51 personer döms till döden efter mord på svensk kvinna

2022 01 30

Det blev ett kraftigt domslut i rättegången efter mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalan.

Hon mördades i tjänsten i mars 2017 tillsammans med sin amerikanska kollega Michael Sharp i Demokratiska Republiken Kongo i Afrika.

Skakade FN

54 personer stod åtalade i rättegången och inte mindre än 51 av dem har nu ikväll dömts till döden för bland annat det uppmärksammade dådet som skakade FN, rapporterar AFP.

Domen föll efter en omfattande rättegång i en militärdomstol som pågått i fyra års tid.

Från Småland

Zaida Catalan var utbildad jurist från Högsby i Kalmar län och var tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. Hon ledde Grön Ungdom tillsammans med Gustav Fridolin och var senare kandidat på Miljöpartiets EU-valsedel.

Satt i kommunfullmäktige

Hon satt även i Stockholms stadsfullmäktige för Miljöpartiet. Under en period jobbade hon även på Miljöpartiets riksdagskansli men slutade 2010 och blev sen expert på sexuellt våld för EU:s polisinsats EUPOL i Goma, Kongo.

Jobbade för FN

Därefter gjorde hon en snabb karriär i FN och arbetade bland annat som expert på mänskliga rättigheter för en FN-kommitté direkt under FN:s Säkerhetsråd.

I hennes uppdrag ingick att övervaka sanktionerna mot Demokratiska Republiken Kongo och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen, där det varit en väpnad konflikt mellan den lokala Kamuina Nsapu-milisen och regeringsstyrkor.

Undersökte massgravar

Det var när Zaida Catalan undersökta massgravar med koppling till en blodig konflikt mellan en lokal gruppering och regeringen som den unga svenska och hennes amerikanska kollega försvann.

16 dagar senare påträffades deras kroppar i en by, den 28 mars 2017 uppger AFP.

Gillrad fälla

Åtalet mot de 54 personerna rörde sig om allt från terrorism till mord och medverkan i en upprorisk rörelse. I åtalet ingick även brottet krigsbrott och lemlästning. Zaida Catalan hittades halshuggen.

En rapport som tidigare överlämnades till FN:s Säkerhetsråd beskrev morden på svenskan och amerikanen som en gillrad fälla där statliga säkerhetsstyrkor kan ha varit inblandade.

Hämnas på FN

Under rättegången pekades de åtalade misslimännen ut som de verkliga mördarna och motivet ska ha varit att hämnas på FN som de ansåg hade misslyckat att skydda dem från landets armé.

Omvandlas till livstid

Dödsstraff omvandlas rutinmässigt till livstid i fängelse i Demokratiska Republiken Kongo som inte genomfört några dödsstraff sedan 2003.

22 av de 51 dömda dömdes i sin frånvaro.

Diktatur

Demokratiska Republiken Kongo är trots sitt namn ingen demokrati utan tvärtom en diktatur. Landet får 20 poäng på Freedom House diktaturskala där Sverige får 100, Ryssland 20 och Belarus 11.

Landet är med sina 105 miljoner invånare ett av Afrikas folkrikaste länder men har länge plågats av inbördeskrig och omfattande konflikter. D.R. Kongo är emellertid ett ytterst rikt land tack vare sina stora mineraltillgångar som dock inte kommit allmänheten till godo.

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)