Afghanistan splittrar KD

2021 08 23

KD:s utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson öppnar för att Sverige ska ta emot fler flyktingar från Afghanistan men migrationspolitiska talespersonen  Hans Eklind säger nej.

KD-profilen tillika partiets utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson menar att Sverige måste vara berett att ta emot nya flyktingar uppger Expressen.

– Afghanistan är ett av världens värsta länder som nu får en vedervärdig regim. Vi kan inte lösa en ny flyktingkris på egen hand men att slå igen dörren och inte hjälpa till vore skamligt, säger Adaktusson till tidningen.

KD-topp håller ej med

Men riksdagskollegan och KD:s migrationspolitiska talesperson Hans Eklind håller inte med.

– Att ta afghaner till Sverige löser inga problem för Afghanistan, det mest logiska är att människor får hjälp i närområdet och möjlighet att få sina asylskäl prövade där, i stället för att de ska till Europa och välja vilket land de vill komma till, säger Hans Eklind (KD) som poängterar att Sverige är det land i världen, förutom Iran och Pakistan, som tagit emot flest afghanska flyktingar per capita.

Moderaterna säger nej

Eklind får stöd av Moderaterna.

– Jag är klart bekymrad. Sverige har haft en alldeles för stor invandring och bristfällig integration där människor nu till och med är rädda för att gå ut i sina egna bostadsområden, säger Maria Malmer Stenergard, Moderaternas migrationspolitiska talesperson till Expressen. 

ANALYS

I och med talibanövertagandet i Afghanistan får nu flyktingfrågan ännu mer bränsle i svensk politik och Vänsterpartiet och Miljöpartiet signalerar att frågan om amnesti bör aktualiseras beroende på utvecklingen.

Riskabelt för KD

Moderaterna och SD säger nej till nya flyktingar och de oilka partiernas ståndpunkter kan bli en het fråga nu när politiken drar igång på allvar igen efter sommaren.

 För KD är frågan mycket viktig och partiet lär tappa stöd från väljare som väljer mellan M-KD-SD inför valet om bilden utåt blir att KD har en mindre stram flyktingpolitik än M och SD.

Foto: KD, S Gyhasi, Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="501"]
11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen