Alec Baldwin sköt ihjäl en kvinna av misstag under inspelning

2022 01 30

Filmstjärnan Alec Baldwin har av misstag skjutit ihjäl en kvinna under inspelningen av westernfilmen Rust i New Mexico i USA.

Offret är filmfotografen Halyna Hutchins, 42 år, och ytterligare en person, regissören Joel Souza, 48 år, skadades vid händelsen som inträffade igår.

Akuta vårdinsatser

Halyna Hutchins fördes med helikopter till University of New Mexicos sjukhus men hennes liv stod inte att rädda. Joel Souza fick akuta vårdinsatser och fördes med ambulans till sjukhus.

Vittnen förhörs

– Utredningen är pågående. Inget åtal har blivit väckt kopplat till denna händelse. Vittnen blir fortsatt förhörda av polisen, säger Juan Rios vid Santa Fe-polisen.

Händelsen bedöms vara ett misstag som beror på att den pistol som använts som rekvisita var skarpladdad.

Skulle vara lösa skott

– Det verkar som att filmscenen involverade användandet av ett eldvapen som var tänkt som rekvisita med lösa skott, säger Santa Fe-polisen.

Den kyrka där scenen spelades in används ofta vid filminspelningar men har nu spärrats av.

Kusliga likheter

Filmen Rust med Alec Baldwin i huvudrollen utspelar sig på 1880-talet handlar om en tonårspojke som rymmer hemifrån med sin morfar efter att pojken dömts till döden genom hängning för att av misstag ha dödat en lantbrukare, rapporterar amerikanska medier.

– Filminspelningen har avbrutits och säkerheten för vår personal och skådespelare har högsta prioritet, uppger ansvariga vid inspelningen.

Dödsolyckor vid filminspelningar

Dödsolyckor vid filminspelningar är ovanliga i USA men har inträffat vid några tidigare tillfällen.

1993 avled skådespelaren Brandon Lee efter att han av misstag sköts med en pistol. Han var son till kampsportikonen Bruce Lee

1984 avled skådespelaren Jon-Erik Hexum efter att ha skjutit sig själv med en pistol som skulle vara laddad med lösa skott vid inspelningen av TV-serien Cover-Up.

Foto: Alec Baldwin, Instagram

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen