Det handlar om helikopterrånet i Västberga 2009, som är ett av de mest omtalade och uppmärksammade rånen i svensk historia.

Nyligen släpptes en Netflix-serie om rånet – och nu kan man även köpa helikopterresan som ”upplevelse”, rapporterar TV4.

”Allmänt förkastligt”

Det är företaget Happy-day.se som erbjuder sina kunder att åka samma rutt som rånarna åkte i samband med helikopterrånet.

Dessutom används samma helikopter som rånarna använde, enligt kanalen.

Initiativet får nu hård kritik från Brottsofferjourens ordförande, Sven-Erik Alhem.

– Det är allmänt förkastligt att erbjuda den typen av förhärligande upplevelse, som egentligen skadar de som fortfarande lider av en ångest på grund av vad de var med om under det riktiga helikopterrånet, säger han till kanalen.

Alhem uppmanar folk att inte köpa upplevelsen.

Men på Happy-day.se försvarar man tilltaget.

Försvarar upplevelsen

Enligt företaget är man inte ute efter att glorifiera det allvarliga brottet, och man gör även bakgrundskontroller på deltagarna. Folk som själva har begått brott får inte följa med på åkturen.

– I det här fallet kombinerar vi en helikoptertur med historien om vad som faktiskt hände under helikopterrånet. Piloten och tillika guiden för turen berättar som vilken podcast eller annan dokumentär som helst, om vad som faktiskt hände, uppger företaget i ett mejl till kanalen.

På företagets hemsida kan man läsa att helikopterturen kostar 2 495 kronor per person.

– Upplev en världsunik helikoptertur där du kliver ombord på den äkta rånhelikoptern från det spektakulära rånet som fängslade en hel nation. Detta är en historisk chans att flyga den exakta rutten som rånarna flög i en guidad helikoptertur, förklarar företaget på sin hemsida.

Succé på Netflix

Helikopterrånet mot G4S Cash Services värdedepå i Västberga, den 23 september 2009, är ett av de mest kända brotten i svensk kriminalhistoria.

Brottet har också uppmärksammats på nytt i och med att Netflix släppte TV-serien ”Helikopterrånet” den 22 november i år.

Serien är regisserad Daniél Espinosa.

På SVT Play finns också en dokumentärserie om helikopterrånet, som producerades 2017.

Foto: Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen