03dec25

6 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2025 12 03

Miljoner svenskar får i veckan dela på 56 miljarder kronor.

Nu på fredag rasslar det till.

Då kommer nämligen intjänade pensionsrätter att sättas in på svenska pensionsspararnas konton, låter Pensionsmyndigheten meddela på onsdagen.

– Nu fördelas närmare 56 miljarder kronor i premiepensionsfonder enligt var och ens personliga fondval. Den som vill veta mer om sina fondval inom premiepensionen kan logga in på pensionsmyndigheten.se. Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, säger Anna Gasslander, som är fondhandelschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Totalt 729 miljarder

Under 2025 har knappt sex miljoner sparare och jobbonärer tjänat in premiepensionsrätter, enligt nya siffror från myndigheten.

Årets insättning på 56 miljarder är dock bara en del av kakan för de totala pensionsinsättningarna. Tidigare har 353 miljarder kronor även delats ut för inkomstpensionen.

– Arbetsgivarna betalar dessutom cirka 320 miljarder kronor i tjänstepensionspremier till sina anställda. Årets totala insättning av pensionsrätter och tjänstepensionspremier blir därmed cirka 729 miljarder kronor, meddelar Pensionsmyndigheten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Förvald fond

Premiepensionen placeras i fonder som antingen är förvalt att hamna i AP7 Såfa, om inte spararen själv har gjort ett eget val. Har man som pensionär valt traditionell försäkring är det AP7 Såfa som gäller.

Ungefär 90 procent av alla anställda har en tjänstepension från sin arbetsgivare utöver den allmänna pensionen.

– Avsättningen till premiepensionen har fram till december förvaltats hos Pensionsmyndigheten i en tillfällig förvaltning. Ränteförvaltningen har genererat en positiv avkastning som ökar tilldelningen till spararna med 1 481 miljoner kronor eller ytterligare 249 kronor i pensionsrätter i genomsnitt per sparare, förklarar Pensionsmyndigheten.

När det gäller insättning av inkomstpensionsrätter bokförs i år en insättning på 353 miljarder kronor, i snitt 58 042 kronor per person. Det fördelas på konton för inkomstpension för strax över sex miljoner pensionssprare. Summan har ökat med 13 miljarder jämfört med förra året.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen


4dec025

Skatteverket går ut med uppmaning – viktigt att kontrollera

2025 12 05

Skatteverket uppmanar alla svenskar till extra vaksamhet.

Anledningen är en stor ökning av bluffmejl som landar i inkorgen hos folk.

I den nya bluffvågen står Skatteverket som avsändare, vilket inte stämmer.

I bluffmejlen uppmanas mottagen att verifiera sina bankuppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en utbetalning av skatteåterbäring, rapporterar TV4.

– Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet, uppger Skatteverket.

Lämna inga uppgifter

Skatteverket framhåller att myndigheten aldrig frågar efter den typen av uppgifter på mejl.

– Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det, framhåller myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

”Var extra vaksam”

Det är alltid bra att vara vaksam när man får mejl, även om avsändaren framstår som känd, för att inte blir lurad av bedragare.

Det finns några saker som Skatteverket uppmanar alla att kontrollera om man får ett mejl från myndigheten.

– Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är om språket i meddelandet inte är korrekt, att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats eller att svenska och engelska blandas i meddelandet, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås 

Senast i våras

Bedragare som använder Skatteverkets namn för att lura människor är särskilt vanligt i samband med deklarations- och skatteåterbäringstider.

Senast i våras gick en våg av bluffmeddelande ut till svenska folket.

– De anpassar sig hela tiden efter hur vi lever våra liv, säger Internetstiftelsens folkbildningsansvarige Björn Appelgren, till TV4.

– Många är oroliga för att göra fel och klicka på en länk eller fil som påstås gälla deklarationen. Bedragarna vet också att folk stressar över tider och återbetalningar.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen


5dec2025

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen