– Alla akutplatser och alla intensivvårdsavdelningar fullbelagda

2022 01 04

Situationen inom sjukvården i Stockholm har förvärrats och läget är nu mycket allvarligt.

Samtliga ordinarie platser är fullbelagda och oron bland sjukvårdspersonalen är nu stor.

Helt fullt överallt

– Det är helt fullt. Alla slutna vårdplatser är fulla. Hela Stockholm, alla akutsjukhus, alla intensivvårdsavdelningar och alla geriatriker, säger akutläkaren Lina Stålhane vid Södersjukhuset till Sveriges Radio P4.

Överbelastningsplatser aktuellt

Överläkare Johan Styrud vid Danderyds Sjukhus bekräftar att de ordinarie platserna är slut och att det som kan bli aktuellt är att öppna upp överbelastningsplatser uppger  han till Expressen.

Måste planera akutvården

– Det finns inga ordinarie platser. I morgon måste man bestämma hur mycket planerad vård man kan göra, och hur mycket akutvård, säger Styrud som även är ordförande för Stockholms läkarförening.

Läget väntas förvärras ytterligare

Akutläkaren Lina Stålhane befarar att läget kommer att förvärras under kommande vecka.

– Det betyder att varje patient som kommer in genom dörren som inte kan gå hem behöver vänta här för att de inte har någonstans att ta vägen. Det ger oss mer att göra och det är därför vi har svårt att ta hand om de nya som kommer in genom dörren.

Personalen fruktar för veckan

Hon berättar att sjukvårdspersonalen fruktar för den stundande trettonhelgen.

– De här långa ledigheterna fram till trettonhelgen, då blir det bara mer och mer och mer. Och det är en stor oro hos oss att det blir så i år också, säger hon till SR.

Väldigt pressat

Överläkare Johan Styrud förklarar att läget är pressat.

– Det är väldigt, väldigt trångt. Bekymret är att väldigt mycket personal är sjuk så man har svårt att ordna nya platser, säger han till Expressen.

Tre orsaker

Han förklarar att det ansträngda läget beror på tre olika saker.

◾Det vanliga akutflödet

◾Alla patienter som vårdas för covid-19

◾Den pågående säsongsinfluensan som drabbat många i Stockholm

Ökning med 38 %

Region Stockholms senaste lägesrapport om covid-19 från i tisdags avslöjade att läget förvärrats snabbt i Stockholm under julveckan. Totalt vårdades då 243 personer för covid-19 vid något av regionens sjukhus. Det är 67 fler jämfört med veckan innan vilket motsvarar en uppgång med hela 38 procent.

Omikron sprids snabbt

Antalet bekräftat smittade från 21 december till och med 27 december var 9 649 personer vilket är en tydlig uppgång jämfört med veckan innan. 60 procent av alla konstaterat smittade bedöms ha smittats av omikronvarianten.

Stora delar av Sverige drabbas

11 av Sveriges 21 regioner skickade under nyårsveckan ut pressmeddelanden om att smittspridningen ökar eller att man drabbats av ökat vårdbehov på grund av antalet covidfall, uppger DN. I en del av regionerna drabbades man både av ökad smittspridning och ökat vårdbehov.

Ovaccinerade drabbas mycket hårdare

Det råder enligt statistiken inga tvivel om vilken grupp som är hårdast drabbad sett till läget på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges sjukhus. Antalet intensivvårdade covidpatienter var tolv gånger högre per capita bland de som är ovaccinerade jämfört med som har vaccinerat sig enligt siffrorna för december månad, rapporterar DN.

Foto: Region Uppsala


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen