Åkeri går i konkurs – chaufförer och mekaniker drabbas

2025 04 17

Ännu ett svenskt åkeri går i graven.

Det har varit ett par riktigt tuffa år i åkeribranschen.

Ökade kostnader, höjda räntor och ett osäkert omvärldsläge har slagit hårt mot många svenska åkerier.

Nu kommer besked om nästa konkurs.

Går i konkurs

Företaget Butängens åkeri i Linköping har hamnat på obestånd.

På grund av stora ekonomiska bekymmer försätts bolaget i konkurs på egen begäran.

– Jag skulle aldrig starta ett åkeri idag, säger vd Anders Karlsson till Corren efter beskedet.

40-tal drabbas

Åkeriet grundades år 2008 och bedrev verksamhet i Norrköping innan de flyttade vidare till Linköping.

Bolaget har över 40 anställda och konkursen slår mot chaufförer och mekaniker.

– Jag tror att vi har 42 på vår lönelista, några är timanställda. Vi har ungefär 35 heltidsanställda, säger Anders Karlsson.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna gjorde bolaget år 2023 ett resultat på 215 000 kronor.

Över 200 bolag

Enligt Transportnet gick över 200 åkeribolag i konkurs under 2024.

Svenska Transportarbetareförbundets medlemstidning Transportarbetaren uppger att årssnittet i branschen för 2024 var 372 varslade per månad.

Så ser det ut

I slutet av mars var närmare 373 000 personer, motsvarande 7,1 procent, inskrivna som arbetslösa i Sverige.

Antalet arbetslösa har minskat två månader i rad men minskningen ska enligt Arbetsförmedlingen “ses med försiktighet”.

Arbetslösheten är fortfarande hög och jämfört med ett år tillbaka är ungefär 18 000 fler inskrivna som arbetslösa.

– Arbetslöshetsnivån följer vår prognos men vi följer utvecklingen noggrant. Det är ovisst i omvärlden och vi analyserar löpande hur den svenska arbetsmarknaden påverkas, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

– En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att i genomsnitt blir sex av tio varslade uppsagda, och endast en av fyra varslade skriver in sig som arbetslös på Arbetsförmedlingen inom ett halvår efter varslet.

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen