JUST NU: 70 000 liter olja i timmen bränns upp i Sverige

2022 08 16

Oljekraftverket i Karlshamn har dragits igång och bränner nu stora mängder olja.

Orsaken är att södra Sverige just nu har brist på planerad elproduktion uppger företaget Uniper som driver kraftverket.

Från morgon till kväll
Kraftverket har redan varit igång i en veckas tid rapporterar Aftonbladet som framhåller att 70 000 liter olja i timmen eldas upp.

– Vi har kört från morgon till kväll, säger Unipers presschef Torbjörn Larsson till tidningen.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat topp- och reservkraftverk.

– Det ligger i södra Sverige där kapacitetsbehovet är högre än i andra delar av landet, förklarar företaget på sin webbsida.

Karlshamnverket utgör produktionsdelen i effektreserven som upphandlas av Svenska kraftnät för vinterperioden.

Svenska Kraftnät har inte uppmanat

Aftonbladet framhåller att Svenska Kraftnät, som är den myndighet som ansvarar för Sveriges elförsörjning och att det svenska kraftsystemet är hållbart, säkert och kostnadseffektivt, inte har uppmanat att köra igång kraftverket.

Unipers presschef förklarar hur det ligger till.

– Södra Sverige har brist på planerad elproduktion. När det blir sämre vindförhållanden, då blir det här extra påtagligt, säger han till Aftonbladet och förklarar att det innebär att Karlshamsverket budas in på den nordiska elbörsen.

Han intygar även att olja inte är rysk.

Gav förklaring

Det blev uppståndelse hösten 2021 då Karlshamnsverket drog igång trots att det främst är förknippat med att det är ett reservkraftverk, som upphandlats av Svenska Kraftnät.

Verket ska fungera som en extra resurs att ta till under de kalla vintermånaderna när elbehovet ökar.

Avtalsperioden löper från 16 november till den 15 mars och kraftverkschefen Henrik Svensson gick i fjol ut på Unipers webbsida och förklarade varför Karlshamnsverket var igång trots att det var i mitten på september.

– Utanför avtalsperioden kan Karlshamnsverket avropas av den nordiska elmarknaden Nord Pool. Det är väldigt ovanligt, men under de här två veckorna köptes elproduktion och då måste vi leverera.

Europeisk elmarknad

– I det stora perspektivet hade vi ett extremt väderläge över stora delar av Europa, med mycket moln och lite vind. Det gjorde att de väderberoende kraftslagen inte kunde leverera det som marknaden efterfrågade, förklarade Svensson.

– I ett sådant läge budas anläggningar in som oftast kör mer sällan – på grund av att de är fossila och primärt är reservresurser.

– Som sagt, elmarknaderna hänger ihop. Under den här perioden var det framför allt våra grannländer Tyskland och Danmark som hade effektbrist och därför behövde import från Sverige.

– Eftersom vi har brist på planerbar elproduktion i södra Sverige och eftersom överföringskapaciteten från norra Sverige inte kan utnyttjas fullt ut, så fanns det begränsat med alternativ för att hjälpa våra grannländer. Därav avropades Karlshamnsverket för att kunna täcka upp den efterfrågan som fanns.

Följa lagen

– Sedan har jag sett kommentarer om att vi inte behöver elda olja för att kunna exportera. I det sammanhanget måste Sverige förhålla sig till lagstiftningen som säger att vi inte får strypa exportflöden för att gynna den egna elförsörjningen.

– Då påverkar vi på ett negativt sätt våra grannländers elförsörjning, förklarade Karlshamnsverkets chef Henrik Svensson på Unipers webbsida.

Foto: Uniper

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen