50 000 nya jobb i Sverige

2023 08 29

Industrins gröna omställning kommer att skapa cirka 50 000 nya jobb i Sverige.

Det skriver Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer i en färsk rapport.

Siffran är högre än vad som tidigare beräknats.

”En underskattning”

Beräkningarna har hittills visat att planerade satsningarna på grön omställning inom batteritillverkning skulle generera totalt drygt 28 000 nya jobb.

Men i den nya sammanställningen tillkommer 12 000 nya jobb inom gruvindustrin och dessutom väntas bilindustrins hittills planerade satsningar på produktion av elbilar skapa nära 9 000 nya jobb.

Sammantaget innebär det att den gröna omställningens satsningar kommer skapa närmare 50 000 nya jobb.

Siffran tycks dessutom vara i underkant.

– Uppskattningen måste ändå ses som en underskattning. Här räknas alltså inte de ytterligare jobb som skulle kunna skapas av fler investeringar i grön omställning i Sverige, som exempelvis i utvinning av kritiska mineral, säger Teknikföretagens chefekonom, Mats Kinnwall.

Han tillägger:

– En av de viktigaste slutsatserna vi kan dra ur den här analysen är industrins stora betydelse som jobbskapare, även för en mycket stor del av det som klassas som tjänstejobb.

Ny analysmetod

Den nya siffran har tagits fram med hjälp av en input/output-analys (I/O).

Enligt Teknikföretagen ger analysmetoden en mer rättvisande bild av hur många jobb som industrin skapar och hur många jobb i Sverige som är utsatta för internationell konkurrens.

– Framför allt visar den hur tätt sammanflätad varu- och tjänsteproduktion är. Nära 40 procent av näringslivets totala förädlingsvärde i Sverige producerades tack vare efterfrågan på näringslivets exportprodukter, framhåller organisationen.

Fakta sysselsättning inom industrin i Sverige

- Totalt sysselsätter industrin omkring 800 000 personer, såväl direkt som indirekt.

- För varje direkt jobb inom industrin skapas ytterligare 1,1 jobb, sysselsättningsmultiplikatorn uppgår till 2,1.

- Industrins andel av Sveriges BNP ligger på omkring 20 procent.

Källor: Teknikföretagens resp Industriarbetsgivarnas ekonomer

Foto: ThisisEngineering RAEng

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 22

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen