Alla som sjukhusvårdas på Sahlgrenska har två saker gemensamt

2021 07 31

Patienterna som sjukhusvårdas för viruset på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – inklusive de som intensivvårdas – har två saker gemensamt.

Det framgick när överläkare Magnus Brink talade med Sveriges Radio.

Gemensam nämnare nr 1

– Samtliga patienter som har krävt inläggning har varit ovaccinerade. Det är den viktigaste saken att framhålla. Vi har inte behövt lägga in någon patient som har fått sina två vaccindoser, berättar han.

Gemensam nämnare nr 2

Dessutom har alla – med något enstaka undantag – ytterligare en sak gemensamt. De har nämligen under en längre tid haft möjlighet att vaccinera sig men har avstått och nu är de i behov av sjukhusvård, uppger Sveriges Radio.

Det undantag som radion berättar om handlar om en yngre person.

– Så sent som förra veckan hade vi faktiskt en patient som vi inte har sett så mycket av och det var en yngre tidigare helt frisk person som ådragit sig smittan under en semesterresa i södra Europa, berättar överläkare Magnus Brink.

96 patienter

Avseende personer som blir så pass sjuka att de behöver sjukhusvård har Göteborg precis som övriga landet sett en nedgång. I nuläget är det sex coronapatienter på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset varav två får intensivvård.

Totalt i hela Sverige vårdas i dag 96 patienter på vårdavdelning och 15 på intensivvården jämfört med 103 respektive 28 förra veckan uppger SR.

Ovaccinerade kommer drabbas

Men överläkare Brink bedömer att det kommer att bli värre då smittspridningen nu är på väg upp i storstadsregionerna eftersom vaccinationsgraden bland yngre är låg.

– Då kommer ju smittan också nå fram till de grupper som är sårbara i den mån det finns ovaccinerade personer där och det kommer det göra, säger han till SR.

ANALYS

Slutsatsen är mycket enkel – full vaccinering i form av två doser är viktigt för att både skydda sig själv och skydda alla andra.

Foto: Region Kronoberg


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen