51 personer döms till döden efter mord på svensk kvinna

2022 01 30

Det blev ett kraftigt domslut i rättegången efter mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalan.

Hon mördades i tjänsten i mars 2017 tillsammans med sin amerikanska kollega Michael Sharp i Demokratiska Republiken Kongo i Afrika.

Skakade FN

54 personer stod åtalade i rättegången och inte mindre än 51 av dem har nu ikväll dömts till döden för bland annat det uppmärksammade dådet som skakade FN, rapporterar AFP.

Domen föll efter en omfattande rättegång i en militärdomstol som pågått i fyra års tid.

Från Småland

Zaida Catalan var utbildad jurist från Högsby i Kalmar län och var tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. Hon ledde Grön Ungdom tillsammans med Gustav Fridolin och var senare kandidat på Miljöpartiets EU-valsedel.

Satt i kommunfullmäktige

Hon satt även i Stockholms stadsfullmäktige för Miljöpartiet. Under en period jobbade hon även på Miljöpartiets riksdagskansli men slutade 2010 och blev sen expert på sexuellt våld för EU:s polisinsats EUPOL i Goma, Kongo.

Jobbade för FN

Därefter gjorde hon en snabb karriär i FN och arbetade bland annat som expert på mänskliga rättigheter för en FN-kommitté direkt under FN:s Säkerhetsråd.

I hennes uppdrag ingick att övervaka sanktionerna mot Demokratiska Republiken Kongo och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen, där det varit en väpnad konflikt mellan den lokala Kamuina Nsapu-milisen och regeringsstyrkor.

Undersökte massgravar

Det var när Zaida Catalan undersökta massgravar med koppling till en blodig konflikt mellan en lokal gruppering och regeringen som den unga svenska och hennes amerikanska kollega försvann.

16 dagar senare påträffades deras kroppar i en by, den 28 mars 2017 uppger AFP.

Gillrad fälla

Åtalet mot de 54 personerna rörde sig om allt från terrorism till mord och medverkan i en upprorisk rörelse. I åtalet ingick även brottet krigsbrott och lemlästning. Zaida Catalan hittades halshuggen.

En rapport som tidigare överlämnades till FN:s Säkerhetsråd beskrev morden på svenskan och amerikanen som en gillrad fälla där statliga säkerhetsstyrkor kan ha varit inblandade.

Hämnas på FN

Under rättegången pekades de åtalade misslimännen ut som de verkliga mördarna och motivet ska ha varit att hämnas på FN som de ansåg hade misslyckat att skydda dem från landets armé.

Omvandlas till livstid

Dödsstraff omvandlas rutinmässigt till livstid i fängelse i Demokratiska Republiken Kongo som inte genomfört några dödsstraff sedan 2003.

22 av de 51 dömda dömdes i sin frånvaro.

Diktatur

Demokratiska Republiken Kongo är trots sitt namn ingen demokrati utan tvärtom en diktatur. Landet får 20 poäng på Freedom House diktaturskala där Sverige får 100, Ryssland 20 och Belarus 11.

Landet är med sina 105 miljoner invånare ett av Afrikas folkrikaste länder men har länge plågats av inbördeskrig och omfattande konflikter. D.R. Kongo är emellertid ett ytterst rikt land tack vare sina stora mineraltillgångar som dock inte kommit allmänheten till godo.

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen