800 kvadratkilometer spärras av i Sverige

2023 09 07

Sedan den 25 augusti har sju vildsvin hittats döda inom ett begränsat område i Fagerstatrakten.

Provresultat har visat att minst ett av vildsvinen var drabbat av Afrikansk svinpest.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar europeiska vildsvin och grisar.

Det är i nuläget inte klart hur smittan kommit till Sverige.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, arbetar hårt för att begränsa smittspridningen.

Nu införs kraftiga restriktioner i området runt Fagersta.

– Vi kommer att spärra av ett område på 800 kvadratkilometer. Vi kommer införa jätteallvarliga restriktioner och det kommer människor i området att märka av, säger Erika Chenais statsveterinär vid SVA, till Aftonbladet.

Kommer ta tid

Den enorma avspärrningen kommer att påverka stora delar av allmänheten.

– Det innebär till exempel att man inte får vistas där, plocka bär och svamp, jaga, arbeta med skogsbruk, eller göra andra friluftsaktiviteter. Smittan drabbar inte människa eller andra djurslag, däremot kan smittan spridas via griskött eller genom att föra med sig virus på skor, redskap, fordon, framhåller SVA i ett pressmeddelande.

Kartläggning pågår

I nuläget försöker SVA och ansvariga myndigheter ta reda på hur stort område som är drabbat.

- I dagsläget vet vi inte hur smittan kommit in men det är ett långväga hopp från närmaste smittade område i Europa och vi utgår därför från att det har skett genom människor och inte vildsvin.

– Det sker just nu en omfattande smittspridning i Europa. Det finns länder som har lyckats utrota sjukdomen och det är vår nationella målsättning, säger Karl Ståhl chef för avdelningen för epidemiologi och sjukdomskontroll vid SVA.

Fakta Afrikans svinpest

- Afrikansk svinpest är en smittsam virussjukdom som drabbar europeiska vildsvin och grisar med allvarliga klinisk sjukdom (feber, blödningar, vinglighet, dålig matlust) och död oftast in om en vecka.

- Sjukdomen drabbar inte människor.

- Sjukdomen finns inom Europa sedan 2007 och EU sedan 2014.

Källa: SVA

Arkivfoto: Holger Elgaard

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen