Åkeri går i konkurs – chaufförer och mekaniker drabbas

2025 04 17

Det har varit ett par riktigt tuffa år i åkeribranschen.

Ökade kostnader, höjda räntor och ett osäkert omvärldsläge har slagit hårt mot många svenska åkerier.

Nu kommer besked om nästa konkurs.

Går i konkurs

Företaget Butängens åkeri i Linköping har hamnat på obestånd.

På grund av stora ekonomiska bekymmer försätts bolaget i konkurs på egen begäran.

– Jag skulle aldrig starta ett åkeri idag, säger vd Anders Karlsson till Corren efter beskedet.

40-tal drabbas

Åkeriet grundades år 2008 och bedrev verksamhet i Norrköping innan de flyttade vidare till Linköping.

Bolaget har över 40 anställda och konkursen slår mot chaufförer och mekaniker.

– Jag tror att vi har 42 på vår lönelista, några är timanställda. Vi har ungefär 35 heltidsanställda, säger Anders Karlsson.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna gjorde bolaget år 2023 ett resultat på 215 000 kronor.

Över 200 bolag

Enligt Transportnet gick över 200 åkeribolag i konkurs under 2024.

Svenska Transportarbetareförbundets medlemstidning Transportarbetaren uppger att årssnittet i branschen för 2024 var 372 varslade per månad.

Så ser det ut

I slutet av mars var närmare 373 000 personer, motsvarande 7,1 procent, inskrivna som arbetslösa i Sverige.

Antalet arbetslösa har minskat två månader i rad men minskningen ska enligt Arbetsförmedlingen “ses med försiktighet”. 

Arbetslösheten är fortfarande hög och jämfört med ett år tillbaka är ungefär 18 000 fler inskrivna som arbetslösa.

– Arbetslöshetsnivån följer vår prognos men vi följer utvecklingen noggrant. Det är ovisst i omvärlden och vi analyserar löpande hur den svenska arbetsmarknaden påverkas, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

– En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att i genomsnitt blir sex av tio varslade uppsagda, och endast en av fyra varslade skriver in sig som arbetslös på Arbetsförmedlingen inom ett halvår efter varslet.

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet. 

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond. 

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen