Älg i butik – byggnaden utryms

2023 09 16

Under lördagsförmiddagen har en älg orsakat stor kalabalik i Ljungbyhed i Klippans kommun.

Djuret har sprungit in genom en glasruta till en butik, och i samband med händelsen har polisen larmats till platsen och butiken utrymts på personal och kunder.

– Butiken spärras av och jägare budas till platsen för att avliva älgen på ett säkert sätt. Ingen person kom till fysisk skada i samband med händelsen, framhåller polisen angående händelsen.

400 kilo

Älgen, som väger 400 kilo, har av oklar anledning tagit sig igenom rutan till butiken.

Polisen spärrade av platsen i väntan på att jägaren skulle komma dit.

– Jägaren har avlivat älgen. Den har gått in genom rutan och irrat sig dit av någon anledning, säger polisens presstalesperson Filip Annas till Aftonbladet.

Ingen person ska ha kommit till skada i samband med händelsen.

Älgen ska nu transporteras från butiken.

Största djuren i skogen

Älgen är det största djuret i de svenska skogarna och ses som en symbol för vilddjuren i landet.

– Älgen är de svenska skogarnas största djur. Den är lätt att känna igen tack vare sin storlek och sitt särpräglade utseende. De stora öronen, den rejäla mulen och hakskägget tillsammans med den karakteristiska puckeln vid manken gör den svår att förväxla med andra djur, framhåller Svenska jägareförbundet.

Drabbar jordbruk

Det är ovanligt att älgar på detta sätt tar sig in bland bebyggelse, men djuren kan orsaka stor skada på jordbruket.

– De täta älgstammarna som funnits i Sverige under de senaste tjugo åren har också kostat en hel del i form av skador i skogsbruk, jordbruk och i trafiken. De största kostnaderna drabbar skogsbruket, för älgens bete på träd orsakar bestående skador, vilket sänker virkeskvaliteten och gör det mindre värdefullt vid försäljningen.

Även trafiken

Även i trafiken har älgar stor påverkan.

Varje år sker tusentals trafikolyckor där älgar varit inblandade.

Foto: S. te Kiefte

Text: Redaktionne

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen