Afghanistan splittrar KD

2021 08 23

KD:s utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson öppnar för att Sverige ska ta emot fler flyktingar från Afghanistan men migrationspolitiska talespersonen  Hans Eklind säger nej.

KD-profilen tillika partiets utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson menar att Sverige måste vara berett att ta emot nya flyktingar uppger Expressen.

– Afghanistan är ett av världens värsta länder som nu får en vedervärdig regim. Vi kan inte lösa en ny flyktingkris på egen hand men att slå igen dörren och inte hjälpa till vore skamligt, säger Adaktusson till tidningen.

KD-topp håller ej med

Men riksdagskollegan och KD:s migrationspolitiska talesperson Hans Eklind håller inte med.

– Att ta afghaner till Sverige löser inga problem för Afghanistan, det mest logiska är att människor får hjälp i närområdet och möjlighet att få sina asylskäl prövade där, i stället för att de ska till Europa och välja vilket land de vill komma till, säger Hans Eklind (KD) som poängterar att Sverige är det land i världen, förutom Iran och Pakistan, som tagit emot flest afghanska flyktingar per capita.

Moderaterna säger nej

Eklind får stöd av Moderaterna.

– Jag är klart bekymrad. Sverige har haft en alldeles för stor invandring och bristfällig integration där människor nu till och med är rädda för att gå ut i sina egna bostadsområden, säger Maria Malmer Stenergard, Moderaternas migrationspolitiska talesperson till Expressen. 

ANALYS

I och med talibanövertagandet i Afghanistan får nu flyktingfrågan ännu mer bränsle i svensk politik och Vänsterpartiet och Miljöpartiet signalerar att frågan om amnesti bör aktualiseras beroende på utvecklingen.

Riskabelt för KD

Moderaterna och SD säger nej till nya flyktingar och de oilka partiernas ståndpunkter kan bli en het fråga nu när politiken drar igång på allvar igen efter sommaren.

 För KD är frågan mycket viktig och partiet lär tappa stöd från väljare som väljer mellan M-KD-SD inför valet om bilden utåt blir att KD har en mindre stram flyktingpolitik än M och SD.

Foto: KD, S Gyhasi, Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="501"]

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen


15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen