Alla som sjukhusvårdas på Sahlgrenska har två saker gemensamt

2021 07 31

Patienterna som sjukhusvårdas för viruset på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – inklusive de som intensivvårdas – har två saker gemensamt.

Det framgick när överläkare Magnus Brink talade med Sveriges Radio.

Gemensam nämnare nr 1

– Samtliga patienter som har krävt inläggning har varit ovaccinerade. Det är den viktigaste saken att framhålla. Vi har inte behövt lägga in någon patient som har fått sina två vaccindoser, berättar han.

Gemensam nämnare nr 2

Dessutom har alla – med något enstaka undantag – ytterligare en sak gemensamt. De har nämligen under en längre tid haft möjlighet att vaccinera sig men har avstått och nu är de i behov av sjukhusvård, uppger Sveriges Radio.

Det undantag som radion berättar om handlar om en yngre person.

– Så sent som förra veckan hade vi faktiskt en patient som vi inte har sett så mycket av och det var en yngre tidigare helt frisk person som ådragit sig smittan under en semesterresa i södra Europa, berättar överläkare Magnus Brink.

96 patienter

Avseende personer som blir så pass sjuka att de behöver sjukhusvård har Göteborg precis som övriga landet sett en nedgång. I nuläget är det sex coronapatienter på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset varav två får intensivvård.

Totalt i hela Sverige vårdas i dag 96 patienter på vårdavdelning och 15 på intensivvården jämfört med 103 respektive 28 förra veckan uppger SR.

Ovaccinerade kommer drabbas

Men överläkare Brink bedömer att det kommer att bli värre då smittspridningen nu är på väg upp i storstadsregionerna eftersom vaccinationsgraden bland yngre är låg.

– Då kommer ju smittan också nå fram till de grupper som är sårbara i den mån det finns ovaccinerade personer där och det kommer det göra, säger han till SR.

ANALYS

Slutsatsen är mycket enkel – full vaccinering i form av två doser är viktigt för att både skydda sig själv och skydda alla andra.

Foto: Region Kronoberg


22 sep 2025

EU säger nej till Sverige – förslag om elbilar stoppas

2025 10 30

I somras gick regeringen fram med en social klimatplan som bland annat innehöll en ny elbilspremie.

Hushåll med låg inkomst på landsbygden skulle kunna få 54 000 kronor för att köpa en elbil, löd beskedet som följts av hård kritik.

Nu stoppas förslaget.

Det är EU som säger blankt nej till Sverige, avslöjar Borås Tidning.

Nu råder en kamp mot klockan för att ta fram ett nytt förslag som EU ska kunna godkänna.

Det är extremt tajt med tid – och en stor utmaning att vara redo trots att själva beslutet ännu inte är på plats, säger Naturvårdsverkets chef för klimatanalysenheten Sara Almqvist, till BT.

Här är nya summan

Enligt lokaltidningen kommer det nya förslaget se ut enligt följande.

Den huvudsakliga elbilspremien blir högst 46 800 kronor per fordon, till skillnad från tidigare föreslagna 54 000.

Hushåll i glesbygd med lägre inkomster, upp till 50 procent av medelinkomsten, ska dock kunna få ett starttillägg på 18 000 kronor vilket kan höja det totala bidraget till 64 800 kronor.

Om förslaget får grönt ljus väntas EU-kommissionen fatta beslut i mitten av december. Premien ska då kunna sökas under nästa års första månader.

– Vi får hoppas att EU inte kommer med allt för stora ändringar i det uppdaterade förslaget, säger Sara Almqvist.

Kritiken: för få kan söka

Ett kriterium för att kunna ta del av den premie som lades fram i det första förslaget var att man inte redan får lov att äga eller leasa en elbil eller en laddhybrid.

En stor del av kritiken har handlat om att för få kunnat söka premien. Den tilltänkta målgruppen skulle inte gynnas och förslaget var därmed ineffektivt, löd argumentet.

Otydliga eller onödigt komplexa villkor kan öka risken för felaktiga ansökningar, fördröjd handläggning och höga administrativa kostnader, framhöll exempelvis Ekonomistyrningsverket i sitt remissvar, enligt Vi Bilägare.

LÄS MER: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Regeringen: "Viktig åtgärd"

Med den första planen, som EU nobbat, var tanken att 100 000 elbilspremier skulle kunna delas ut mellan 2026-2032.

– Att snabba på elektrifieringen av transporterna och underlätta även för hushåll med svagare ekonomi och begränsad tillgång till kollektivtrafik att ställa om från fossila bränslen, är en viktig åtgärd som bidrar till att nå klimatmålen och öka acceptansen för en ambitiös klimatpolitik, uttryckte regeringen i ett uttalande när beskedet kom i somras.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet resp K. Medai

Text: Redaktionen


Populär frukostdryck kopplas till dödsfall

2025 10 30

Ett vanligt alternativ till mjölk kan vara mycket skadligt för hälsan.

En ny amerikansk studie visar höga blyhalter i växtbaserade proteinprodukter som innefattar både bland annat havre- och sojamjölk.

Finländska forskare granskar nu säkerheten i liknande produkter som produceras i Finland, rapporterar svenska Yle.

Höga blyhalter

En färsk studie från USA har väckt oro bland konsumenter och forskare.

Consumer Reports testade 23 proteinprodukter och fann att över två tredjedelar innehöll mer bly än experternas säkerhetsnivå per portion.

Två produkter hade så höga nivåer att experterna avråder helt från användning, medan andra kan användas högst en gång i veckan.

Växtbaserade proteinprodukter som havremjölk hade i genomsnitt nio gånger mer bly än mjölkbaserade produkter och är särskilt farligt för gravida kvinnor då det direkt kan påverka fostret.

– Den känsligaste hälsoskadan av bly är att IQ sjunker hos foster som exponerats för bly. Vid något högre mängder påverkas även njurarnas funktion och blodtrycket stiger, säger Johanna Suomi, forskningsprofessor vid Livsmedelsverket, till svenska Yle.

Blyexponering bedöms ha lett till mer än 1,5 miljoner dödsfall globalt år 2021, främst på grund av påverkan på blodkärlen.

LÄS MER: Kraftig kritik mot Ica Maxi – från Handels

Finländska forskare granskar

I Finland pågår nu en studie av Livsmedelsverket och VTT som granskar drygt 70 växtbaserade produkter, inklusive alternativ till mjölk som havremjölk, yoghurt, glass och puddingar.

Forskningen tittar på tungmetaller som bly, kadmium, arsenik och nickel, samt mögelgifter och vissa bakterier.

– Växtbaserade råvaror, som spannmål och soja, kan innehålla faror som inte finns i mjölk eller åtminstone inte i samma omfattning, säger Johanna Suomi.

Resultaten väntas nästa år och ska ligga till grund för framtida EU-gemensamma gränsvärden och ökad konsumentsäkerhet.

Risker för användare

Bly är en tungmetall som finns i miljön och i mat, och WHO menar att ingen nivå är helt säker.

Blyexponering kan leda till minskad IQ hos foster, påverka njurar och höja blodtrycket.

Risken ökar om man regelbundet använder stora mängder av produkter med höga halter under flera år.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: P Desforges

Text: Redaktionen