– Alla akutplatser och alla intensivvårdsavdelningar fullbelagda

2022 01 04

Situationen inom sjukvården i Stockholm har förvärrats och läget är nu mycket allvarligt.

Samtliga ordinarie platser är fullbelagda och oron bland sjukvårdspersonalen är nu stor.

Helt fullt överallt

– Det är helt fullt. Alla slutna vårdplatser är fulla. Hela Stockholm, alla akutsjukhus, alla intensivvårdsavdelningar och alla geriatriker, säger akutläkaren Lina Stålhane vid Södersjukhuset till Sveriges Radio P4.

Överbelastningsplatser aktuellt

Överläkare Johan Styrud vid Danderyds Sjukhus bekräftar att de ordinarie platserna är slut och att det som kan bli aktuellt är att öppna upp överbelastningsplatser uppger  han till Expressen.

Måste planera akutvården

– Det finns inga ordinarie platser. I morgon måste man bestämma hur mycket planerad vård man kan göra, och hur mycket akutvård, säger Styrud som även är ordförande för Stockholms läkarförening.

Läget väntas förvärras ytterligare

Akutläkaren Lina Stålhane befarar att läget kommer att förvärras under kommande vecka.

– Det betyder att varje patient som kommer in genom dörren som inte kan gå hem behöver vänta här för att de inte har någonstans att ta vägen. Det ger oss mer att göra och det är därför vi har svårt att ta hand om de nya som kommer in genom dörren.

Personalen fruktar för veckan

Hon berättar att sjukvårdspersonalen fruktar för den stundande trettonhelgen.

– De här långa ledigheterna fram till trettonhelgen, då blir det bara mer och mer och mer. Och det är en stor oro hos oss att det blir så i år också, säger hon till SR.

Väldigt pressat

Överläkare Johan Styrud förklarar att läget är pressat.

– Det är väldigt, väldigt trångt. Bekymret är att väldigt mycket personal är sjuk så man har svårt att ordna nya platser, säger han till Expressen.

Tre orsaker

Han förklarar att det ansträngda läget beror på tre olika saker.

◾Det vanliga akutflödet

◾Alla patienter som vårdas för covid-19

◾Den pågående säsongsinfluensan som drabbat många i Stockholm

Ökning med 38 %

Region Stockholms senaste lägesrapport om covid-19 från i tisdags avslöjade att läget förvärrats snabbt i Stockholm under julveckan. Totalt vårdades då 243 personer för covid-19 vid något av regionens sjukhus. Det är 67 fler jämfört med veckan innan vilket motsvarar en uppgång med hela 38 procent.

Omikron sprids snabbt

Antalet bekräftat smittade från 21 december till och med 27 december var 9 649 personer vilket är en tydlig uppgång jämfört med veckan innan. 60 procent av alla konstaterat smittade bedöms ha smittats av omikronvarianten.

Stora delar av Sverige drabbas

11 av Sveriges 21 regioner skickade under nyårsveckan ut pressmeddelanden om att smittspridningen ökar eller att man drabbats av ökat vårdbehov på grund av antalet covidfall, uppger DN. I en del av regionerna drabbades man både av ökad smittspridning och ökat vårdbehov.

Ovaccinerade drabbas mycket hårdare

Det råder enligt statistiken inga tvivel om vilken grupp som är hårdast drabbad sett till läget på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges sjukhus. Antalet intensivvårdade covidpatienter var tolv gånger högre per capita bland de som är ovaccinerade jämfört med som har vaccinerat sig enligt siffrorna för december månad, rapporterar DN.

Foto: Region Uppsala


12 nov 2026

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 nov 2026

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.  

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen