Allvarlig situation för S-MP-regeringen ANALYS: Förklaring krävs

2021 09 23

Utländska aktörer klassar dem som säkerhetshot och de har under många år tillhört kärnan av terrorsekten IS – men svenska staten har släppt ut dem fritt i svenska samhället.

Det avslöjar i dag SVT som rapporterar att terrorkvinnorna som klassas som ett säkerhetshot av det kurdiska självstyret på grund av sin terrorhistorik inom IS redan direkt förhör vid ankomst till Sverige släpptes ut i svenska samhället.

Ingen ordentlig bedömning

–  Detta utan att det gjorts en ordentlig bedömning om de fortfarande är radikala och kan utgöra en fara för samhället, rapporterar SVT idag. SVT betonar att en del av terrorkvinnorna var så radikala att de inte ens ville tillbaka till Sverige.

Folkmord och skära av halsen

SVT erfar idag följande om terrorkvinnorna som nyligen kom till Sverige:

▪En av kvinnorna är från Göteborg och misstänks för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Hon sattes på ett tåg med ett nummer till en socialjour och enligt SVT är det upp till henne själv att kontakta myndigheterna.

▪En annan kvinna från Västsverige är dömd till rättspsykiatrisk vård då hon hotat att döda en skötare och sagt att hon ska skära halsen av skötarens pappa inför hans ögon. Hon har enligt egna uppgifter varit med och mördat människor med IS. Även hon släpptes helt fri efter förhör. En släkting hämtade henne.

▪En annan kvinna satte sina minderåriga barn i IS träningsläger för att bli terrorbarnsoldater. 18 och 14 år gamla dödades de i strid. Hon misstänks även för tvångsgifte och krigsbrott men även hon släpptes helt fri efter förhör.

Blir förbannad

Terrorforskaren Magnus Ranstorp är upprörd och anser att Sverige gör fel som släpper ut dem fritt i samhället och att man istället bör göra som Danmark som möter upp dem med ett avhopparprogram.

– Det är helt oacceptabelt. Jag blir förbannad, säger Ranstorp till SVT.

ANALYS

Detta handlar om terrorister som genomfört helt ofattbart grymma brott. Och de släpps ut fritt i svenska samhället. Andra länder hanterar saken på ett stramare sätt men i Sverige tycks vind för våg-mentalitet gälla enligt SVT:s rapportering.

Oavsett hur den exakta ansvarsfördelningen ser ut mellan polis, andra myndigheter och regeringen så är det regeringen som ställs till svars av väljarna och regeringen har även besvarat många tidigare frågor kring terrorkvinnorna.

Regeringen Löfven

Detta kan väntas leda till mycket kraftig kritik mot S-MP-regeringen och det är svårt att förstå hur Regeringen Löfven resonerar. Om regeringens bedömning är att den inte har någon som helst juridisk möjlighet att hindra att terrorkvinnorna släpps ut fritt i svenska samhället så bör regeringen vinna på att förklara det för väljarna.

Förklaring krävs

Om det i stället är så att S-MP-regeringen står bakom att terrorkvinnorna släpps ut på detta sätt så torde de vinna på att gå ut med en övertygande och kraftfull förklaring.

Annars, om regeringen avstår från båda alternativen och istället låter media och allmänheten själva göra antaganden, så kommer det leda till rejäl kritik mot regeringen och naturligtvis även oro bland allmänheten.

[yop_poll id="621"]

JUST NU: Norge ska jaga Putins havsspöken

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna. 

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen