Amerikanerna vill se bättring från Trump på ett område

2025 02 09

En ny undersökning visar vad amerikanerna tycker om Trumps inledande veckor.

Donald Trumps presidentskap har under de inledande veckorna handlat mycket om invandringen inrikes och hans attityd gentemot Grönland, Gaza och Ukraina utrikes.

Nu har en ny undersökning släppts som visar vad amerikanerna tycker om Trumps första veckor i Vita huset.

Undersökning visar

De flesta beskriver honom som “tuff och effektiv”- och en ny undersökning visar att president Trump inlett sin mandatperiod med positiva omdömen från amerikanerna överlag.

Många säger att han gör mer än de förväntade sig - och av dem som säger detta gillar de flesta vad de ser. Väldigt få tycker att han gör mindre.

Det rapporterar CBS News.

Så ser siffrorna ut

Totalt anser 53 procent av de tillfrågade att Trump gör ett bra jobb, och 47 procent att han inte gör det.

64 procent anser att det var ett bra beslut att skicka amerikanska styrkor till gränsen mot Mexiko.

54 procent menar att Trump hanterar Israel-Hamas kriget på ett bra sätt.

För det mesta så är det alltså positiva siffror för Trump - men på ett område menar amerikanerna att det krävs bättring.

66 procent anser att Trump inte gör tillräckligt för att sänka kostnaderna för amerikanerna.

– Kravet på tullar kan påverka allmänhetens oro för priser. Tullar på andra länder än Kina är inte populära bland de flesta, och nästan tre av fyra tror att nya tullar på importerade varor generellt skulle leda till prisökningar, uppger CBS News.

LÄS MER: Kallar till internationellt toppmöte – på grund av Trump

Kampanjade om kostnadskrisen

En stor del i Trumps kampanjande inför presidentvalet handlade just om kostnadskrisen.

– När jag vinner kommer jag omedelbart att sänka priserna, med början dag ett, sade Trump i augusti förra året enligt CNN.

“Tar lite tid”

Vicepresident JD Vance har uttalat sig om saken - och han menar att man inte kan bedöma Trumps arbete ännu.

– Priserna kommer att sjunka, men det kommer att ta lite tid, säger han.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen