UTRIKES: Amerikanska krigsfartyg mellan Kina och Taiwan

2022 08 29

Två amerikanska krigsfartyg passerar nu genom Taiwansundet, som vid sin smalaste del bara är 13 mil brett.

Sundet som skiljer diktaturen Kina från demokratin Taiwan är en källa till aggressivitet mellan Kina och Väst som har olika syn på sundets status.

USA markerar

De två amerikanska robotkryssarna USS Chancellorsville (CG 62) och USS Antietam (CG 54) framförs genom sundet på söndagen vilket väntas resultera i aggressiva uttalanden från Kina.

– Fartygens förflyttning genom Taiwansundet demonstrerar USA:s förpliktelse till ett fritt och öppet Indo-Stillahavsområde, framhåller befälhavaren för USA:s 7:e flotta.

Kina uppger att dess militär övervakar situationen och är redo att besegra eventuella provokationer, rapporterar BBC News.

Draken mot tigern

Det är första gången amerikanska krigsfartyg kör in i Taiwansundet sedan Kinas storskaliga militärövning kring Taiwan som följde USA:s talman Nancy Pelosis besök på ön.

Väst klassar sundet som internationella vatten medan Kina på ett allt mer bombastiskt sätt framhäver att det är kinesiska vatten.
– Hoppet ökade hos kinesiska nationalister när en talesperson vid Kinas utrikesdepartement nyligen uppgav att det är ett falskt påstående att beskriva Taiwansundet som internationellt vatten, rapporterar Economist.

– Draken kommer snart att bekämpa tigern i sundet, hävdade en kinesisk akademiker, enligt tidskriften.

Tomahawkmissiler

USA, Frankrike och Australien har tillsammans med Taiwan vid upprepade tillfällen understrukit att Taiwansundet är internationella vatten och att andra länders fartyg har rätt att passera genom sundet.

De två amerikansk krigsfartygen som i dag söndag kör genom Taiwansundet är av ticonderoga-klass vilket innebär att de är avancerade krigsfartyg med flera olika kapaciteter.

Bland annat kan de avfyra Tomahawkmissiler mot strategiska eller taktiska mål och de kan även avfyra långtgående luftvärnsrobotar för att försvara sig mot stridsflygplan och mot missiler riktade mot fartygen.

Bortom territoriala vatten

– De ticonderoga-klassade, guidade robotkryssarna USS Chancellorsville och USS Antietam genomför en rutinpassage i Taiwansundet den 28 augusti, meddelar USA:s försvarsdepartement.
– [Internationella regelverket] om fri navigering och passage gäller i vattnen i enlighet med internationell lag. Fartygen rör sig genom en korridor i sundet som ligger bortom territorialt vatten hos något land, understryker USA:s försvarsdepartement.

– USA:s militär flyger, seglar och opererar var som helst där internationell lag så tillåter, betonar departementet.

Taiwans försvarsdepartement bekräftar att fartygen rör sig i sydlig riktning och att Taiwans militär övervakar läget men att allt är normalt, enligt BBC.

Satsningar på vindkraft

Kina vill införliva demokratin Taiwan i sin diktatur och ser hela Taiwansundet som egna farvatten.

Taiwansundet som ligger i Sydkinesiska Sjön är 18 mil brett och så smalt som 13 mil vid smalaste punkt.

Sundet är bland annat en källa för fiske och Taiwan har genomfört stora satsningar på vindkraft i sundet.

Foto: Navy Seaman Codie L. Soule US Defense

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen