– Alla akutplatser och alla intensivvårdsavdelningar fullbelagda

2022 01 04

Situationen inom sjukvården i Stockholm har förvärrats och läget är nu mycket allvarligt.

Samtliga ordinarie platser är fullbelagda och oron bland sjukvårdspersonalen är nu stor.

Helt fullt överallt

– Det är helt fullt. Alla slutna vårdplatser är fulla. Hela Stockholm, alla akutsjukhus, alla intensivvårdsavdelningar och alla geriatriker, säger akutläkaren Lina Stålhane vid Södersjukhuset till Sveriges Radio P4.

Överbelastningsplatser aktuellt

Överläkare Johan Styrud vid Danderyds Sjukhus bekräftar att de ordinarie platserna är slut och att det som kan bli aktuellt är att öppna upp överbelastningsplatser uppger han till Expressen.

Måste planera akutvården

– Det finns inga ordinarie platser. I morgon måste man bestämma hur mycket planerad vård man kan göra, och hur mycket akutvård, säger Styrud som även är ordförande för Stockholms läkarförening.

Läget väntas förvärras ytterligare

Akutläkaren Lina Stålhane befarar att läget kommer att förvärras under kommande vecka.

– Det betyder att varje patient som kommer in genom dörren som inte kan gå hem behöver vänta här för att de inte har någonstans att ta vägen. Det ger oss mer att göra och det är därför vi har svårt att ta hand om de nya som kommer in genom dörren.

Personalen fruktar för veckan

Hon berättar att sjukvårdspersonalen fruktar för den stundande trettonhelgen.

– De här långa ledigheterna fram till trettonhelgen, då blir det bara mer och mer och mer. Och det är en stor oro hos oss att det blir så i år också, säger hon till SR.

Väldigt pressat

Överläkare Johan Styrud förklarar att läget är pressat.

– Det är väldigt, väldigt trångt. Bekymret är att väldigt mycket personal är sjuk så man har svårt att ordna nya platser, säger han till Expressen.

Tre orsaker

Han förklarar att det ansträngda läget beror på tre olika saker.

Det vanliga akutflödet

Alla patienter som vårdas för covid-19

Den pågående säsongsinfluensan som drabbat många i Stockholm

Ökning med 38 %

Region Stockholms senaste lägesrapport om covid-19 från i tisdags avslöjade att läget förvärrats snabbt i Stockholm under julveckan. Totalt vårdades då 243 personer för covid-19 vid något av regionens sjukhus. Det är 67 fler jämfört med veckan innan vilket motsvarar en uppgång med hela 38 procent.

Omikron sprids snabbt

Antalet bekräftat smittade från 21 december till och med 27 december var 9 649 personer vilket är en tydlig uppgång jämfört med veckan innan. 60 procent av alla konstaterat smittade bedöms ha smittats av omikronvarianten.

Stora delar av Sverige drabbas

11 av Sveriges 21 regioner skickade under nyårsveckan ut pressmeddelanden om att smittspridningen ökar eller att man drabbats av ökat vårdbehov på grund av antalet covidfall, uppger DN. I en del av regionerna drabbades man både av ökad smittspridning och ökat vårdbehov.

Ovaccinerade drabbas mycket hårdare

Det råder enligt statistiken inga tvivel om vilken grupp som är hårdast drabbad sett till läget på intensivvårdsavdelningarna på Sveriges sjukhus. Antalet intensivvårdade covidpatienter var tolv gånger högre per capita bland de som är ovaccinerade jämfört med som har vaccinerat sig enligt siffrorna för december månad, rapporterar DN.

Foto: Region Uppsala

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen