800 kvadratkilometer spärras av i Sverige

2023 09 07

Sedan den 25 augusti har sju vildsvin hittats döda inom ett begränsat område i Fagerstatrakten.

Provresultat har visat att minst ett av vildsvinen var drabbat av Afrikansk svinpest.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar europeiska vildsvin och grisar.

Det är i nuläget inte klart hur smittan kommit till Sverige.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, arbetar hårt för att begränsa smittspridningen.

Nu införs kraftiga restriktioner i området runt Fagersta.

– Vi kommer att spärra av ett område på 800 kvadratkilometer. Vi kommer införa jätteallvarliga restriktioner och det kommer människor i området att märka av, säger Erika Chenais statsveterinär vid SVA, till Aftonbladet.

Kommer ta tid

Den enorma avspärrningen kommer att påverka stora delar av allmänheten.

– Det innebär till exempel att man inte får vistas där, plocka bär och svamp, jaga, arbeta med skogsbruk, eller göra andra friluftsaktiviteter. Smittan drabbar inte människa eller andra djurslag, däremot kan smittan spridas via griskött eller genom att föra med sig virus på skor, redskap, fordon, framhåller SVA i ett pressmeddelande.

Kartläggning pågår

I nuläget försöker SVA och ansvariga myndigheter ta reda på hur stort område som är drabbat.

- I dagsläget vet vi inte hur smittan kommit in men det är ett långväga hopp från närmaste smittade område i Europa och vi utgår därför från att det har skett genom människor och inte vildsvin.

– Det sker just nu en omfattande smittspridning i Europa. Det finns länder som har lyckats utrota sjukdomen och det är vår nationella målsättning, säger Karl Ståhl chef för avdelningen för epidemiologi och sjukdomskontroll vid SVA.

Fakta Afrikans svinpest

- Afrikansk svinpest är en smittsam virussjukdom som drabbar europeiska vildsvin och grisar med allvarliga klinisk sjukdom (feber, blödningar, vinglighet, dålig matlust) och död oftast in om en vecka.

- Sjukdomen drabbar inte människor.

- Sjukdomen finns inom Europa sedan 2007 och EU sedan 2014.

Källa: SVA

Arkivfoto: Holger Elgaard

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen