JUST NU: Almedalsmördaren spanade efter flera offer

2022 07 08

Den misstänkta mördaren ska ha haft "högre ställda mål".

32-årige Theodor Engström har häktats misstänkt för mordet på Ing-Marie Wieselgren.

Attacken skakade Almedalsveckan och hela Sverige.

“Gått runt och rekat”

Enligt mannens advokat, Staffan Fredriksson, kände Engström på förhand till vem Ing-Marie var och hennes roll som psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och regioner.

– Han har gått runt någon eller några dagar före gärningen och rekat i Visby, säger han till Dagens Nyheter.

Väntade in rätt tillfälle

Försvarsadvokaten säger också att den misstänkta mördaren följde sitt offers schema via sin mobiltelefon och därefter väntade in rätt tillfälle att attackera.

Utesluter inte minister som mål

Fler människor än Ing-Marie hade dock kunnat bli offer för 32-åringen.

– Det är inga som är namngivna. Hade han inte lyckats med Ing-Marie hade han en plan B, säger Staffan Fredriksson som även menar att Engström hade “högre ställda mål”.

I en annan intervju, med Expressen, utesluter inte Fredriksson att ett högre mål skulle vara en minister men vill inte närmare kommentera frågan.

Ville visa missnöje med psykiatrin

Enligt kammaråklagare Petra Götell började förberedelserna redan veckan före attacken på Ing-Marie Wieselgren.

Motivet bakom mordet uppges vara hennes engagemang inom psykiatrin. Engström ska ha åkt till Almedalen för att visa sitt missnöje med psykiatrivården i Sverige.

– Exakt hur det har gått till är lite oklart, om han har väntat på henne eller följt efter, men som vi har förstått det så var målsägande måltavlan, säger Petra Götell till Expressen.

Säpo: Extra allvarligt i Almedalen

Att mordet ägde rum mitt under pågående politikervecka i Visby, där alla riksdagens partiledare finns på plats tillsammans med ett flertal andra statstjänstemän, gör dådet ännu allvarligare anser Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det inträffade givet var och när det inträffade – under just Almedalsveckan, ett arrangemang som för många ses som en symbol för den svenska demokratin och vårt öppna samhälle, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo, till tidningen.

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen