JUST NU: 70 000 liter olja i timmen bränns upp i Sverige

2022 08 16

Oljekraftverket i Karlshamn har dragits igång och bränner nu stora mängder olja.

Orsaken är att södra Sverige just nu har brist på planerad elproduktion uppger företaget Uniper som driver kraftverket.

Från morgon till kväll
Kraftverket har redan varit igång i en veckas tid rapporterar Aftonbladet som framhåller att 70 000 liter olja i timmen eldas upp.

– Vi har kört från morgon till kväll, säger Unipers presschef Torbjörn Larsson till tidningen.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat topp- och reservkraftverk.

– Det ligger i södra Sverige där kapacitetsbehovet är högre än i andra delar av landet, förklarar företaget på sin webbsida.

Karlshamnverket utgör produktionsdelen i effektreserven som upphandlas av Svenska kraftnät för vinterperioden.

Svenska Kraftnät har inte uppmanat

Aftonbladet framhåller att Svenska Kraftnät, som är den myndighet som ansvarar för Sveriges elförsörjning och att det svenska kraftsystemet är hållbart, säkert och kostnadseffektivt, inte har uppmanat att köra igång kraftverket.

Unipers presschef förklarar hur det ligger till.

– Södra Sverige har brist på planerad elproduktion. När det blir sämre vindförhållanden, då blir det här extra påtagligt, säger han till Aftonbladet och förklarar att det innebär att Karlshamsverket budas in på den nordiska elbörsen.

Han intygar även att olja inte är rysk.

Gav förklaring

Det blev uppståndelse hösten 2021 då Karlshamnsverket drog igång trots att det främst är förknippat med att det är ett reservkraftverk, som upphandlats av Svenska Kraftnät.

Verket ska fungera som en extra resurs att ta till under de kalla vintermånaderna när elbehovet ökar.

Avtalsperioden löper från 16 november till den 15 mars och kraftverkschefen Henrik Svensson gick i fjol ut på Unipers webbsida och förklarade varför Karlshamnsverket var igång trots att det var i mitten på september.

– Utanför avtalsperioden kan Karlshamnsverket avropas av den nordiska elmarknaden Nord Pool. Det är väldigt ovanligt, men under de här två veckorna köptes elproduktion och då måste vi leverera.

Europeisk elmarknad

– I det stora perspektivet hade vi ett extremt väderläge över stora delar av Europa, med mycket moln och lite vind. Det gjorde att de väderberoende kraftslagen inte kunde leverera det som marknaden efterfrågade, förklarade Svensson.

– I ett sådant läge budas anläggningar in som oftast kör mer sällan – på grund av att de är fossila och primärt är reservresurser.

– Som sagt, elmarknaderna hänger ihop. Under den här perioden var det framför allt våra grannländer Tyskland och Danmark som hade effektbrist och därför behövde import från Sverige.

– Eftersom vi har brist på planerbar elproduktion i södra Sverige och eftersom överföringskapaciteten från norra Sverige inte kan utnyttjas fullt ut, så fanns det begränsat med alternativ för att hjälpa våra grannländer. Därav avropades Karlshamnsverket för att kunna täcka upp den efterfrågan som fanns.

Följa lagen

– Sedan har jag sett kommentarer om att vi inte behöver elda olja för att kunna exportera. I det sammanhanget måste Sverige förhålla sig till lagstiftningen som säger att vi inte får strypa exportflöden för att gynna den egna elförsörjningen.

– Då påverkar vi på ett negativt sätt våra grannländers elförsörjning, förklarade Karlshamnsverkets chef Henrik Svensson på Unipers webbsida.

Foto: Uniper

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen