JUST NU: Almedalsmördaren spanade efter flera offer

2022 07 08

Den misstänkta mördaren ska ha haft "högre ställda mål".

32-årige Theodor Engström har häktats misstänkt för mordet på Ing-Marie Wieselgren.

Attacken skakade Almedalsveckan och hela Sverige.

“Gått runt och rekat”

Enligt mannens advokat, Staffan Fredriksson, kände Engström på förhand till vem Ing-Marie var och hennes roll som psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och regioner.

– Han har gått runt någon eller några dagar före gärningen och rekat i Visby, säger han till Dagens Nyheter.

Väntade in rätt tillfälle

Försvarsadvokaten säger också att den misstänkta mördaren följde sitt offers schema via sin mobiltelefon och därefter väntade in rätt tillfälle att attackera.

Utesluter inte minister som mål

Fler människor än Ing-Marie hade dock kunnat bli offer för 32-åringen.

– Det är inga som är namngivna. Hade han inte lyckats med Ing-Marie hade han en plan B, säger Staffan Fredriksson som även menar att Engström hade “högre ställda mål”.

I en annan intervju, med Expressen, utesluter inte Fredriksson att ett högre mål skulle vara en minister men vill inte närmare kommentera frågan.

Ville visa missnöje med psykiatrin

Enligt kammaråklagare Petra Götell började förberedelserna redan veckan före attacken på Ing-Marie Wieselgren.

Motivet bakom mordet uppges vara hennes engagemang inom psykiatrin. Engström ska ha åkt till Almedalen för att visa sitt missnöje med psykiatrivården i Sverige.

– Exakt hur det har gått till är lite oklart, om han har väntat på henne eller följt efter, men som vi har förstått det så var målsägande måltavlan, säger Petra Götell till Expressen.

Säpo: Extra allvarligt i Almedalen

Att mordet ägde rum mitt under pågående politikervecka i Visby, där alla riksdagens partiledare finns på plats tillsammans med ett flertal andra statstjänstemän, gör dådet ännu allvarligare anser Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det inträffade givet var och när det inträffade – under just Almedalsveckan, ett arrangemang som för många ses som en symbol för den svenska demokratin och vårt öppna samhälle, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo, till tidningen.

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen