UTRIKES: Amerikanska krigsfartyg mellan Kina och Taiwan

2022 08 29

Två amerikanska krigsfartyg passerar nu genom Taiwansundet, som vid sin smalaste del bara är 13 mil brett.

Sundet som skiljer diktaturen Kina från demokratin Taiwan är en källa till aggressivitet mellan Kina och Väst som har olika syn på sundets status.

USA markerar

De två amerikanska robotkryssarna USS Chancellorsville (CG 62) och USS Antietam (CG 54) framförs genom sundet på söndagen vilket väntas resultera i aggressiva uttalanden från Kina.

– Fartygens förflyttning genom Taiwansundet demonstrerar USA:s förpliktelse till ett fritt och öppet Indo-Stillahavsområde, framhåller befälhavaren för USA:s 7:e flotta.

Kina uppger att dess militär övervakar situationen och är redo att besegra eventuella provokationer, rapporterar BBC News.

Draken mot tigern

Det är första gången amerikanska krigsfartyg kör in i Taiwansundet sedan Kinas storskaliga militärövning kring Taiwan som följde USA:s talman Nancy Pelosis besök på ön.

Väst klassar sundet som internationella vatten medan Kina på ett allt mer bombastiskt sätt framhäver att det är kinesiska vatten.
– Hoppet ökade hos kinesiska nationalister när en talesperson vid Kinas utrikesdepartement nyligen uppgav att det är ett falskt påstående att beskriva Taiwansundet som internationellt vatten, rapporterar Economist.

– Draken kommer snart att bekämpa tigern i sundet, hävdade en kinesisk akademiker, enligt tidskriften.

Tomahawkmissiler

USA, Frankrike och Australien har tillsammans med Taiwan vid upprepade tillfällen understrukit att Taiwansundet är internationella vatten och att andra länders fartyg har rätt att passera genom sundet.

De två amerikansk krigsfartygen som i dag söndag kör genom Taiwansundet är av ticonderoga-klass vilket innebär att de är avancerade krigsfartyg med flera olika kapaciteter.

Bland annat kan de avfyra Tomahawkmissiler mot strategiska eller taktiska mål och de kan även avfyra långtgående luftvärnsrobotar för att försvara sig mot stridsflygplan och mot missiler riktade mot fartygen.

Bortom territoriala vatten

– De ticonderoga-klassade, guidade robotkryssarna USS Chancellorsville och USS Antietam genomför en rutinpassage i Taiwansundet den 28 augusti, meddelar USA:s försvarsdepartement.
– [Internationella regelverket] om fri navigering och passage gäller i vattnen i enlighet med internationell lag. Fartygen rör sig genom en korridor i sundet som ligger bortom territorialt vatten hos något land, understryker USA:s försvarsdepartement.

– USA:s militär flyger, seglar och opererar var som helst där internationell lag så tillåter, betonar departementet.

Taiwans försvarsdepartement bekräftar att fartygen rör sig i sydlig riktning och att Taiwans militär övervakar läget men att allt är normalt, enligt BBC.

Satsningar på vindkraft

Kina vill införliva demokratin Taiwan i sin diktatur och ser hela Taiwansundet som egna farvatten.

Taiwansundet som ligger i Sydkinesiska Sjön är 18 mil brett och så smalt som 13 mil vid smalaste punkt.

Sundet är bland annat en källa för fiske och Taiwan har genomfört stora satsningar på vindkraft i sundet.

Foto: Navy Seaman Codie L. Soule US Defense

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen