– Alla akutplatser och alla intensivvårdsavdelningar fullbelagda

2022 01 04

Situationen inom sjukvården i Stockholm har förvärrats och läget är nu mycket allvarligt.

Samtliga ordinarie platser är fullbelagda och oron bland sjukvårdspersonalen är nu stor.

Helt fullt överallt

– Det är helt fullt. Alla slutna vårdplatser är fulla. Hela Stockholm, alla akutsjukhus, alla intensivvårdsavdelningar och alla geriatriker, säger akutläkaren Lina Stålhane vid Södersjukhuset till Sveriges Radio P4.

Överbelastningsplatser aktuellt

Överläkare Johan Styrud vid Danderyds Sjukhus bekräftar att de ordinarie platserna är slut och att det som kan bli aktuellt är att öppna upp överbelastningsplatser uppger  han till Expressen.

Måste planera akutvården

– Det finns inga ordinarie platser. I morgon måste man bestämma hur mycket planerad vård man kan göra, och hur mycket akutvård, säger Styrud som även är ordförande för Stockholms läkarförening.

Läget väntas förvärras ytterligare

Akutläkaren Lina Stålhane befarar att läget kommer att förvärras under kommande vecka.

– Det betyder att varje patient som kommer in genom dörren som inte kan gå hem behöver vänta här för att de inte har någonstans att ta vägen. Det ger oss mer att göra och det är därför vi har svårt att ta hand om de nya som kommer in genom dörren.

Personalen fruktar för veckan

Hon berättar att sjukvårdspersonalen fruktar för den stundande trettonhelgen.

– De här långa ledigheterna fram till trettonhelgen, då blir det bara mer och mer och mer. Och det är en stor oro hos oss att det blir så i år också, säger hon till SR.

Väldigt pressat

Överläkare Johan Styrud förklarar att läget är pressat.

– Det är väldigt, väldigt trångt. Bekymret är att väldigt mycket personal är sjuk så man har svårt att ordna nya platser, säger han till Expressen.

Tre orsaker

Han förklarar att det ansträngda läget beror på tre olika saker.

◾Det vanliga akutflödet

◾Alla patienter som vårdas för covid-19

◾Den pågående säsongsinfluensan som drabbat många i Stockholm

Ökning med 38 %

Region Stockholms senaste lägesrapport om covid-19 från i tisdags avslöjade att läget förvärrats snabbt i Stockholm under julveckan. Totalt vårdades då 243 personer för covid-19 vid något av regionens sjukhus. Det är 67 fler jämfört med veckan innan vilket motsvarar en uppgång med hela 38 procent.

Omikron sprids snabbt

Antalet bekräftat smittade från 21 december till och med 27 december var 9 649 personer vilket är en tydlig uppgång jämfört med veckan innan. 60 procent av alla konstaterat smittade bedöms ha smittats av omikronvarianten.

Stora delar av Sverige drabbas

11 av Sveriges 21 regioner skickade under nyårsveckan ut pressmeddelanden om att smittspridningen ökar eller att man drabbats av ökat vårdbehov på grund av antalet covidfall, uppger DN. I en del av regionerna drabbades man både av ökad smittspridning och ökat vårdbehov.

Ovaccinerade drabbas mycket hårdare

Det råder enligt statistiken inga tvivel om vilken grupp som är hårdast drabbad sett till läget på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges sjukhus. Antalet intensivvårdade covidpatienter var tolv gånger högre per capita bland de som är ovaccinerade jämfört med som har vaccinerat sig enligt siffrorna för december månad, rapporterar DN.

Foto: Region Uppsala


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen