Åkeri går i konkurs – chaufförer och mekaniker drabbas

2025 04 17

Ännu ett svenskt åkeri går i graven.

Det har varit ett par riktigt tuffa år i åkeribranschen.

Ökade kostnader, höjda räntor och ett osäkert omvärldsläge har slagit hårt mot många svenska åkerier.

Nu kommer besked om nästa konkurs.

Går i konkurs

Företaget Butängens åkeri i Linköping har hamnat på obestånd.

På grund av stora ekonomiska bekymmer försätts bolaget i konkurs på egen begäran.

– Jag skulle aldrig starta ett åkeri idag, säger vd Anders Karlsson till Corren efter beskedet.

40-tal drabbas

Åkeriet grundades år 2008 och bedrev verksamhet i Norrköping innan de flyttade vidare till Linköping.

Bolaget har över 40 anställda och konkursen slår mot chaufförer och mekaniker.

– Jag tror att vi har 42 på vår lönelista, några är timanställda. Vi har ungefär 35 heltidsanställda, säger Anders Karlsson.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna gjorde bolaget år 2023 ett resultat på 215 000 kronor.

Över 200 bolag

Enligt Transportnet gick över 200 åkeribolag i konkurs under 2024.

Svenska Transportarbetareförbundets medlemstidning Transportarbetaren uppger att årssnittet i branschen för 2024 var 372 varslade per månad.

Så ser det ut

I slutet av mars var närmare 373 000 personer, motsvarande 7,1 procent, inskrivna som arbetslösa i Sverige.

Antalet arbetslösa har minskat två månader i rad men minskningen ska enligt Arbetsförmedlingen “ses med försiktighet”.

Arbetslösheten är fortfarande hög och jämfört med ett år tillbaka är ungefär 18 000 fler inskrivna som arbetslösa.

– Arbetslöshetsnivån följer vår prognos men vi följer utvecklingen noggrant. Det är ovisst i omvärlden och vi analyserar löpande hur den svenska arbetsmarknaden påverkas, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

– En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att i genomsnitt blir sex av tio varslade uppsagda, och endast en av fyra varslade skriver in sig som arbetslös på Arbetsförmedlingen inom ett halvår efter varslet.

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen