Afghanistan splittrar KD

2021 08 23

KD:s utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson öppnar för att Sverige ska ta emot fler flyktingar från Afghanistan men migrationspolitiska talespersonen  Hans Eklind säger nej.

KD-profilen tillika partiets utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson menar att Sverige måste vara berett att ta emot nya flyktingar uppger Expressen.

– Afghanistan är ett av världens värsta länder som nu får en vedervärdig regim. Vi kan inte lösa en ny flyktingkris på egen hand men att slå igen dörren och inte hjälpa till vore skamligt, säger Adaktusson till tidningen.

KD-topp håller ej med

Men riksdagskollegan och KD:s migrationspolitiska talesperson Hans Eklind håller inte med.

– Att ta afghaner till Sverige löser inga problem för Afghanistan, det mest logiska är att människor får hjälp i närområdet och möjlighet att få sina asylskäl prövade där, i stället för att de ska till Europa och välja vilket land de vill komma till, säger Hans Eklind (KD) som poängterar att Sverige är det land i världen, förutom Iran och Pakistan, som tagit emot flest afghanska flyktingar per capita.

Moderaterna säger nej

Eklind får stöd av Moderaterna.

– Jag är klart bekymrad. Sverige har haft en alldeles för stor invandring och bristfällig integration där människor nu till och med är rädda för att gå ut i sina egna bostadsområden, säger Maria Malmer Stenergard, Moderaternas migrationspolitiska talesperson till Expressen. 

ANALYS

I och med talibanövertagandet i Afghanistan får nu flyktingfrågan ännu mer bränsle i svensk politik och Vänsterpartiet och Miljöpartiet signalerar att frågan om amnesti bör aktualiseras beroende på utvecklingen.

Riskabelt för KD

Moderaterna och SD säger nej till nya flyktingar och de oilka partiernas ståndpunkter kan bli en het fråga nu när politiken drar igång på allvar igen efter sommaren.

 För KD är frågan mycket viktig och partiet lär tappa stöd från väljare som väljer mellan M-KD-SD inför valet om bilden utåt blir att KD har en mindre stram flyktingpolitik än M och SD.

Foto: KD, S Gyhasi, Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="501"]

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen