51 personer döms till döden efter mord på svensk kvinna

2022 01 30

Det blev ett kraftigt domslut i rättegången efter mordet på den svenska FN-experten Zaida Catalan.

Hon mördades i tjänsten i mars 2017 tillsammans med sin amerikanska kollega Michael Sharp i Demokratiska Republiken Kongo i Afrika.

Skakade FN

54 personer stod åtalade i rättegången och inte mindre än 51 av dem har nu ikväll dömts till döden för bland annat det uppmärksammade dådet som skakade FN, rapporterar AFP.

Domen föll efter en omfattande rättegång i en militärdomstol som pågått i fyra års tid.

Från Småland

Zaida Catalan var utbildad jurist från Högsby i Kalmar län och var tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. Hon ledde Grön Ungdom tillsammans med Gustav Fridolin och var senare kandidat på Miljöpartiets EU-valsedel.

Satt i kommunfullmäktige

Hon satt även i Stockholms stadsfullmäktige för Miljöpartiet. Under en period jobbade hon även på Miljöpartiets riksdagskansli men slutade 2010 och blev sen expert på sexuellt våld för EU:s polisinsats EUPOL i Goma, Kongo.

Jobbade för FN

Därefter gjorde hon en snabb karriär i FN och arbetade bland annat som expert på mänskliga rättigheter för en FN-kommitté direkt under FN:s Säkerhetsråd.

I hennes uppdrag ingick att övervaka sanktionerna mot Demokratiska Republiken Kongo och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen, där det varit en väpnad konflikt mellan den lokala Kamuina Nsapu-milisen och regeringsstyrkor.

Undersökte massgravar

Det var när Zaida Catalan undersökta massgravar med koppling till en blodig konflikt mellan en lokal gruppering och regeringen som den unga svenska och hennes amerikanska kollega försvann.

16 dagar senare påträffades deras kroppar i en by, den 28 mars 2017 uppger AFP.

Gillrad fälla

Åtalet mot de 54 personerna rörde sig om allt från terrorism till mord och medverkan i en upprorisk rörelse. I åtalet ingick även brottet krigsbrott och lemlästning. Zaida Catalan hittades halshuggen.

En rapport som tidigare överlämnades till FN:s Säkerhetsråd beskrev morden på svenskan och amerikanen som en gillrad fälla där statliga säkerhetsstyrkor kan ha varit inblandade.

Hämnas på FN

Under rättegången pekades de åtalade misslimännen ut som de verkliga mördarna och motivet ska ha varit att hämnas på FN som de ansåg hade misslyckat att skydda dem från landets armé.

Omvandlas till livstid

Dödsstraff omvandlas rutinmässigt till livstid i fängelse i Demokratiska Republiken Kongo som inte genomfört några dödsstraff sedan 2003.

22 av de 51 dömda dömdes i sin frånvaro.

Diktatur

Demokratiska Republiken Kongo är trots sitt namn ingen demokrati utan tvärtom en diktatur. Landet får 20 poäng på Freedom House diktaturskala där Sverige får 100, Ryssland 20 och Belarus 11.

Landet är med sina 105 miljoner invånare ett av Afrikas folkrikaste länder men har länge plågats av inbördeskrig och omfattande konflikter. D.R. Kongo är emellertid ett ytterst rikt land tack vare sina stora mineraltillgångar som dock inte kommit allmänheten till godo.

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen