51 personer döms till döden efter mord på svensk kvinna

2022 01 30

Det blev ett kraftigt domslut i rättegången efter mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalan.

Hon mördades i tjänsten i mars 2017 tillsammans med sin amerikanska kollega Michael Sharp i Demokratiska Republiken Kongo i Afrika.

Skakade FN

54 personer stod åtalade i rättegången och inte mindre än 51 av dem har nu ikväll dömts till döden för bland annat det uppmärksammade dådet som skakade FN, rapporterar AFP.

Domen föll efter en omfattande rättegång i en militärdomstol som pågått i fyra års tid.

Från Småland

Zaida Catalan var utbildad jurist från Högsby i Kalmar län och var tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. Hon ledde Grön Ungdom tillsammans med Gustav Fridolin och var senare kandidat på Miljöpartiets EU-valsedel.

Satt i kommunfullmäktige

Hon satt även i Stockholms stadsfullmäktige för Miljöpartiet. Under en period jobbade hon även på Miljöpartiets riksdagskansli men slutade 2010 och blev sen expert på sexuellt våld för EU:s polisinsats EUPOL i Goma, Kongo.

Jobbade för FN

Därefter gjorde hon en snabb karriär i FN och arbetade bland annat som expert på mänskliga rättigheter för en FN-kommitté direkt under FN:s Säkerhetsråd.

I hennes uppdrag ingick att övervaka sanktionerna mot Demokratiska Republiken Kongo och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen, där det varit en väpnad konflikt mellan den lokala Kamuina Nsapu-milisen och regeringsstyrkor.

Undersökte massgravar

Det var när Zaida Catalan undersökta massgravar med koppling till en blodig konflikt mellan en lokal gruppering och regeringen som den unga svenska och hennes amerikanska kollega försvann.

16 dagar senare påträffades deras kroppar i en by, den 28 mars 2017 uppger AFP.

Gillrad fälla

Åtalet mot de 54 personerna rörde sig om allt från terrorism till mord och medverkan i en upprorisk rörelse. I åtalet ingick även brottet krigsbrott och lemlästning. Zaida Catalan hittades halshuggen.

En rapport som tidigare överlämnades till FN:s Säkerhetsråd beskrev morden på svenskan och amerikanen som en gillrad fälla där statliga säkerhetsstyrkor kan ha varit inblandade.

Hämnas på FN

Under rättegången pekades de åtalade misslimännen ut som de verkliga mördarna och motivet ska ha varit att hämnas på FN som de ansåg hade misslyckat att skydda dem från landets armé.

Omvandlas till livstid

Dödsstraff omvandlas rutinmässigt till livstid i fängelse i Demokratiska Republiken Kongo som inte genomfört några dödsstraff sedan 2003.

22 av de 51 dömda dömdes i sin frånvaro.

Diktatur

Demokratiska Republiken Kongo är trots sitt namn ingen demokrati utan tvärtom en diktatur. Landet får 20 poäng på Freedom House diktaturskala där Sverige får 100, Ryssland 20 och Belarus 11.

Landet är med sina 105 miljoner invånare ett av Afrikas folkrikaste länder men har länge plågats av inbördeskrig och omfattande konflikter. D.R. Kongo är emellertid ett ytterst rikt land tack vare sina stora mineraltillgångar som dock inte kommit allmänheten till godo.

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Allierad ger direktbesked – ska överge Ryssland

2026 11 04

Ett historiskt steg är på väg att tas av en av Putins allierade.

Armenien pekar ut en ny riktning för landet.

Nu är landet redo för ett historiskt steg som kan innebära att Ryssland förlorar en av sina nära allierade.

Redan nästa år

Armenien kan lämna in en formell ansökan om medlemskap i EU redan 2027 eller 2028.

Det uppger landets premiärminister Nikol Pasjinjan i en intervju med Euronews på EU utvidgningstoppmöte.

– Nästa år kan vara realistiskt. 2028 kan också vara realistiskt, säger han om medlemskapet.

Han förklarar att regeringen har inlett en process som ska leda fram till ett slutgiltigt beslut om att ansöka om ett formellt medlemskap i EU.

Enligt Pasjinjan handlar närmandet till EU om att skydda landets demokrati och stärka dess självständighet.

– För vårt folk är demokrati inte en fråga om omständigheter. Det är ett strategiskt val, säger han till Euronews.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Måste välja bort Putin

Ett EU-medlemskap skulle samtidigt få stora konsekvenser för Armeniens relation till Ryssland.

Landet är i dag medlem i den Eurasiska ekonomiska unionen, EAEU, där Ryssland spelar en central roll.

Men Armenien kan inte vara fullvärdig medlem i både EU och den Rysslandsledda unionen samtidigt. Det beror på att båda är tullunioner med gemensamma regler för handel med omvärlden, vilket gör medlemskap i båda oförenligt, rapporterar Armenpress.

Pasjinjan är medveten om konflikten mellan de två alternativen och har sagt att det i slutändan är det armeniska folket som ska fatta beslutet.

– När det är dags att fatta ett beslut kommer vi att fatta ett beslut. Vi måste ha ett alternativ, sade Pasjinjan, till Reuters i våras.

Moskva hotar landet

Armeniens närmande till EU har väckt starka reaktioner i Moskva.

Ryssland har hotat att svara med motåtgärder, framför allt genom att strypa landets energiförsörjning.

– Den ryska ambassaden har officiellt överlämnat ett brev...där det står att om processen för ett EU-medlemskap fortsätter kommer den ryska sidan att stoppa eller ensidigt säga upp avtalet om samarbete kring leveranser av naturgas, oljeprodukter och rådiamanter, sade Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, till nyhetsbyrån RIA, som Reuters rapporterade om i våras.

Även Rysslands tidigare ledare Dmitrij Medvedev har varnat Armenien. Han har hävdat att landet riskerar att bli nästa Ukraina.

Pasjinjan avvisar jämförelsen och betonar att landets mål är att stärka sin självständighet.

– Vårt mål är att stärka vår självständighet och utveckla den. Det är ett legitimt mål. Ingen kan begränsa Armeniens strävan efter att bli ett mer självständigt och mer integrerat land, säger han.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen