– Alla akutplatser och alla intensivvårdsavdelningar fullbelagda

2022 01 04

Situationen inom sjukvården i Stockholm har förvärrats och läget är nu mycket allvarligt.

Samtliga ordinarie platser är fullbelagda och oron bland sjukvårdspersonalen är nu stor.

Helt fullt överallt

– Det är helt fullt. Alla slutna vårdplatser är fulla. Hela Stockholm, alla akutsjukhus, alla intensivvårdsavdelningar och alla geriatriker, säger akutläkaren Lina Stålhane vid Södersjukhuset till Sveriges Radio P4.

Överbelastningsplatser aktuellt

Överläkare Johan Styrud vid Danderyds Sjukhus bekräftar att de ordinarie platserna är slut och att det som kan bli aktuellt är att öppna upp överbelastningsplatser uppger  han till Expressen.

Måste planera akutvården

– Det finns inga ordinarie platser. I morgon måste man bestämma hur mycket planerad vård man kan göra, och hur mycket akutvård, säger Styrud som även är ordförande för Stockholms läkarförening.

Läget väntas förvärras ytterligare

Akutläkaren Lina Stålhane befarar att läget kommer att förvärras under kommande vecka.

– Det betyder att varje patient som kommer in genom dörren som inte kan gå hem behöver vänta här för att de inte har någonstans att ta vägen. Det ger oss mer att göra och det är därför vi har svårt att ta hand om de nya som kommer in genom dörren.

Personalen fruktar för veckan

Hon berättar att sjukvårdspersonalen fruktar för den stundande trettonhelgen.

– De här långa ledigheterna fram till trettonhelgen, då blir det bara mer och mer och mer. Och det är en stor oro hos oss att det blir så i år också, säger hon till SR.

Väldigt pressat

Överläkare Johan Styrud förklarar att läget är pressat.

– Det är väldigt, väldigt trångt. Bekymret är att väldigt mycket personal är sjuk så man har svårt att ordna nya platser, säger han till Expressen.

Tre orsaker

Han förklarar att det ansträngda läget beror på tre olika saker.

◾Det vanliga akutflödet

◾Alla patienter som vårdas för covid-19

◾Den pågående säsongsinfluensan som drabbat många i Stockholm

Ökning med 38 %

Region Stockholms senaste lägesrapport om covid-19 från i tisdags avslöjade att läget förvärrats snabbt i Stockholm under julveckan. Totalt vårdades då 243 personer för covid-19 vid något av regionens sjukhus. Det är 67 fler jämfört med veckan innan vilket motsvarar en uppgång med hela 38 procent.

Omikron sprids snabbt

Antalet bekräftat smittade från 21 december till och med 27 december var 9 649 personer vilket är en tydlig uppgång jämfört med veckan innan. 60 procent av alla konstaterat smittade bedöms ha smittats av omikronvarianten.

Stora delar av Sverige drabbas

11 av Sveriges 21 regioner skickade under nyårsveckan ut pressmeddelanden om att smittspridningen ökar eller att man drabbats av ökat vårdbehov på grund av antalet covidfall, uppger DN. I en del av regionerna drabbades man både av ökad smittspridning och ökat vårdbehov.

Ovaccinerade drabbas mycket hårdare

Det råder enligt statistiken inga tvivel om vilken grupp som är hårdast drabbad sett till läget på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges sjukhus. Antalet intensivvårdade covidpatienter var tolv gånger högre per capita bland de som är ovaccinerade jämfört med som har vaccinerat sig enligt siffrorna för december månad, rapporterar DN.

Foto: Region Uppsala


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen