposter och vägspärrar och soldater kommer att patrullera till fots i området under hela natten. De kontroller som genomförs sker bara på figuranter, förklarar Försvarsmakten.

Storövning

Övningen avser hela Livbataljonens krigsorganisation och pliktpersonal har kallats in för repetitionsövning, de värnpliktiga är på plats, reservofficerare är inne och jobbar, och anställda officerare och soldater har precis avslutat paradsäsongen och står redo att öva sina skarpa krigsuppgifter.

Med stöd av pliktlagen

– Det var en smärre chock i början, men det känns kul också. Jag håller på med skytte civilt, så jag ser fram emot just skyttedelen. Förväntningen är att jag kommer lära mig något nytt och lära mig mer om strid i bebyggelse, säger Kally Fohlin som genomförde värnplikten 2017-2018 som skyttesoldat och kallats in till övningen med stöd av pliktlagen.

Även i Farsta

– Det är jätteskönt att få sträcka lite på sig. Jag ser fram emot att öva strid i bebyggelse, tycker Erik Sjöstrand vid Livbataljonens beridna högvakt

Övningsmoment kommer även att genomföras i Telestaden, Farsta utanför Stockholm.

En otrolig gemenskap

– Jag tycker att man får ut något i försvaret som man inte får ut i det civila; det är en stämning, man har en otrolig gemenskap, man får sätta sig själv lite på prov. Det är som att vara ute och springa, det är jobbigt i början, men när man kommer hem känns det jättebra. Lite så är det att vara i försvaret, säger Kally Fahlin till Försvarsmaktens webbsida.

Foto: Försvarsmakten, Atonia Sehlstedt

[yop_poll id="750"]

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen