Alla som sjukhusvårdas på Sahlgrenska har två saker gemensamt

2021 07 31

Patienterna som sjukhusvårdas för viruset på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – inklusive de som intensivvårdas – har två saker gemensamt.

Det framgick när överläkare Magnus Brink talade med Sveriges Radio.

Gemensam nämnare nr 1

– Samtliga patienter som har krävt inläggning har varit ovaccinerade. Det är den viktigaste saken att framhålla. Vi har inte behövt lägga in någon patient som har fått sina två vaccindoser, berättar han.

Gemensam nämnare nr 2

Dessutom har alla – med något enstaka undantag – ytterligare en sak gemensamt. De har nämligen under en längre tid haft möjlighet att vaccinera sig men har avstått och nu är de i behov av sjukhusvård, uppger Sveriges Radio.

Det undantag som radion berättar om handlar om en yngre person.

– Så sent som förra veckan hade vi faktiskt en patient som vi inte har sett så mycket av och det var en yngre tidigare helt frisk person som ådragit sig smittan under en semesterresa i södra Europa, berättar överläkare Magnus Brink.

96 patienter

Avseende personer som blir så pass sjuka att de behöver sjukhusvård har Göteborg precis som övriga landet sett en nedgång. I nuläget är det sex coronapatienter på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset varav två får intensivvård.

Totalt i hela Sverige vårdas i dag 96 patienter på vårdavdelning och 15 på intensivvården jämfört med 103 respektive 28 förra veckan uppger SR.

Ovaccinerade kommer drabbas

Men överläkare Brink bedömer att det kommer att bli värre då smittspridningen nu är på väg upp i storstadsregionerna eftersom vaccinationsgraden bland yngre är låg.

– Då kommer ju smittan också nå fram till de grupper som är sårbara i den mån det finns ovaccinerade personer där och det kommer det göra, säger han till SR.

ANALYS

Slutsatsen är mycket enkel – full vaccinering i form av två doser är viktigt för att både skydda sig själv och skydda alla andra.

Foto: Region Kronoberg


17 nov 2026

Slår igen dörren för V – ny mätning

2026 11 17

Socialdemokraterna har presenterat ett regeringsalternativ utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Partiledningen och Nooshi Dadgostar (V) har dock inte vikt en tum i partiets regeringskrav.

Nu har S-väljarna sagt sitt.

Nära hälften av dem, 47 procent, säger nej till Vänsterpartiet i regeringen, visar en ny mätning från SvD/Demoskop. Av S-väljarna är 28 procent positiva till vänsterpartister på ministerposter i en S-ledd regering medan 25 är tveksamma.

Mätningen talar sitt tydliga språk, menar Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ett ganska slående resultat. Det är inte bara sossarnas ledning med Andersson och Ygeman det handlar om, utan det är också väljarna som är rätt ovilliga att ta in V i en regering, säger han till SvD.

C-väljarna slår igen dörren

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har både före och efter valet hållit en benhård röd linje till Vänsterpartiet. Så sent som igår gick hon ut och lovade en regering utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Hon tycks ha sitt parti bakom sig. Bland Centerns väljare är siffrorna än mer förkrossande. 77 procent säger nej till V i regeringen och enbart 10 procent är för.

Mer positivt är det dock för Vänstern bland Miljöpartiet. 60 procent av MP-väljarna vill se V i regeringen tillsammans med MP.

– MP:s väljare är väldigt långt ut till vänster numera, de är nuförtiden ganska lika i sina åsikter. Så det i sig är inte så konstigt att miljöpartister vill se V i regering, säger Johan Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Stort stöd i V

Inom Vänsterpartiet finns det samtidigt ett starkt stöd för partiets hållning i regeringsfrågan. 74 procent anser att V gör rätt i att ställa krav på ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson. Blott 7 procent är emot kravet.

– Det är ett överväldigande stöd för det här inom Vänsterpartiet. Och nu är vi ändå ganska sent i regeringsbildningsprocessen, säger Johan Martinsson till SvD.

Noterbart är också att 7 procent av Tidöväljarna tycker att V ska ingå i regeringen. 35 procent anser att Dadgostar gör rätt i att ställa krav på ministerposter.

– Det ena alternativet kan ju vara att Tidöpartiernas väljare tycker att det är bra att Vänsterpartiet ställer krav för att det försvårar för en Anderssson-regering och ökar sannolikheten för ett nyval, säger Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


17 nov 26

UPPGIFTER: V har bestämt sig – omstridd skatt ska införas

2026 11 17

Regeringsförhandlingarna fortsätter mellan de rödgröna partierna.

De så kallade ”totalpaketet” som Magdalena Andersson (S) lämnat till Centerpartiet beskrivs som en grund inför kommande samtal.

Samtidigt kritiseras det sakpolitiska innehållet av både MP och V.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson uppger att MP inte accepterar innehållet i paketet.

– Totalpaketet var väldigt tydligt ett S-bud till Centerpartiet. Men vi tycker det är en bra utgångspunkt att börja i för nya förhandlingar, säger hon till SVT.

"Berett att slåss" för omtalade skatten 

Källor inom V beskriver totalpaketet som ett nytt januariavtal.

– Det är väldigt mycket ett januariavtal. Vi hade aldrig gått med på det, sade en V-källa till TV4 förra veckan.

Socialdemokraterna uppges ha erbjudit Vänsterpartiet flera reformer, däribland ett slopat karensavdrag, förändringar för Arbetsförmedlingen i linje med V:s krav, en tandvårdsreform, ett stopp för tonårsutvisningarna och en höjning av straffbarhetsåldern till 15 år.

Förslagen övertygar dock inte Vänsterpartiet. Flera V-företrädare anser att reformerna inte tillmötesgår partiets krav, rapporterar DN.

I förhandlingarna driver V linjen att flera av partiets vallöften också måste förverkligas. Det handlar bland annat om ett införande av en miljardärskatt, frysta hyror och höjda löner för anställda inom vård och omsorg, erfar tidningen.

En källa inom Vänsterpartiet pekar särskilt ut miljardärskatten som en fråga som partiet är ”berett att slåss för”.

Läs också: Varnar för avhopp inom partiet

Omstridd skatt

Den tidigare förmögenhetsskatten  avskaffades i Sverige 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades för att påverka ekonomin negativt. Detta eftersom många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock starka röster som förespråkar ett införande av en ny förmögenhetskatt. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, har han sagt till DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten gav upphov till, exempelvis att framgångsrika entreprenörer riskerar att lämna landet.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, uppger ekonomiprofessorn.

Andra läser: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen