400 soldater närmar sig Sveriges riksdag inför helgens storövning

2021 10 10

Upp emot 400 soldater i full stridsutrustning närmar sig regeringsbyggnaden Rosenbad och Sveriges riksdag.

Det är Livgardets insatsförband livbataljonen som under de avslutande dagarna på sin krigsförbandsövning övar för försvar av Stockholm i regeringskvarteren i hjärtat av kungliga huvudstaden.

– Skottlossning med lös ammunition kan ske, uppger Försvarsmakten.

Pågår till söndag

Bataljonen övar vid riksdags- och regeringsbyggnaderna och omkringliggande kvarter från tidig kväll lördag den 9 oktober till och med söndag förmiddag den 10 oktober. Förbandet kommer bland annat att sätta upp vaktposter och vägspärrar och soldater kommer att patrullera till fots i området under hela natten. De kontroller som genomförs sker bara på figuranter, förklarar Försvarsmakten.

Storövning

Övningen avser hela Livbataljonens krigsorganisation och pliktpersonal har kallats in för repetitionsövning, de värnpliktiga är på plats, reservofficerare är inne och jobbar, och anställda officerare och soldater har precis avslutat paradsäsongen och står redo att öva sina skarpa krigsuppgifter.

Med stöd av pliktlagen

– Det var en smärre chock i början, men det känns kul också. Jag håller på med skytte civilt, så jag ser fram emot just skyttedelen. Förväntningen är att jag kommer lära mig något nytt och lära mig mer om strid i bebyggelse, säger Kally Fohlin som genomförde värnplikten 2017-2018 som skyttesoldat och kallats in till övningen med stöd av pliktlagen.

Även i Farsta

– Det är jätteskönt att få sträcka lite på sig. Jag ser fram emot att öva strid i bebyggelse, tycker Erik Sjöstrand vid Livbataljonens beridna högvakt

Övningsmoment kommer även att genomföras i Telestaden, Farsta utanför Stockholm.

En otrolig gemenskap

– Jag tycker att man får ut något i försvaret som man inte får ut i det civila; det är en stämning, man har en otrolig gemenskap, man får sätta sig själv lite på prov. Det är som att vara ute och springa, det är jobbigt i början, men när man kommer hem känns det jättebra. Lite så är det att vara i försvaret, säger Kally Fahlin till Försvarsmaktens webbsida.

Foto: Försvarsmakten, Atonia Sehlstedt

[yop_poll id="750"]

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen