JUST NU: Putins utmanare riskerar nytt långt fängelsestraff

2022 03 15

Ryska åklagare har på tisdagen begärt att oppositionspolitikern och den fängslade Kremlkritikern Aleksej Navalnyj får ett utökat fängelsestraff.

Mannen som pekats ut som den främsta utmanaren till diktatorn Vladimir Putin – om han hade haft möjlighet att möta Putin i ett demokratiskt val – riskerar att dömas till 13 år i fängelse efter nya anklagelser om bedrägeri, rapporterar AFP, med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån Tass.

Fängslades förra året

Navalnyj, president Putins mest högljudda kritiker inifrån Ryssland, fängslades förra året efter att ha överlevt en nervgiftattack, som han hävdar att Kreml låg bakom.

Mycket tyder även på att den ryska diktaturen låg bakom mordförsöket på Navalnyj. Han förgiftades med nervgiftet novitjok, vilket är ett gift som den ryska underrättelsetjänsten är kända för att använda med syfte att ta död på motståndare till regimen.

Nya anklagelser

Aleksej Navalnyj är tidigare anklagad för ”förskingring och förakt av domstolsanklagelser”. Nu står han inför nya anklagelser i rysk domstol.

– Jag begär att Navalnyj ska dömas till 13 år och efterföljande två års skyddstillsyn, framhävde åklagare Nadezhda Tikhonova, enligt flera ryska medier.

Miljonbelopp i böter

Åklagaren begärde även att Navalnyj ska betala böter på 1,2 miljoner rubel (motsvarande 10 600 dollar eller 9 000 euro), rapporterar AFP.

Det framgår inte om de 13 år i fängelse han riskerar att få avtjäna inkluderar hans nuvarande fängelsestraff.

Nytt fängelse

Max Seldon, Moskvachef på Financial Times, skriver att det nya fängelsestraffet skulle innebära att Navalnyj förflyttas till ett fruktat högsäkerhetsfängelse.

– Åklagare säger nu att de vill att Navalnyj ska tillbringa 13 år i en anläggning med maximal säkerhet - ett fängelse som är ännu värre än det ökända han redan sitter i, skriver Seldon på Twitter.

Aktivist och bloggare

Aleksej Navalnyj beskrivs av många som Vladimir Putins ”främsta kritiker”.

Hans kamp har i synnerhet riktats mot att offentliggöra den enorma korruption som finns i toppskiktet av Ryssland och inom regeringspartiet Enade Ryssland.

Navalnyj har använt internet som en plattform för att nå ut till sina följare, ställt upp i borgmästarvalet i Moskva och försökt att kandidera till president.

Stor följarskara

Han har även anordnat flera demonstrationer mot korruptionen i Ryssland. Våren 2017 deltog tiotusentals ryssar i en antikorruptionsdemonstration anordnad av Navalnyj. Protesterna fick ett abrupt slut, då han själv greps av polisen.

Foto: Aleksej Navalnyj

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen