UTRIKES: Amerikanska krigsfartyg mellan Kina och Taiwan

2022 08 29

Två amerikanska krigsfartyg passerar nu genom Taiwansundet, som vid sin smalaste del bara är 13 mil brett.

Sundet som skiljer diktaturen Kina från demokratin Taiwan är en källa till aggressivitet mellan Kina och Väst som har olika syn på sundets status.

USA markerar

De två amerikanska robotkryssarna USS Chancellorsville (CG 62) och USS Antietam (CG 54) framförs genom sundet på söndagen vilket väntas resultera i aggressiva uttalanden från Kina.

– Fartygens förflyttning genom Taiwansundet demonstrerar USA:s förpliktelse till ett fritt och öppet Indo-Stillahavsområde, framhåller befälhavaren för USA:s 7:e flotta.

Kina uppger att dess militär övervakar situationen och är redo att besegra eventuella provokationer, rapporterar BBC News.

Draken mot tigern

Det är första gången amerikanska krigsfartyg kör in i Taiwansundet sedan Kinas storskaliga militärövning kring Taiwan som följde USA:s talman Nancy Pelosis besök på ön.

Väst klassar sundet som internationella vatten medan Kina på ett allt mer bombastiskt sätt framhäver att det är kinesiska vatten.
– Hoppet ökade hos kinesiska nationalister när en talesperson vid Kinas utrikesdepartement nyligen uppgav att det är ett falskt påstående att beskriva Taiwansundet som internationellt vatten, rapporterar Economist.

– Draken kommer snart att bekämpa tigern i sundet, hävdade en kinesisk akademiker, enligt tidskriften.

Tomahawkmissiler

USA, Frankrike och Australien har tillsammans med Taiwan vid upprepade tillfällen understrukit att Taiwansundet är internationella vatten och att andra länders fartyg har rätt att passera genom sundet.

De två amerikansk krigsfartygen som i dag söndag kör genom Taiwansundet är av ticonderoga-klass vilket innebär att de är avancerade krigsfartyg med flera olika kapaciteter.

Bland annat kan de avfyra Tomahawkmissiler mot strategiska eller taktiska mål och de kan även avfyra långtgående luftvärnsrobotar för att försvara sig mot stridsflygplan och mot missiler riktade mot fartygen.

Bortom territoriala vatten

– De ticonderoga-klassade, guidade robotkryssarna USS Chancellorsville och USS Antietam genomför en rutinpassage i Taiwansundet den 28 augusti, meddelar USA:s försvarsdepartement.
– [Internationella regelverket] om fri navigering och passage gäller i vattnen i enlighet med internationell lag. Fartygen rör sig genom en korridor i sundet som ligger bortom territorialt vatten hos något land, understryker USA:s försvarsdepartement.

– USA:s militär flyger, seglar och opererar var som helst där internationell lag så tillåter, betonar departementet.

Taiwans försvarsdepartement bekräftar att fartygen rör sig i sydlig riktning och att Taiwans militär övervakar läget men att allt är normalt, enligt BBC.

Satsningar på vindkraft

Kina vill införliva demokratin Taiwan i sin diktatur och ser hela Taiwansundet som egna farvatten.

Taiwansundet som ligger i Sydkinesiska Sjön är 18 mil brett och så smalt som 13 mil vid smalaste punkt.

Sundet är bland annat en källa för fiske och Taiwan har genomfört stora satsningar på vindkraft i sundet.

Foto: Navy Seaman Codie L. Soule US Defense

Text: Redaktionen


SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen