Allvarlig situation för S-MP-regeringen ANALYS: Förklaring krävs

2021 09 23

Utländska aktörer klassar dem som säkerhetshot och de har under många år tillhört kärnan av terrorsekten IS – men svenska staten har släppt ut dem fritt i svenska samhället.

Det avslöjar i dag SVT som rapporterar att terrorkvinnorna som klassas som ett säkerhetshot av det kurdiska självstyret på grund av sin terrorhistorik inom IS redan direkt förhör vid ankomst till Sverige släpptes ut i svenska samhället.

Ingen ordentlig bedömning

–  Detta utan att det gjorts en ordentlig bedömning om de fortfarande är radikala och kan utgöra en fara för samhället, rapporterar SVT idag. SVT betonar att en del av terrorkvinnorna var så radikala att de inte ens ville tillbaka till Sverige.

Folkmord och skära av halsen

SVT erfar idag följande om terrorkvinnorna som nyligen kom till Sverige:

▪En av kvinnorna är från Göteborg och misstänks för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Hon sattes på ett tåg med ett nummer till en socialjour och enligt SVT är det upp till henne själv att kontakta myndigheterna.

▪En annan kvinna från Västsverige är dömd till rättspsykiatrisk vård då hon hotat att döda en skötare och sagt att hon ska skära halsen av skötarens pappa inför hans ögon. Hon har enligt egna uppgifter varit med och mördat människor med IS. Även hon släpptes helt fri efter förhör. En släkting hämtade henne.

▪En annan kvinna satte sina minderåriga barn i IS träningsläger för att bli terrorbarnsoldater. 18 och 14 år gamla dödades de i strid. Hon misstänks även för tvångsgifte och krigsbrott men även hon släpptes helt fri efter förhör.

Blir förbannad

Terrorforskaren Magnus Ranstorp är upprörd och anser att Sverige gör fel som släpper ut dem fritt i samhället och att man istället bör göra som Danmark som möter upp dem med ett avhopparprogram.

– Det är helt oacceptabelt. Jag blir förbannad, säger Ranstorp till SVT.

ANALYS

Detta handlar om terrorister som genomfört helt ofattbart grymma brott. Och de släpps ut fritt i svenska samhället. Andra länder hanterar saken på ett stramare sätt men i Sverige tycks vind för våg-mentalitet gälla enligt SVT:s rapportering.

Oavsett hur den exakta ansvarsfördelningen ser ut mellan polis, andra myndigheter och regeringen så är det regeringen som ställs till svars av väljarna och regeringen har även besvarat många tidigare frågor kring terrorkvinnorna.

Regeringen Löfven

Detta kan väntas leda till mycket kraftig kritik mot S-MP-regeringen och det är svårt att förstå hur Regeringen Löfven resonerar. Om regeringens bedömning är att den inte har någon som helst juridisk möjlighet att hindra att terrorkvinnorna släpps ut fritt i svenska samhället så bör regeringen vinna på att förklara det för väljarna.

Förklaring krävs

Om det i stället är så att S-MP-regeringen står bakom att terrorkvinnorna släpps ut på detta sätt så torde de vinna på att gå ut med en övertygande och kraftfull förklaring.

Annars, om regeringen avstår från båda alternativen och istället låter media och allmänheten själva göra antaganden, så kommer det leda till rejäl kritik mot regeringen och naturligtvis även oro bland allmänheten.

[yop_poll id="621"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen