UTRIKES: Amerikanska krigsfartyg mellan Kina och Taiwan

2022 08 29

Två amerikanska krigsfartyg passerar nu genom Taiwansundet, som vid sin smalaste del bara är 13 mil brett.

Sundet som skiljer diktaturen Kina från demokratin Taiwan är en källa till aggressivitet mellan Kina och Väst som har olika syn på sundets status.

USA markerar

De två amerikanska robotkryssarna USS Chancellorsville (CG 62) och USS Antietam (CG 54) framförs genom sundet på söndagen vilket väntas resultera i aggressiva uttalanden från Kina.

– Fartygens förflyttning genom Taiwansundet demonstrerar USA:s förpliktelse till ett fritt och öppet Indo-Stillahavsområde, framhåller befälhavaren för USA:s 7:e flotta.

Kina uppger att dess militär övervakar situationen och är redo att besegra eventuella provokationer, rapporterar BBC News.

Draken mot tigern

Det är första gången amerikanska krigsfartyg kör in i Taiwansundet sedan Kinas storskaliga militärövning kring Taiwan som följde USA:s talman Nancy Pelosis besök på ön.

Väst klassar sundet som internationella vatten medan Kina på ett allt mer bombastiskt sätt framhäver att det är kinesiska vatten.
– Hoppet ökade hos kinesiska nationalister när en talesperson vid Kinas utrikesdepartement nyligen uppgav att det är ett falskt påstående att beskriva Taiwansundet som internationellt vatten, rapporterar Economist.

– Draken kommer snart att bekämpa tigern i sundet, hävdade en kinesisk akademiker, enligt tidskriften.

Tomahawkmissiler

USA, Frankrike och Australien har tillsammans med Taiwan vid upprepade tillfällen understrukit att Taiwansundet är internationella vatten och att andra länders fartyg har rätt att passera genom sundet.

De två amerikansk krigsfartygen som i dag söndag kör genom Taiwansundet är av ticonderoga-klass vilket innebär att de är avancerade krigsfartyg med flera olika kapaciteter.

Bland annat kan de avfyra Tomahawkmissiler mot strategiska eller taktiska mål och de kan även avfyra långtgående luftvärnsrobotar för att försvara sig mot stridsflygplan och mot missiler riktade mot fartygen.

Bortom territoriala vatten

– De ticonderoga-klassade, guidade robotkryssarna USS Chancellorsville och USS Antietam genomför en rutinpassage i Taiwansundet den 28 augusti, meddelar USA:s försvarsdepartement.
– [Internationella regelverket] om fri navigering och passage gäller i vattnen i enlighet med internationell lag. Fartygen rör sig genom en korridor i sundet som ligger bortom territorialt vatten hos något land, understryker USA:s försvarsdepartement.

– USA:s militär flyger, seglar och opererar var som helst där internationell lag så tillåter, betonar departementet.

Taiwans försvarsdepartement bekräftar att fartygen rör sig i sydlig riktning och att Taiwans militär övervakar läget men att allt är normalt, enligt BBC.

Satsningar på vindkraft

Kina vill införliva demokratin Taiwan i sin diktatur och ser hela Taiwansundet som egna farvatten.

Taiwansundet som ligger i Sydkinesiska Sjön är 18 mil brett och så smalt som 13 mil vid smalaste punkt.

Sundet är bland annat en källa för fiske och Taiwan har genomfört stora satsningar på vindkraft i sundet.

Foto: Navy Seaman Codie L. Soule US Defense

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen