JUST NU: 70 000 liter olja i timmen bränns upp i Sverige

2022 08 16

Oljekraftverket i Karlshamn har dragits igång och bränner nu stora mängder olja.

Orsaken är att södra Sverige just nu har brist på planerad elproduktion uppger företaget Uniper som driver kraftverket.

Från morgon till kväll
Kraftverket har redan varit igång i en veckas tid rapporterar Aftonbladet som framhåller att 70 000 liter olja i timmen eldas upp.

– Vi har kört från morgon till kväll, säger Unipers presschef Torbjörn Larsson till tidningen.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat topp- och reservkraftverk.

– Det ligger i södra Sverige där kapacitetsbehovet är högre än i andra delar av landet, förklarar företaget på sin webbsida.

Karlshamnverket utgör produktionsdelen i effektreserven som upphandlas av Svenska kraftnät för vinterperioden.

Svenska Kraftnät har inte uppmanat

Aftonbladet framhåller att Svenska Kraftnät, som är den myndighet som ansvarar för Sveriges elförsörjning och att det svenska kraftsystemet är hållbart, säkert och kostnadseffektivt, inte har uppmanat att köra igång kraftverket.

Unipers presschef förklarar hur det ligger till.

– Södra Sverige har brist på planerad elproduktion. När det blir sämre vindförhållanden, då blir det här extra påtagligt, säger han till Aftonbladet och förklarar att det innebär att Karlshamsverket budas in på den nordiska elbörsen.

Han intygar även att olja inte är rysk.

Gav förklaring

Det blev uppståndelse hösten 2021 då Karlshamnsverket drog igång trots att det främst är förknippat med att det är ett reservkraftverk, som upphandlats av Svenska Kraftnät.

Verket ska fungera som en extra resurs att ta till under de kalla vintermånaderna när elbehovet ökar.

Avtalsperioden löper från 16 november till den 15 mars och kraftverkschefen Henrik Svensson gick i fjol ut på Unipers webbsida och förklarade varför Karlshamnsverket var igång trots att det var i mitten på september.

– Utanför avtalsperioden kan Karlshamnsverket avropas av den nordiska elmarknaden Nord Pool. Det är väldigt ovanligt, men under de här två veckorna köptes elproduktion och då måste vi leverera.

Europeisk elmarknad

– I det stora perspektivet hade vi ett extremt väderläge över stora delar av Europa, med mycket moln och lite vind. Det gjorde att de väderberoende kraftslagen inte kunde leverera det som marknaden efterfrågade, förklarade Svensson.

– I ett sådant läge budas anläggningar in som oftast kör mer sällan – på grund av att de är fossila och primärt är reservresurser.

– Som sagt, elmarknaderna hänger ihop. Under den här perioden var det framför allt våra grannländer Tyskland och Danmark som hade effektbrist och därför behövde import från Sverige.

– Eftersom vi har brist på planerbar elproduktion i södra Sverige och eftersom överföringskapaciteten från norra Sverige inte kan utnyttjas fullt ut, så fanns det begränsat med alternativ för att hjälpa våra grannländer. Därav avropades Karlshamnsverket för att kunna täcka upp den efterfrågan som fanns.

Följa lagen

– Sedan har jag sett kommentarer om att vi inte behöver elda olja för att kunna exportera. I det sammanhanget måste Sverige förhålla sig till lagstiftningen som säger att vi inte får strypa exportflöden för att gynna den egna elförsörjningen.

– Då påverkar vi på ett negativt sätt våra grannländers elförsörjning, förklarade Karlshamnsverkets chef Henrik Svensson på Unipers webbsida.

Foto: Uniper

Text: Redaktionen


Sällsynt “superfenomen“ på himlen – nästa gång blir 2042

2025 12 04

En supermåne lyser upp himlen inatt.

Ikväll väntar årets sista supermåne, ett sällsynt himlafenomen som inte återkommer förrän 2042 och som kan ses från nästan hela världen, inklusive flera platser i Sverige, rapporterar The Mirror.

Årets mest spektakulära

Den så kallade ”Kalla månen” når sin perigeum, alltså den punkt i sin bana som ligger närmast jorden, och kommer därför att se upp till åtta procent större och femton procent ljusare ut än en vanlig fullmåne.

Kombinationen av detta med slutet på en 18-årig måncykel gör fenomenet särskilt ovanligt.

Supermånen blir den sista i serien för 2025, och nästa gång en måne når samma spektakulära höjd kommer först år 2042.

Fenomenet inträffar när jorden, solen och månen står i perfekt linje, en astronomisk position som kallas syzygi.

Astronomer påpekar att månen kommer att stå ovanligt högt på norra halvklotet och därmed vara lätt att observera även från svenska breddgrader.

LÄS MER: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

När och hur man ser supermånen

I Sverige kan månen observeras hela kvällen, med bäst sikt under natten och fram till gryning.

När månen står nära horisonten kan man se den i en djup orange färg, en effekt som kallas månhorisontillusionen.

I Sverige blir natten mestadels molntäckt i många delar av landet med vindar och regnskurar.

Även om moln kan skymma sikten kommer månen att vara synlig större delen av natten.

– Med de sydliga vindarna passerar också regnskurar norrut över främst de västra delarna av Götaland och Svealand, vilka från Nordvästra Svealand och norrut över södra Norrlands inland och fjälltrakter övergår i snöfall, uppger SMHI.

– I gränsen mellan regn och snö kan det förekomma inslag av underkylt regn. I norra Norrland väntas snöfall som lokalt kan bli ymnigt.

Även synlig 5 december

Även tidigt den 5 december går det att se månen, även om den då inte längre står exakt i perigeum.

Fullmånen kommer fortfarande att vara tydligt synlig och lysa upp himlen, men den kommer inte att upplevas lika stor och ljus som under toppögonblicket kvällen den 4:e.

För den som missar kvällssikten finns alltså fortfarande möjlighet att njuta av fenomenet imorgon bitti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

Foto: L Macronnet

Text: Redaktionen


4dec2025

Mardrömsbesked för svenska hushåll – ”ännu större höjningar” väntar

2025 12 04

Nyligen kom beskedet att de flesta svenskar får höjd elnätsavgift efter årsskiftet.

Flera av de stora energiföretagen höjer, energijätten Vattenfall så mycket som 14 procent, vilket har väckt starka reaktioner.

– Jag blev ganska upprörd över detta. Rättare sagt förbannad, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) hon till TV4.

Men Jakob Eliasson på Vattenfall försvarar den stora höjningen.

– Det handlar ju om att vi har ett åldrande elnät som behöver reinvesteras för att behålla kvaliteten i det, har han sagt till Expressen.

Trenden kommer inte vända

Nu går Sveriges Allmännytta ut och flaggar för att trenden inte kommer vända på några år.

Det är mer sannolikt att det kommer fler höjningar framöver.

– Jag ser ingen anledning till att det kommer att plana ut, och på ett sätt kan jag förstå dem. De stora bolagen är aktiebolag och de ska enligt lag bedrivas i vinstsyfte, säger organisationens energiexpert, Björn Berggren till DN.

LÄS OCKSÅ: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

”Ännu större höjningar” väntar

Sveriges Allmännyttas prognos är att energibolagen kommer höja minst lika mycket igen inför nästa år.

Av de fyra stora energijättarna, som tillsammans står för över hälften av omsättningen, är det Eon som har höjt mest de senaste åren.

Men det ger de andra tre, Ellevio, Vattenfall och Göteborg Energi, möjlighet att göra ännu större höjningar nästa år.

– Det innebär att de bara kan fortsätta höja på den inslagna vägen under 2026 och 2027. För de andra tre motsvarar höjningarna hittills inte deras utökade intäktsramar, vilket innebär att de kan göra ännu större höjningar än de hittills har gjort, säger Björn Berggren, till tidningen.

Största höjningen på 30 år

Under 2025 har elnätsavgifterna höjts rekordmycket.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar, säger Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur, i ett uttalande.

– Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling.

De allra högsta elnätspriserna finns i flera jämtländska kommuner, där priset ligger mer än 50 procent högre än rikssnittet.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: M. Strandvall

Text: Redaktionen