UTRIKES: Amerikanska krigsfartyg mellan Kina och Taiwan

2022 08 29

Två amerikanska krigsfartyg passerar nu genom Taiwansundet, som vid sin smalaste del bara är 13 mil brett.

Sundet som skiljer diktaturen Kina från demokratin Taiwan är en källa till aggressivitet mellan Kina och Väst som har olika syn på sundets status.

USA markerar

De två amerikanska robotkryssarna USS Chancellorsville (CG 62) och USS Antietam (CG 54) framförs genom sundet på söndagen vilket väntas resultera i aggressiva uttalanden från Kina.

– Fartygens förflyttning genom Taiwansundet demonstrerar USA:s förpliktelse till ett fritt och öppet Indo-Stillahavsområde, framhåller befälhavaren för USA:s 7:e flotta.

Kina uppger att dess militär övervakar situationen och är redo att besegra eventuella provokationer, rapporterar BBC News.

Draken mot tigern

Det är första gången amerikanska krigsfartyg kör in i Taiwansundet sedan Kinas storskaliga militärövning kring Taiwan som följde USA:s talman Nancy Pelosis besök på ön.

Väst klassar sundet som internationella vatten medan Kina på ett allt mer bombastiskt sätt framhäver att det är kinesiska vatten.
– Hoppet ökade hos kinesiska nationalister när en talesperson vid Kinas utrikesdepartement nyligen uppgav att det är ett falskt påstående att beskriva Taiwansundet som internationellt vatten, rapporterar Economist.

– Draken kommer snart att bekämpa tigern i sundet, hävdade en kinesisk akademiker, enligt tidskriften.

Tomahawkmissiler

USA, Frankrike och Australien har tillsammans med Taiwan vid upprepade tillfällen understrukit att Taiwansundet är internationella vatten och att andra länders fartyg har rätt att passera genom sundet.

De två amerikansk krigsfartygen som i dag söndag kör genom Taiwansundet är av ticonderoga-klass vilket innebär att de är avancerade krigsfartyg med flera olika kapaciteter.

Bland annat kan de avfyra Tomahawkmissiler mot strategiska eller taktiska mål och de kan även avfyra långtgående luftvärnsrobotar för att försvara sig mot stridsflygplan och mot missiler riktade mot fartygen.

Bortom territoriala vatten

– De ticonderoga-klassade, guidade robotkryssarna USS Chancellorsville och USS Antietam genomför en rutinpassage i Taiwansundet den 28 augusti, meddelar USA:s försvarsdepartement.
– [Internationella regelverket] om fri navigering och passage gäller i vattnen i enlighet med internationell lag. Fartygen rör sig genom en korridor i sundet som ligger bortom territorialt vatten hos något land, understryker USA:s försvarsdepartement.

– USA:s militär flyger, seglar och opererar var som helst där internationell lag så tillåter, betonar departementet.

Taiwans försvarsdepartement bekräftar att fartygen rör sig i sydlig riktning och att Taiwans militär övervakar läget men att allt är normalt, enligt BBC.

Satsningar på vindkraft

Kina vill införliva demokratin Taiwan i sin diktatur och ser hela Taiwansundet som egna farvatten.

Taiwansundet som ligger i Sydkinesiska Sjön är 18 mil brett och så smalt som 13 mil vid smalaste punkt.

Sundet är bland annat en källa för fiske och Taiwan har genomfört stora satsningar på vindkraft i sundet.

Foto: Navy Seaman Codie L. Soule US Defense

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen