JUST NU: 70 000 liter olja i timmen bränns upp i Sverige

2022 08 16

Oljekraftverket i Karlshamn har dragits igång och bränner nu stora mängder olja.

Orsaken är att södra Sverige just nu har brist på planerad elproduktion uppger företaget Uniper som driver kraftverket.

Från morgon till kväll
Kraftverket har redan varit igång i en veckas tid rapporterar Aftonbladet som framhåller att 70 000 liter olja i timmen eldas upp.

– Vi har kört från morgon till kväll, säger Unipers presschef Torbjörn Larsson till tidningen.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat topp- och reservkraftverk.

– Det ligger i södra Sverige där kapacitetsbehovet är högre än i andra delar av landet, förklarar företaget på sin webbsida.

Karlshamnverket utgör produktionsdelen i effektreserven som upphandlas av Svenska kraftnät för vinterperioden.

Svenska Kraftnät har inte uppmanat

Aftonbladet framhåller att Svenska Kraftnät, som är den myndighet som ansvarar för Sveriges elförsörjning och att det svenska kraftsystemet är hållbart, säkert och kostnadseffektivt, inte har uppmanat att köra igång kraftverket.

Unipers presschef förklarar hur det ligger till.

– Södra Sverige har brist på planerad elproduktion. När det blir sämre vindförhållanden, då blir det här extra påtagligt, säger han till Aftonbladet och förklarar att det innebär att Karlshamsverket budas in på den nordiska elbörsen.

Han intygar även att olja inte är rysk.

Gav förklaring

Det blev uppståndelse hösten 2021 då Karlshamnsverket drog igång trots att det främst är förknippat med att det är ett reservkraftverk, som upphandlats av Svenska Kraftnät.

Verket ska fungera som en extra resurs att ta till under de kalla vintermånaderna när elbehovet ökar.

Avtalsperioden löper från 16 november till den 15 mars och kraftverkschefen Henrik Svensson gick i fjol ut på Unipers webbsida och förklarade varför Karlshamnsverket var igång trots att det var i mitten på september.

– Utanför avtalsperioden kan Karlshamnsverket avropas av den nordiska elmarknaden Nord Pool. Det är väldigt ovanligt, men under de här två veckorna köptes elproduktion och då måste vi leverera.

Europeisk elmarknad

– I det stora perspektivet hade vi ett extremt väderläge över stora delar av Europa, med mycket moln och lite vind. Det gjorde att de väderberoende kraftslagen inte kunde leverera det som marknaden efterfrågade, förklarade Svensson.

– I ett sådant läge budas anläggningar in som oftast kör mer sällan – på grund av att de är fossila och primärt är reservresurser.

– Som sagt, elmarknaderna hänger ihop. Under den här perioden var det framför allt våra grannländer Tyskland och Danmark som hade effektbrist och därför behövde import från Sverige.

– Eftersom vi har brist på planerbar elproduktion i södra Sverige och eftersom överföringskapaciteten från norra Sverige inte kan utnyttjas fullt ut, så fanns det begränsat med alternativ för att hjälpa våra grannländer. Därav avropades Karlshamnsverket för att kunna täcka upp den efterfrågan som fanns.

Följa lagen

– Sedan har jag sett kommentarer om att vi inte behöver elda olja för att kunna exportera. I det sammanhanget måste Sverige förhålla sig till lagstiftningen som säger att vi inte får strypa exportflöden för att gynna den egna elförsörjningen.

– Då påverkar vi på ett negativt sätt våra grannländers elförsörjning, förklarade Karlshamnsverkets chef Henrik Svensson på Unipers webbsida.

Foto: Uniper

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen