Allvarligt brott säljs som ”upplevelse” – efter Netflix-succén

2024 12 13

Ett allvarligt brott som nyligen har skildrats i en Netflix-serie säljs nu som ”upplevelse”, vilket väcker stark kritik.

Det handlar om helikopterrånet i Västberga 2009, som är ett av de mest omtalade och uppmärksammade rånen i svensk historia.

Nyligen släpptes en Netflix-serie om rånet – och nu kan man även köpa helikopterresan som ”upplevelse”, rapporterar TV4.

”Allmänt förkastligt”

Det är företaget Happy-day.se som erbjuder sina kunder att åka samma rutt som rånarna åkte i samband med helikopterrånet.

Dessutom används samma helikopter som rånarna använde, enligt kanalen.

Initiativet får nu hård kritik från Brottsofferjourens ordförande, Sven-Erik Alhem.

– Det är allmänt förkastligt att erbjuda den typen av förhärligande upplevelse, som egentligen skadar de som fortfarande lider av en ångest på grund av vad de var med om under det riktiga helikopterrånet, säger han till kanalen.

Alhem uppmanar folk att inte köpa upplevelsen.

Men på Happy-day.se försvarar man tilltaget.

Försvarar upplevelsen

Enligt företaget är man inte ute efter att glorifiera det allvarliga brottet, och man gör även bakgrundskontroller på deltagarna. Folk som själva har begått brott får inte följa med på åkturen.

– I det här fallet kombinerar vi en helikoptertur med historien om vad som faktiskt hände under helikopterrånet. Piloten och tillika guiden för turen berättar som vilken podcast eller annan dokumentär som helst, om vad som faktiskt hände, uppger företaget i ett mejl till kanalen.

På företagets hemsida kan man läsa att helikopterturen kostar 2 495 kronor per person.

– Upplev en världsunik helikoptertur där du kliver ombord på den äkta rånhelikoptern från det spektakulära rånet som fängslade en hel nation. Detta är en historisk chans att flyga den exakta rutten som rånarna flög i en guidad helikoptertur, förklarar företaget på sin hemsida.

Succé på Netflix

Helikopterrånet mot G4S Cash Services värdedepå i Västberga, den 23 september 2009, är ett av de mest kända brotten i svensk kriminalhistoria.

Brottet har också uppmärksammats på nytt i och med att Netflix släppte TV-serien ”Helikopterrånet” den 22 november i år.

Serien är regisserad Daniél Espinosa.

På SVT Play finns också en dokumentärserie om helikopterrånet, som producerades 2017.

Foto: Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen