JUST NU: Almedalsmördaren spanade efter flera offer

2022 07 08

Den misstänkta mördaren ska ha haft "högre ställda mål".

32-årige Theodor Engström har häktats misstänkt för mordet på Ing-Marie Wieselgren.

Attacken skakade Almedalsveckan och hela Sverige.

“Gått runt och rekat”

Enligt mannens advokat, Staffan Fredriksson, kände Engström på förhand till vem Ing-Marie var och hennes roll som psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och regioner.

– Han har gått runt någon eller några dagar före gärningen och rekat i Visby, säger han till Dagens Nyheter.

Väntade in rätt tillfälle

Försvarsadvokaten säger också att den misstänkta mördaren följde sitt offers schema via sin mobiltelefon och därefter väntade in rätt tillfälle att attackera.

Utesluter inte minister som mål

Fler människor än Ing-Marie hade dock kunnat bli offer för 32-åringen.

– Det är inga som är namngivna. Hade han inte lyckats med Ing-Marie hade han en plan B, säger Staffan Fredriksson som även menar att Engström hade “högre ställda mål”.

I en annan intervju, med Expressen, utesluter inte Fredriksson att ett högre mål skulle vara en minister men vill inte närmare kommentera frågan.

Ville visa missnöje med psykiatrin

Enligt kammaråklagare Petra Götell började förberedelserna redan veckan före attacken på Ing-Marie Wieselgren.

Motivet bakom mordet uppges vara hennes engagemang inom psykiatrin. Engström ska ha åkt till Almedalen för att visa sitt missnöje med psykiatrivården i Sverige.

– Exakt hur det har gått till är lite oklart, om han har väntat på henne eller följt efter, men som vi har förstått det så var målsägande måltavlan, säger Petra Götell till Expressen.

Säpo: Extra allvarligt i Almedalen

Att mordet ägde rum mitt under pågående politikervecka i Visby, där alla riksdagens partiledare finns på plats tillsammans med ett flertal andra statstjänstemän, gör dådet ännu allvarligare anser Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det inträffade givet var och när det inträffade – under just Almedalsveckan, ett arrangemang som för många ses som en symbol för den svenska demokratin och vårt öppna samhälle, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo, till tidningen.

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen